Strategier för att utveckla elevernas framställningar

Transkript

1 Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Kristina Svensson, Malmö högskola När eleverna söker information finns det syfte med sökningen. De ska använda informationen till att diskutera med andra, informera någon eller argumentera för en ståndpunkt, det vill säga de gör någon form av framställning. Ofta blir det läraren eller klasskamraterna som läser och lyssnar på det eleverna framför. För att motivera eleverna och ge dem möjlighet att reflektera över det som sägs eller skrivs är det viktigt att variera formerna i framställningarna. Ett sätt att motivera eleverna till att vässa sina formuleringar är låta dem göra framställningar som riktar sig mot en bestämd mottagare som är en annan än läraren eller klasskamraterna. Naturligtvis kan klasskamraterna ibland vara mottagare särskilt om eleverna har arbetat med olika frågor inom ett område. Men det finns många fler att vända sig till. Det blir mer autentiskt, om eleverna vänder sig till mottagare som inte arbetat med samma uppgift i skolan. Eleverna behöver då fundera på vilken nivå förklaringar ska ligga på, de behöver förklara utifrån ett särskilt syfte och eventuellt välja argument som övertygar mottagaren. Eleverna kan då också bli mer motiverade att ta fram underlag och framföra åsikter. I framställningarna arbetar eleverna språkligt och visuellt med innehållet på olika sätt. Enligt kunskapskraven för årskurs 6 ska eleverna kunna använda information för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget. Vad som avses med sammanhang är inte närmare definierat men bör, utifrån kunskapskraven i årskurs 9, tolkas som en anpassning till framställningens syfte och målgrupp. Ibland arbetar eleverna med en framställning kontinuerligt genom arbetsområdet, till exempel om de ska organisera ett rollspel eller göra en film. Då kan gränsen mellan informationssökning, diskussion och framställning bli flytande och arbetet med framställningen blir ett medel för att eleverna till exempel ska utveckla förmåga att bredda ett samtal. Del 3 handlar om informationssökning och del 4 om att diskutera. I den här och de följande två delarna ligger fokus på framställningen och då avses den slutliga presentationen. Med de digitala verktyg som idag används är möjligheterna stora att variera form i framställningen och nå ut till en större publik och få respons från fler. I denna första del behandlas skriftliga och muntliga framställningar. Det är då viktigt att eleverna redan från början vet syfte, mottagare och form för framställningen för att de ska kunna göra ett bra arbete. 1 (5)

2 Syfte för framställningen För att göra en bra framställning behöver eleverna vara införstådda med syftet för framställningen. Det kan vara att de ska förklara något för någon, framföra förslag eller argumentera för ett val eller en förändring. Mottagare eller målgrupp Eleverna måste veta vem mottagaren är och försöka definiera vilken bakgrund denne har och på vilken nivå förklaringarna ska läggas. Om elever i grupp eller enskilt arbetar med olika innehåll kan mottagaren vara andra elever i klassen. Om en klass arbetar med ett särskilt tema eller frågeställning kan mottagaren vara elever i andra klasser, föräldrar, skolledning och annan personal på skolan. Mottagare kan också vara personal i kommunen och på andra arbetsplatser som affärer med flera. Eleverna kan även rikta sig till en förening som de är med i. Slutligen kan mottagaren vara en större okänd publik om publicering sker på öppna bloggar eller diskussionsfora. Form för framställningen Eleverna behöver besluta vilken form för framställningen de ska använda. De kan skriva en text till en blogg eller ett diskussionsforum som används på skolan. De kan berätta muntligt eller visa en egenproducerad presentation eller film på ett föräldramöte, för elever i den egna klassen eller i andra klasser. De kan göra en framställning form av affischer för en informationskampanj på skolan mm. Skriftliga framställningar kan göras som texter med papper och penna eller genom att använda program för ordbehandling och presentationer på dator eller surfplatta. Fördelen med digitala texter är att möjligheterna är stora att variera framställningen genom val av färg, textstorlek, typsnitt med mera och att det går att infoga bilder, länkar med mera. Genom att texten går att flytta och ändra i det oändliga öppnar det upp för att våga pröva olika möjligheter och stimulerar kreativiteten. Det går ju alltid att justera. Det finns också möjligheter att arbeta tillsammans i samma dokument. Det går att sammanfoga olika elevers texter på olika sätt. Det är välkänt att flickor presterar bättre i läsning än pojkar (Skolverket, 2010) men Maria Rasmusson (2014) visar i sin avhandling att skillnaden mellan pojkar och flickor läsförmåga minskar vid digital läsning. Mönstret var extra tydligt i faktaspäckade texttyper och korta texter. Rasmusson menar att en del av förklaringen ligger i att pojkarna i större utsträckning spelar dataspel. En konventionell framställning på papper eller på annat sätt har fördelar i att eleverna kan uttrycka sig genom att skapa bilder i flera dimensioner och där de kan använda en mängd olika material. En skriftlig framställning kompletteras ofta med en muntlig. Ibland är den muntliga framställningen huvudsaken. Men även då kan det behövas skriftligt underlag i form av manuskript eller stödanteckningar. I flera ordbehandlingsprogram såväl som presentationsprogram finns mallar som kan vara till hjälp om eleverna till exempel ska göra affischer eller informationsblad. 2 (5)

3 På Skolverkets webbplats Uttrycksformer för upptäckare finns många exempel på olika former av framställningar utöver skriftliga redogörelser eller rapporter. För varje exempel finns en tydlig instruktion om hur just en sådan framställning kan läggas upp. Här finns även dokument med konkreta exempel som handlar om NO. Det är viktigt att understryka att när eleverna använder former som berättelser, dikter och visor för att illustrera ett innehåll i till exempel Miljö- och hälsofrågor måste ambitionen vara att det naturvetenskapliga innehållet ska vara vederhäftigt och korrekt. Arbete med framställningar Det är bra om eleverna får se exempel på olika slags texter och då lära sig att det finns olika genrer. Man kan då prata om texten, vem den vänder sig till, vilket budskap det finns, hur tydligt detta är och hur man ser det. Nygård Larsson (2015) skriver att texter och även andra framställningar kan vara beskrivande, förklarande, instruerande, återgivande och argumenterande. Här är det en fördel att samverka med svenskämnet. Om eleverna ska använda naturvetenskapliga kunskaper måste dessa vara relevanta i sammanhanget det vill säga utgångspunkten måste väljas omsorgsfullt. Mottagaren måste också väljas så att naturvetenskapliga förklaringar krävs för att denne ska förstå budskapet. I en del fall visar eleverna att de har naturvetenskapliga kunskaper genom att formulera initierade frågor. När eleverna söker information och läser är det ofta en ganska liten del av informationen som används i slutversionen. De läser, diskuterar och funderar på vad som är viktigast. Det kan både bli krystat och omständligt att lägga in alla förklaringar i framställningen. Eleverna kan istället dokumentera under arbetets gång så att läraren kan se vilken naturvetenskap eleverna faktiskt använt. De kan anteckna i en arbetsbok (digital eller i pappersform) till exempel skriva vilka källor de använt och vilken information som varit väsentlig. När eleverna förbereder själva framställningen behöver läraren ställa frågor som Vad vet du om (mottagaren)? Kunskaper intressen, åsikter Vilka kunskaper intressen, åsikter har denne eller dessa? Vad behöver just den här personen eller gruppen veta? Räcker det med att informera eller behöver du också övertyga? Hur förklarar du? Finns det andra förklaringar? Hur får du mottagaren intresserad av det du vill säga? Vad säger du, om mottagaren inte verka förstå? Finns det andra sätt att se på saken? Vad svarar du om NN säger eller skriver? 3 (5)

4 Konkreta exempel på klassrumssituationer Eleverna arbetar med vanliga infektionssjukdomar. Varje grupp får i uppgift att ta reda på så mycket de kan om en sjukdom och hur den kan behandlas. De använder Sjukvårdsupplysningen och böcker om sjukdomar. Varje grupp tar tillsammans fram ett innehåll och skriver en informativ text om sjukdomen. De redovisar innehållet i tvärgrupper i klassen. Texterna läggs ut i klassens gemensamma portal. Eleverna arbetar med mat och miljö och får i uppdrag att göra en kampanj på skolan för att minska matsvinnet. Det har lyssnat på ett radioprogram om detta och varit i kontakt med kommunens avfallshantering. De tar kontakt med skolmåltidspersonalen och de läser och sätter sig in frågan. Framställningen är en muntlig information för elever andra klasser. Olika elevgrupper besöker olika klasser och informerar. Varje grupp har också med sig en affisch som de gjort och som sedan sätts upp i matsalen. Eleverna arbetar med växthuseffekten. De får i uppgift att formulera ett brev till olika myndigheter där de ställer frågor om vilka åtgärder som redan vidtagits och vilka planer de har för att minska växthuseffekten. Läraren betonar att det är viktigt att det ska framgå att den som frågar är väl insatt i ämnet. I samband med att klassen samtalar om studieteknik väcks frågan om hur ljusflödet kan påverka arbetsförmågan. Flera elever har erfarenhet av att bli tillsagda att tända lampan när de läser eller sätta sig vid ett fönster. Eleverna får i uppgift att ta reda på mer om detta. För framställningen fotograferar de olika situationer. Bilderna klistras in i dokument och de lägger till faktarutor. Bilderna med text sätts sedan upp på skolan. En klass får i uppgift att skriva en skönlitterär berättelse om vattenbrist. Eleverna har läst om vattnets väg till kranen. Ramberättelsen handlar om vattenbrist på Öland och Gotland. Vattnet sinar i brunnarna. Eleverna skriver berättelser hur olika människor påverkas och vad de gör för att kan minska på förbrukning och skaffa dricksvatten. Läraren uppmuntrar eleverna att använda sin fantasi i beskrivningarna av miljöer, människor och händelser men understryker att sakinnehållet måste vara riktigt. Referenser Nygård Larsson, Pia. (2015). NO-ämnenas texter och texttyper tet/material/moduler/3-grundskola/0031_framja-elevers-larande- NO/del_04/material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M3_gr_04A_01_Larsson.docx Rasmusson, Maria (2014). Det digitala läsande. Begrepp, processer och resultat. Härnösand: Mittuniversitet. Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? PISA Om 15-åringarsläsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.. Rapport (5)

5 publikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok% 2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D (5)