Strategier för att utveckla elevernas argumentation

Transkript

1 Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 7-9 Del 6: Att argumentera Strategier för att utveckla elevernas argumentation Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Myrtel Johansson, Karin Nilsson, Annette Zeidler, Malmö högskola Ett bra argument har flera karaktäristiska drag. Det är väl underbyggt, trovärdigt och bygger på sådan kunskap som det finns en överenskommelse om, det vill säga det är sant. Ett argument kan ge ett trovärdigt intryck och ändå bygga på falsk information. Argumentet ska också vara övertygande. I en debatt eller diskussion måste de egna argumenten förhålla sig till de argument som samtalspartnern har. Det betyder att med sitt argument kunna bygga vidare på motpartens argument, justera det eller visa att det är orimligt. Risken är annars stor att tala förbi varandra. Syftet med ett argument kan vara olika. Ibland är avsikten verkligen att övertyga någon om något. Denne kan vara en förälder som vill att barnet ska undvika något som är farligt. Andra gånger ingår argumentationen i debatter där deltagarna har olika åsikter. Då vill de diskutera och oftast övertyga de andra, men det kan också vara ett sätt att klargöra sina egna ståndpunkter både för sig själv och för andra. I texten som följer beskrivs hur först eleverna kan lära sig hur ett bra argument är uppbyggt genom att analysera andras argument. Därefter följer en beskrivning av hur eleverna kan lära sig att formulera egna argument. Eleverna analyserar argument Eleverna kan börja med att läsa en tydligt argumenterade text om till exempel en miljö- eller energifråga. De får granska texten utifrån frågor som: Vad är budskapet i texten?, Vilken åsikt förs fram?, Förs olika sätt att se på saken fram?, Motiveras de olika argumenten och i så fall hur?, Finns det någon referens till vederlagd kunskap?, Är kunskapen riktig?, Är det många forskare som för fram samma synpunkt?. Ett annat sätt att analysera ett argument är att avgöra om det bygger på fakta, värderingar eller känslor. Ibland är det tydligt. Om någon till exempel säger: Alla har rätt till en värdig död är det ett värderande argument. Men ibland är det svårare att avgöra. Om någon säger Det är nyttigt som motiv till en åsikt om val av mat, är det inte helt tydligt. Då behöver man fråga vad argumentet bygger på. Argument måste alltså utvecklas så att meningar fortsätter med eftersom eller därför att. Då är det lättare att avgöra om det är ett faktaargument, värdegrundat eller om det är en känsloyttring. Då går det också att kontrollera om motivet bygger på korrekt kunskap eller om kunskapsunderlaget är osäkert. Eleverna bygger upp argument och hittar motargument Eleverna kan både formulera argument för sina egna åsikter eller för åsikter som de blir tilldelade. I vissa frågor kan det vara känsligt att uttrycka en egen åsikt, till exempel inom 1 (7)

2 området sex och samlevnad. I sådana frågor kan det vara lättare att hitta alla argument och få en djupare förståelse för de argument som finns, om eleven får sig tilldelat en åsikt att argumentera för. Också i mindre känsliga frågor kan det komma fram fler argument, om eleverna blir tilldelade en åsikt, eftersom eleven inte enbart letar efter sådant som ska stödja de egna åsikterna. Det gäller att uppmuntra eleverna till att se att det finns många argument i de flesta frågor och att världen inte är svartvit. I filmen Debatt om sex och samlevnad visas ett exempel där eleverna argumenterar utifrån åsikter de fått sig tilldelade. Se också texten Intressekonflikter och handlingskompetens av Claes Malmberg Givetvis ska eleverna också ha möjlighet att diskutera och argumentera utifrån egna åsikter och ställningstagande. Stöd till eleverna under arbetet Oavsett om eleverna blir tilldelade åsikter eller ska formulera argument för sina åsikter kan de behöva hjälp med struktur för argumenten. De kan till exempel använda skrivramar (Ekborg med flera 2012). Dessa skrivramar kan samlas digitalt eller på annat sätt. De visar vilken naturvetenskap eleverna arbetat med. Här följer ett exempel på skrivram. Frågan gäller: Min åsikt är.. därför att. Kunskaper som jag bygger mina argument på: Motsatt åsikt är: Argument som jag kan använda för att övertyga: Förväntade motargument: Hur jag bemöter dessa: När syftet med argumenten är att övertyga någon som tycker olika, är det bra att också hitta motargumenten. Ett sätt att arbeta är att låta eleverna ta fram alla motargument de kan hitta. Det är bra att ställa frågor till eleverna när de formulerar sina argument. Vad bygger du det på? Finns det andra argument? Har du kontrollerat att du har förstått frågan? Finns det andra tolkningar? Vilka andra argument finns? Vad bygger de argumenten på? Stöd till eleverna efter arbetet Om eleverna filmas när de argumenterar, kan gruppen när de ser på sin film efteråt diskutera både argumentens kvalitet och gruppdynamiken. Efter diskussionen kan läraren prata med eleverna om hur deras argument fungerade. 2 (7)

3 Fick du respons? Tog de andra ditt argument? Vad gjorde att det var bra och vad kan förbättras? Vad tyckte du om de andras argument? Ändrade du din ståndpunkt som resultat av diskussionen? Hur fick du fram att argumenten byggde på sakkunskap? Eleverna kan också göra en självvärdering. Jag vet inte skillnad mellan fakta och åsikt Jag kan berätta fakta men har ingen åsikt Jag vet skillnaden mellan vad som är fakta och åsikt Jag kan uttrycka enstaka åsikter Jag vet skillnaden mellan fakta och åsikt kan använda mig av det Diskussioner där eleverna diskuterar och argumenterar för olika alternativ och möjligheter ger dem underlag för att uttrycka åsikter i frågor där det inte finns självklara svar. Att utrycka en åsikt är ett exempel på handling. Det finns också andra handlingar som till exempel att välja produkter, välja olika sätt att motionera eller att kontakta beslutsfattare på olika nivåer. Om eleven lär sig att göra medvetna val utvecklar de handlingskompetens. Claes Malmberg skriver om handlingskompetens i texten Intressekonflikter och handlingskompetens. Exempel på lärandesituationer där eleverna kan utveckla sin förmåga att argumentera. Rollspel Fördelen med rollspel är att det ofta är engagerande och möjliggör för eleverna att leva sig in i andra sätt att tänka än sitt eget. Det gör också att eleverna aktivt bearbetar information eftersom de måste framföra information och argument i en debatt. Det möjliggör djupinlärning och att skaffa sig en helhetsbild av komplexa frågor och intressekonflikter. Det finns färdiga rollspel men det går också att göra egna rollspel genom att identifiera olika intressekonflikter i en lokal eller global fråga. Rollspel kan delas in i tre faser. Först får eleverna orientera sig i ämnet för rollspelet utifrån material som läraren har förberett. Därefter tilldelas eleverna olika roller och de förbereder de argument som rollfiguren förväntas ha. Rollspelet genomförs. Eventuellt kan det upprepas med eleverna i nya roller. Efter rollspelet diskuterar lärare och elever argument och lösningar samt hur underbyggda och realistiska de är. Slutligen reflekterar eleverna över sina egna ståndpunkter i frågan. 3 (7)

4 Eleverna tar ställning Det finns flera olika aktiviteter där eleverna tar ställning genom att fysiskt placera sig på en plats. Övningarna genomförs i helklass. Läraren visar eleverna en tänkt linje i klassrummet. Den representerar en slags skala och varje ände representerar ett alternativ. Läraren läser upp ett påstående, till exempel: Det är rätt att jaga varg. De elever som fullt ut håller med ställer sig i ena änden medan de som har ett klart nej till frågan ställer sig andra änden. Elever som är tveksamma kan ställa sig på olika ställen på linjen beroende på i vilken grad de håller med eller ej. I en fyrahörns-övning, förklarar läraren att det finns fyra möjliga alternativ till en situation som läses upp. Varje hörn representerar ett alternativ och eleverna ställer sig i det hörn med det alternativ de gillar bäst. Sedan får eleverna i varje hörn tillsammans komma på argument för det val av hörn de gjort. Eventuellt kan man låta det fjärde hörnet vara öppet för övriga alternativ. De som ställt sig vid ungefär samma plats på linje eller hörn samtalar och jämför sina argument. Båda fallen avslutas med att eleverna diskuterar med elever som valt andra platser på linjen eller andra hörn. Om eleverna arbetar i grupp med en fråga kan de instrueras i att till exempel var och en måste ta fram ett argument eller att gruppen tillsammans ska ta fram de tre viktigaste argumenten. Elever som tycker att det är svårt att ta ställning kan ställa sig i mitten och ställa frågor som de undrar över för att kunna ta ställning. När de fått svar kan de ta ställning och välja plats. Efter argumentationen uppmuntras eleverna att byta plats I stället för att fysiskt förflytta sig kan eleverna få lappar med olika siffror på som de håller fram. Eleverna kan eventuellt hålla för ögonen när de visar upp sina val för att de inte ska påverka varandra i valet. Det finns appar till smartphones och surfplattor där eleverna gör sitt val och resultatet visas på skärm. Klassen följer förloppet och ser hur svarsbilden växer fram eller så väntar läraren med att visa resultatet tills alla bestämt sig. Exempel på appar som är gratis är Socrative och Mentimeter. Speed dating I Speed-dating får eleverna ett påstående. De bestämmer sig för om de håller med eller inte. Två elever med olika åsikt sätter sig och diskuterar utifrån sitt ställningstagande under någon minut. Därefter diskuterar de vilka argument som var starkast och varför. Sedan byter de date och åsikt. De har då med sig argument för den nya åsikten från sin samtalspartner från samtalet daten före. Efter några rundor bryts övningen och eleverna får reflektera kring hur det var att vara för eller emot och hur det kändes att byta åsikt. Övningen avslutas i helklass där argumenten diskuteras. Vad gör att argumentet uppfattas som starkt eller svagt? Eleverna får i aktiviteten lyssna, lära och pröva varandras argument. 4 (7)

5 Post-it lappar Läraren introducerar en fråga till vilken det inte är så lätt att ta ställning. Eleverna funderar på frågan i grupp och skriver på klisterlappar ner vad de anser i frågan. De sätter upp klisterlappar anonymt på en lämplig vägg. Eleverna får sedan individuellt välja ut tre klisterlappar, som de kommenterar skriftligt genom att hålla med, inte hålla med eller till exempel skriva: Jag förstår inte vad som står på lappen. Oklarheter diskuteras och läraren sammanfattar. Forumspel Detta är en variant av rollspel. Syftet med forumspel är att förvandla åskådaren från passiv roll till att bli en aktiv medskapare. Utgångsläget är en konflikt och ofta är det läraren som föreslår ämnet. Eleverna delas in i grupper och varje grupp av gestaltar denna konflikt så att den får ett eländigt slut. En intressent kör till exempel över den andra och det blir ingen diskussion eller förhandling om beslut. De olika grupperna spelar upp sina gestaltningar för varandra. Läraren ber övriga elever som är åskådare identifiera vem som det är synd om i spelet. Sedan spelas gestaltningen upp igen och då uppmanas åskådarna att säga stopp när den eller de som inte fått komma till tals skulle kunna handla eller säga något som hade förändrat spelet. Den åskådare som har föreslagit en förändring går in i spelet och man börjar om för att se om detta hade förändrat skeendet. Forumspel kan användas i frågor som rör till exempel hälsa och miljö. Metoden har utvecklats av dramapedagogen Katrin Byréus. Se också Du har huvudrollen i ditt liv (Byréus, 2006). Begreppskarta Om klassen arbetar med ett komplext ämnesområde med många olika argument som exempelvis hållbar utveckling kan en gemensam begreppskarta vara ett stöd. Den kan utvecklas över tid. Den kan växa och förändras efter hand som elevernas argument utvecklas. Till exempel kan betydelsen av naturvetenskapliga kunskaper för argumenten förtydligas efter hand. Exempel på konkreta klassrumssituationer i biologi Eleverna samtalar om att det är ett alternativ att vara vegetarian. De har tagit reda på vad det betyder att vara vegan och vegetarian och vilka för- och nackdelar det kan innebära att vara köttätare, vegetarian eller vegan. Eleverna tar fram argument för de olika alternativen samt motiverar dessa. Frågan tas upp i helklass och olika argument för alternativen samlas upp. Argumenten analyseras utifrån hälso-, miljö- och känsloargument. Läraren skriver dessa tre som rubriker på tavlan och eleverna föreslår under vilken rubrik varje argument ska placeras. De får sedan diskutera vad som kännetecknar de olika typerna av argumernt. Klassen arbetar med ekologi och har fördjupat sig i olika näringskedjor och hur mycket energi som lämnar näringskedjan i varje steg i form av värmeenergi. Eleverna har fått rita långa och korta näringskedjor. De får sedan en concept cartoon som läraren gjort, i vilken ungdomar diskuterar om man ska äta kött eller inte. Eleverna delas in i grupper och varje grupp tilldelas en åsikt. De tar fram argument för sin tilldelade åsikt. De bildar sedan 5 (7)

6 tvärgrupper och samtalar utifrån sina formulerade argument. Efter att de diskuterat sammanfattar varje elev vad de fått ut av samtalet. Svenska folket äter mer än 200 ägg per person och år. Hälften av de nykläckta kycklingarna är tuppar. De flesta av dessa sorteras ut och avlivas. Även värphönor avlivas och används till bioenergi efter att deras produktivitet minskat. De drivs hårt att värpa så mycket som möjligt och är utmattade efter ett fåtal år. Uppfödare för fram ekonomiska argument. Vilka alternativ finns?, Är vi beredda att betala mer för ägg? Eleverna får två och två identifiera vilka olika intressen som finns, exempelvis konsumenter, djuruppfödare, affärer, djurrättsorganisationer. De delas in i grupper och söker information och listar olika argument för en tilldelad intressegrupp. Eleverna gör ett rollspel där argumenten förs fram. Därefter jämför eleverna de olika intressenternas argument, identifierar motstridiga budskap samt diskuterar vilka kunskaper argumenten bygger på. Exempel på konkreta klassrumssituationer i fysik I detta exempel arbetar eleverna med vetenskapliga framsteg och etik. Uppgiften fokuserar på utforskning av rymden.varje elevgrupp får en av fyra bilder. Bilderna föreställer bananflugor som var med på en V2-raket 1947, hunden Lajka som 1957 var det första djuret i yttre rymden, Jurij Gagarin som 1961 var den första människan i rymden samt en bild på en satellit tillverkad av människan. Till varje bild finns en informativ text. Gruppen går först tillsammans igenom sin text, förklarar svåra ord och diskuterar en fråga som hör till bilden. Därefter formeras nya grupper med deltagare som har arbetat med olika bilder. Eleverna får nu tillgång till alla bilder utan text. Först förklarar varje deltagare sin ursprungliga bild. Därefter diskuterar grupperna tillsammans igenom följande frågor. Vilka argument finns det för och emot forskning med hjälp av insekter?, Varför valde man att skicka upp en hund i rymden?, Ange argument för och emot forskning med människor som försöksdjur? och Ange argument för och emot utforskning av rymden. Eleverna gör ett forumspel som börjar med ett klassråd, där eleverna diskuterar kommande klassresa och hur de ska ta sig till platsen. En majoritet vill bli skjutsade med bil medan en elev föreslår att de ska åka buss eller tåg. Förslaget blir utbuat, eleven tystnar och behåller argumenten för sig själv. Det blir nu åskådarnas uppgift att byta ut lämplig person (=den som är förtryckt) och ändra på händelseförloppet. En elev berättar att man kan poppa popcorn med hjälp av mobilen. För att bevisa att det är sant visar den ett Youtubeklipp, där några ungdomar gör just detta. Läraren föreslår att de ska göra en undersökning för att se om det är sant. Eleverna gör en undersökning och prövar olika mobiltelefoner och olika avstånd mm. De kommer fram till att det inte går att poppa popcorn med en mobil. En diskussion uppstår om varför de trodde på klippet. Eleverna får nu i uppdrag att göra egna filmer om strålning där de medvetet argumenterar för något som inte är riktigt. Syftet är att eleverna ska bli bättre på att se hur trovärdiga argument är uppbyggda och få diskutera vad som är ett bra argument och hur de kan genomskåda argument som är avsedda att förleda eller lura. De visar filmerna för elever i en 6 (7)

7 årskurs sex som blir informerade om att filmerna kan vara falska och får avgöra vilka som är det. Exempel på konkreta klassrumssituationer i kemi Eleverna tar reda på vilka de vanligaste bekämpningsmedlen inom jordbruket är. De väljer mellan ämnen som används vid odling av vete, korn, och potatis. De tar reda på hur skadedjur, ogräs mm bekämpas i ekologisk odling. Eleverna bestämmer sig antingen för att ekologisk odling är det bästa alternativet eller att man ska satsa på ett miljövänligt konventionellt jordbruk. De tar fram så många argument de kan för sin ståndpunkt. Argumenten underbyggs med kunskap om odlingen, vad som behöver bekämpas och hur detta kan göras. Eleverna skriver med stöd av skrivramen (som beskrivs ovan under rubriken Stöd till eleverna under arbetet )sina argument, där de förklarar sitt ställningstagande. Elevernas viktigaste argument listas på tavlan och läraren diskuterar med eleverna på vilket sätt argumenten är underbyggda. Det närmar sig jul och läraren frågar eleverna vilken sorts värmeljus som är bäst. Hälften av eleverna får i uppdrag att argumentera för ljus tillverkade av paraffin och resten får argumentera för ljus tillverkade av stearin. De söker information om råvaran, tillverkning, bränntid och vad som händer med avfallet. Därefter bildar eleverna par med en som argumenterar för stearin och en för paraffin. De viktigaste argumenten samlas upp och till slut diskuteras vilka argument som är bra och varför. Referenser Byréus, Katrin. (2006). Du har huvudrollen i ditt liv - Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber AB. Ekborg, Margareta, Ideland, Malin, Lindahl Britt, Malmberg, Claes, Ottander, Christina & Rosberg, Maria, 2012: Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups. 7 (7)