Kafka. Lärarhandledning. Katarina Bodin & Hanna Nyvaller - 9 mars 2016 LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 1

Transkript

1 Kafka Lärarhandledning Katarina Bodin & Hanna Nyvaller - 9 mars 2016 LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 1

2 Inledning Här följer en lektionsserie uppbyggd kring två noveller av Franz Kafka, Framför lagen och En läkare på landet. Den lämpar sig för elever som har kommit en bit in på kursen Svenska 2, då texternas komplexitet kräver viss läsvana. När vi har skapat den här lärarhandledningen har vi utgått ifrån att eleverna känner till begreppen kanon, symbol, tolkning, analys och tema samt har kunskaper om texters uppbyggnad. Annars är det viktigt att de begreppen tas upp innan lektionsseriens början. I det centrala innehållet i ämnesplanen för Svenska 2 står det att undervisningen ska behandla: Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker [ ] Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. Mer konkret behandlar lektionsserien Franz Kafka och hans författarskap, läsning, tolkning och analys av noveller (både muntligt och skriftligt) samt olika mediers skilda uttrycksmöjligheter. Vi jämför framförallt litteratur och film/drama. Vi problematiserar också kanonbegreppet. Vår lärarhandledning är en ganska tydlig planering där vi har gett många exempel på frågor och uppgifter. Självklart kan man anpassa den efter eget tycke och elevgruppen. Vi har försökt göra våra frågor öppna, autentiska och intressanta för både eleverna och läraren och därför finns nästan inga rena innehållsfrågor som kontrollerar elevernas läsförståelse. Istället tänker vi att eleverna och läraren reder ut eventuella oklarheter tillsammans. Vill läraren lägga till sådana frågor är det naturligtvis fritt fram. Vi har valt att läsa Framför lagen innan En läkare på landet men att arbeta med båda texterna på ett liknande sätt, detta eftersom den senare novellen är mer komplex. På så vis skapas både en progression i undervisningen och en trygghet hos eleverna. Vid vissa moment finns flera valmöjligheter. Där får läraren själv välja det som passar hen och elevgruppen bäst. Det är också upp till läraren att avgöra hur lång tid som ska läggas på de olika momenten. Vissa moment skulle kunna genomföras som läxa. Vår lektionsplanering avslutas med en skriftlig uppgift som bedöms både formativt och summativt enligt kunskapskraven. LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 2

3 Lektionsplanering Moment 1. Lektionsseriens första moment är en introduktion till Kafka och hans författarskap. Här kan läraren själv välja metod, till exempel en traditionell lärargenomgång eller en filmad sådan enligt principen flippat klassrum, att bjuda in en gästföreläsare, att titta på en film eller läsa i läroboken. Stäm av med eleverna ifall det redan finns några förkunskaper om Kafka. Det är också lämpligt att aktualisera (eller introducera) de litteraturvetenskapliga begreppen. Ett förslag på begrepp och definitioner att använda sig av har vi hämtat från Litteraturbankens skola ( TermerOchBegrepp.html): Analys riktar in sig i detalj på hur en litterär text (eller bild eller annat) är uppbyggd. Tolkning går ett steg längre än en analys och kommenterar vilka effekter, betydelser och budskap en texts uppbyggnad kan ge. Symbol betecknar något utöver sin bokstavliga betydelse och kan alltså till skillnad från metaforen förstås både bokstavligt och symboliskt. Konventionella exempel är kronan som symbol för makt och hjärtat som symbol för kärlek. I litterära texter används ofta mer tillfälliga och individuella symboler och vad en sådan symbol förmedlar kan tolkas på olika sätt. Tema kan formuleras som en grundtanke eller bärande idé i en text och formuleras ofta utifrån en specifik tolkning av innehåll och budskap. LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 3

4 Moment 2. Framför lagen delas ut till alla elever och läses högt i klassrummet. Eleverna följer med i texten. Efter högläsningen får eleverna fem till tio minuter på sig att rita en skiss över hur de tänker sig att scenen ser ut. De får också fundera kring ett antal frågor (se nedan). Parvis eller i smågrupper får eleverna sedan jämföra sina bilder och diskutera frågorna. Reflektioner och oklarheter lyfts därefter i helklass. Exempel på frågor som kan vara intressanta att diskutera är: Först enskilt och sedan i par/smågrupper Vad tror du att lagen symboliserar? Varför tror du att mannen så gärna vill in i lagen? Varför tror du att dörrvakten inte vill släppa in mannen i lagen? Vad tycker du novellen har för tema? Beskriv textens språkliga stil. Ge exempel! Det sägs ofta att kanoniserade verk är allmängiltiga, det vill säga att många människor genom historien kan känna igen sig i eller relatera till dem. Framför lagen är en känd och kanoniserad novell. Varför tror du? Tycker du att den är allmängiltig? Vid jämförelse av bilderna Vilka likheter och skillnader finns mellan din och din klasskamrats teckningar? Varför tror du att det blev så? Förändras din ursprungliga tolkning när du ser din klasskamrats bild? I så fall på vilket sätt? I helklass Det eleverna själva vill ta upp från sina gruppdiskussioner. Diskutera elevernas tolkningar. Likheter och skillnader? Visa följande citat för eleverna och diskutera vad det betyder: Det finns inga rätt eller fel, bara mer eller mindre rimligt när man diskuterar analys. En analys är individuell: "att beskriva hur en kaka smakar" [...] genom att dra referenser (kopplingar) till bacon måste det vara fel på smaksinnet eller så vill man provocera. ( LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 4

5 Måste litterär text synas eller ha ett visuellt uttryck? Vad kan uttryckas i text som inte kan uttryckas i bild och tvärtom? (Till exempel: i skriven text kan en person vara kort, men samtidigt lång, men hur gestaltas detta i bild? Hur är det med lukter?) Moment 3. I nästa moment får eleverna dramatisera novellen i små grupper (till exempel i en kort film eller teater). Tolkningen är fri och de får gärna sätta in novellens handling i ett nytt sammanhang. Lagen kan bytas ut mot något annat och dörrvaktens och mannens roller kan varieras. Behåll gärna replikerna och håll dramat kort! Eleverna får sedan redovisa sina dramatiseringar för resten av klassen. Var noga med att förmedla att övningen är ett roligt sätt skapa en bättre förståelse för texten. Håll prestationsångesten utanför! Efter redovisningarna kan det vara intressant att diskutera frågor såsom: Finns det något i texten som inte kan dramatiseras? Finns det luckor i texten som måste fyllas ut i dramatiseringen? Vad finns för möjligheter och begränsningar med de olika medierna? Moment 4. Eleverna läser En läkare på landet av Franz Kafka. De uppmanas att stryka under tre korta citat som de tycker är särskilt svåra/intressanta/roliga/chockerande/betydelsebärande etc. De mejlar sedan citaten tillsammans med en kort motivering varför de valts till läraren. Läraren sammanställer citaten (och förbereder förslagsvis en presentation med hjälp av något digitalt verktyg, t.ex. Todaysmeet, Socrative, Mentimeter eller vad läraren föredrar). Moment 5. De citat som läraren valt ut visas för klassen, som kommenterar dem. Om digitalt verktyg används, kan eleverna anonymt ge respons på och se varandras reaktioner på citaten. (Om digitalt verktyg inte används, kan diskussion ske i smågrupp/helklass.) Läraren svarar på eventuella frågor om texten. Eleverna får se den japanska, animerade filmen A country doctor (2007), som är tjugo minuter lång. (Filmen kan till exempel hittas här: v=zdjmw-gisks) LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 5

6 Efter filmvisningen får eleverna, först i par/smågrupper och sedan i helklass, samtala om sina spontana reaktioner på hur filmens tolkning och deras egna tolkningar skiljer sig från varandra. Frågor om litteraturens respektive filmens möjligheter och begränsningar aktualiseras. Moment 5. Slutligen introduceras en avslutande skriftlig analysuppgift. Förslagsvis kan analysen utgå ifrån begreppen (se listan ovan) samt språklig stil. Glöm inte att tydligt klargöra kriterierna som ligger till grund för bedömningen. Betona gärna återigen att tolkningar kan vara subjektiva men måste förankras i texten! Som en del i analysuppgiften föreslår vi att eleverna får reflektera kring kanonbegreppet (som introducerades i moment 2). Eleverna får argumentera för eller emot Kafkas text som allmängiltig. Samtidigt som det finns en poäng med att introducera kanoniserade författare för eleverna är det viktigt att ge utrymme för att ifrågasätta kanonbegreppet och vilka texter/författare som inkluderas i eller exkluderas ur detta. Det handlar om att anlägga ett maktkritiskt perspektiv. Den skriftliga uppgiften förbereds med fördel genom att läraren och eleverna gör en gemensam tankekarta, antingen via ett digitalt verktyg (Mindmeister, Bubbl.us eller Popplet) eller på tavlan. Exempel på frågeställningar att ta upp kan vara: Vad i texten skulle kunna vara en symbol? Förslag på betydelser/tema? På vilka sätt kan/kan inte novellen ses som allmängiltig? Problematisera kanonbegreppet! Arbetet med analysuppgiften kan gärna göras processinriktat. Det är är bra om eleverna får feedback (från kamraterna, läraren eller båda) och möjlighet att bearbeta sina texter innan slutgiltig inlämning. LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 6

7 Bedömning kan genomföras enligt följande kunskapskrav: Betyget E Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället. Betyget C Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Betyget A Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Mer konkret är vår förhoppning att eleverna efter att ha genomgått lektionsserien... Får en mer flexibel syn på litteratur och öppenhet inför olika tolkningar, istället för att se litteratur som en gåta som ska lösas, där det finns ett rätt och ett fel svar. Ser vad det finns för uttrycksmöjligheter (och begränsningar) inom olika medier. (Genom att visa vad som är unikt för litteraturen, framförs också en motivering till varför det är bra att läsa.) Har fått tillgodogöra sig en kanoniserad författare som en del av det västerländska kulturarvet men samtidigt kan reflektera över kanonbegreppet med en kritisk blick. Har fått öva på att skriva en litterär analys med tolkningar som är textnära men ändå individuella. LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 7