Strategier för att utveckla elevernas diskussioner

Transkript

1 Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning Del 4: Att diskutera Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Kristina Svensson, Malmö högskola För att eleverna ska bredda och föra samtal vidare behöver, som beskrivits i bland annat del 2, arbeta med ett ämnesområde som engagerar dem. Det är också viktigt att välja ämnen som kräver att eleverna reder ut en fråga som de breddar eller hittar argument kring. Det ska finnas möjlighet att ha olika tankar och åsikter så att det inte blir så att läraren egentligen har ett svar som eleverna ska komna fram till. Också sociala faktorer styr elevernas diskussioner. Elevens sociala position har betydelse för vad den vill eller vågar säga. Det kan bero på vilken grupp eleven arbetar i och också vilket ämne diskussionen rör. Ett bra klassrumsklimat där eleverna känner sig trygga är en grund för i att uttrycka åsikter eller sådant de inte är helt säkra på. Det är bra om eleverna får uttrycka olika tankar och att alla idéer tas på allvar. Alla inlägg måste respekteras men eleverna ska också kunna avstå från att uttrycka en åsikt. Det är bra om eleverna vet vilka regler som gäller för samtal i helklass eller i grupp. När eleverna ska uttrycka sig kan de börja med enkla frågeställningar. Därifrån fördjupar de. Ett sätt att engagera många elever i helklassdiskussioner är att förlänga väntetiden, det vill säga att vänta flera sekunder på elevens svar innan man låter frågan gå vidare till en annan elev svara. I en klassisk undersökning visade Mary Budd Rowe (1974) att lärare ofta väntar mindre än en sekund på ett elevsvar. I fortsatta studier fick lärare i uppdrag att vänta mer än tre sekunder. Resultatet blev att läraren fick fler, längre och mer utvecklade svar från eleverna. Elevernas självförtroende ökade och de gav bättre svar på frågorna. Disciplinproblemen minskade. Det är lättare för eleverna att fundera på vad de ska svara om läraren ställer en fråga taget och inte ett batteri av frågor i följd. Det är bra att undvika frågor som kan besvaras med ja och nej. Ett annat sätt att fundera på är vilka frågeord som används. Ord som vem?, vilken? eller vad? ger ofta enstaviga svar som är rätt eller fel. Om frågan istället inleds med Hur vet du?, Hur kom du fram till detta?, Varför tror du så? eller Vilka andra alternativ kan du tänka dig? ger eleverna ofta mer utvecklade svar. För mer utvecklade resonemang om elevers och lärares frågor se till exempel Areskoug med flera (2015). När eleverna själva ska formulera och åsikter kan de behöva hjälp med struktur. De kan till exempel använda skrivramar (Ekborg med flera, 2012). För årskurs 4-6 kan det se ut som följer: Frågan gäller Min åsikt är därför att 1 (5)

2 Kunskaper som jag bygger min åsikt på: Motsatt åsikt är: Argument som jag kan använda för att övertyga: I det följande beskrivs några olika sätt att få eleverna att succesivt lära sig att bredda samtal. Eleven skriver först ner sin egen åsikt i en fråga och funderar på varför den har just den åsikten. Sedan diskuterar eleverna det de skrivit och tänkt i grupper om 2-3 elever. Därefter tar läraren upp frågan i helklass. Detta kallas ofta EPA-metoden Enskilt, Par, Alla. Eleverna kan få två alternativ och diskuterar för- och nackdelar varefter de gör ett val. Läraren kan säga att så här tycker NN i en fråga och be eleverna att tänka ut åsikter som går emot. Läraren kan också berätta att så här tycker skolsköterska, tandläkare eller annan expert. Be eleverna diskutera varför detta är riktigt. Eleverna kan få i uppdrag att fortsätta ett påbörjat samtal eller en serie. Läraren kan ge några olika fiktiva personer repliker och sedan låta eleverna fortsätta samtalen. På npno6.se hittar man exempel på sådana samtal som kan användas som inspiration för att hitta på nya. Concept cartoons. De finns beskrivna i texten av Britt Lindahl. Eleverna kan arbeta med rollspel. Fördelen med rollspel är att det ofta är engagerande och att det är möjligt för eleverna att leva sig in i andra sätt att tänka än sitt eget. Det gör också att eleverna aktivt bearbetar information, eftersom de måste framföra denna och argumentera i en debatt. Det innebär att eleverna kan få djupare insikter och att de skaffar sig en helhetsbild av komplexa frågor och intressekonflikter. Det finns flera olika aktiviteter där eleverna tar ställning genom att fysiskt placera sig på en plats. Övningarna genomförs i helklass. Läraren visar eleverna en tänkt linje i klassrummet. Den representerar en slags skala och varje ände representerar ett alternativ. Läraren läser upp ett påstående till exempel: Det är rätt att äta djur. De elever som fullt ut håller med ställer sig i ena änden medan som har ett klart nej till frågan ställer sig andra änden. Elever som är tveksamma kan ställa sig på olika ställen på linjen beroende på i vilken grad de håller med eller ej. I en fyrahörns-övning, förklarar läraren att det finns fyra möjliga alternativ till en situation som läses upp. Varje hörn representerar ett alternativ och eleverna ställer sig i det hörn de håller med om. Sedan får eleverna i varje hörn tillsammans komma på argument för det val de gjort. Båda fallen avslutas med att elever som valt olika positioner på linjen eller olika hörn diskuterar sina val med varandra. 2 (5)

3 Heta stolen är en värderingsövning då eleverna sätter sig på stolar i en ring med ansiktena riktade in mot ringen. Det ska finnas minst en tom stol i ringen. Lärarna läser sedan upp olika påståenden. Ett förslag är: Det är mer accepterat med en tjej som spelar fotboll än en kille som dansar balett. Om eleverna håller med ett påstående ska de sätta sig på en tom stol och om de inte håller med sitter de kvar. Om eleverna är tveksamma kan de lägga armarna i kors över bröstet. Efter varje påstående får någon elev motivera varför den flyttat eller suttit kvar. Läraren kan också ställa uppföljande frågor som: Vad handlade detta påstående om?, Var det lätt eller svårt att ta ställning?. I aktiviteten tummen upp och tummen ner kan eleverna träna på att ta ställning utan att behöva visa vad de tycker inför resten av gruppen. Aktiviteten kan vara bra att göra i grupper där det finns stort grupptryck. Eleverna sitter i en ring som i heta stolen men med ansiktena riktade utåt. De sätter händerna bakom ryggen och visar tummen upp eller ner eller mitt emellan, om de känner sig osäkra. Aktiviteten kan följas upp med en diskussion om när det är viktigt att ta ställning, hur ett samhälle skulle se om alla eller ingen tog ställning i viktiga frågor med mera. I grupparbete kan eleverna få olika uppgifter som kräver att de tar del av hela arbetet. Rollerna skiftar från tillfälle till tillfälle. Det kan vara att de intervjuar olika personer om samma fråga för att sedan jämföra. Elever kan turas om att vara ordförande, sekreterare, den som sammanfattar diskussionerna och ansvarar för att ha fokus på illustrationerna. Det viktiga är att alla roller är nödvändiga och att eleverna måste kommunicera med varandra för att lösa uppgiften. Det får alltså inte bli så att de delar upp innehållet mellan sig och sedan lägger ihop. Läraren kan ha varje elevs namn på en sticka (exempelvis glasspinnar) eller ett kort. Läraren drar slumpvist namnet på en elev som får uttrycka sig om en fråga men eleven kan också välja att passa. Man kan också använda stickorna för att få en diskussion i klassrummet genom att ta upp flera pinnar efter varandra. Eleverna blir mer alerta. Läs mer i Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken av (William 2013). Det finns många exempel på övningar i Stärk språket Stärk lärandet (Gibbons, 2010) och Naturvetenskapens bättrande idéer i praktiken (Areskoug m. fl., 2015). Tips finns också i radio/tv-programmet på Utbildningsradion. Stödfrågor Under diskussionen kan man, beroende på uppgiftens natur, ge stödfrågor som; Varför tycker du så? Finns det andra sätt? Vilka fördelar finns det med din lösning? Vad vet personen i till exempel artikeln som uttrycker att? Finns det andra åsikter och vad bygger de på? Vad vet ni om denna person? Vilka nackdelar finns det med en lösning? 3 (5)

4 Ser du fördelar i andra lösningar? Hur vet du vad som gäller? Vad är det som gör att du tycker så? Efter samtalet Det är bra att diskutera samtalet efteråt med eleverna. Ta upp exempel på repliker som yttrats i samtalet. Ta upp sådana som lett vidare och sådana som fått samtalet att stanna upp och resonera med eleverna varför det blev så. Diskutera skillnaden mellan information och argument som kommit upp i elevernas samtal. Det är också ett tillfälle att lyfta det naturvetenskapliga innehållet och diskutera vilken kunskap som behövs för att förstå frågan. Diskussioner, där eleverna diskuterar olika alternativ och möjligheter, ger dem underlag för att uttrycka åsikter i frågor där det inte finns självklara svar. Att uttrycka en åsikt är ett exempel på handling. Det finns också andra handlingar som till exempel att välja produkter, välja olika sätt att motionera eller att kontakta beslutsfattare på olika nivåer. Om eleven lär sig att göra medvetna val utvecklar de handlingskompetens. Konkreta exempel på klassrumssituationer Läraren berättar om en skola där alla elever under skoldagen tillsammans springer eller går 1,5 km varje dag. Personalen på skolan tycker att eleverna sitter stilla för mycket. Nu ber läraren eleverna diskutera om detta är en bra idé också för deras skola. Eleverna ska bestämma sig för vad de tycker och i grupp diskutera detta. Eleverna får själva eller med lärarens hjälp söka information om vilka fördelar och nackdelar som det finns med detta. De skaffar sig ett kunskapsunderlag. Sedan använder de skrivramarna, varefter varje grupp diskuterar frågan. Läraren samlar upp olika synpunkter efter diskussionen och visar vilka argument som kommit fram och vad de bygger på. Även om eleverna håller med om att det är bra att röra på sig tycker flera inte att detta är en bra idé. De föreslår alternativ och dessa diskuteras. Eleverna får jämföra kranvatten och köpt flaskvatten. De gör en plus- och minuslista. De diskuterar sina listor parvis och väljer sedan vad de helst dricker och vid vilka tillfällen. Rollspel om kläder. Rollspelet går ut på att eleverna ska diskutera klädtillverkningens miljöpåverkan. Eleverna tilldelas roller som konsument, representant för klädföretag, representant för second hand affär, politiker som arbetar med sysselsättning och ekonomi och politiker som tänker på miljömålen. Eleverna får ta del av information om textilier och miljöpåverkan från odling, produktion till transport och försäljning. De läser dessutom klädföretagens policydokument. Referenser Areskoug, Mats, Ekborg, Margareta, Nilsson, Karin och Sallnäs, Dora, Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken. Malmö: Gleerups. Ekborg, Margareta, Ideland, Malin, Lindahl Britt, Malmberg, Claes, Ottander, Christina & Rosberg, Maria, 2012: Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups. 4 (5)

5 Gibbons, Pauline, 2010: Lyft språket Lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren och Fallgren. Rowe, Mary Budd, 1974: Wait time and Rewards as Instructional Variables. The Influence on Language, Logic and Fate Control. Part One Wait time. Journal of Research in Science Teaching,11(2), William, Dylan, 2014: Att följa lärande, formativ bedömning i praktiken. Stockholm: Liber 5 (5)