Läshandledning Ett halvt ark papper

Transkript

1 Läshandledning Ett halvt ark papper Inledning Det här är en läshandledning för gymnasielärare. Den är baserad på Strindbergs tidlösa novell Ett halvt ark papper. Strindberg ingår i den svenska litteraturkanonen och räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Hans korta novell går att arbeta med på många olika sätt. Vi ger i denna läshandledning tre förslag på sätt att arbeta med novellen i undervisningen, först ett mindre som kan genomföras på ett par lektioner och sedan två större projekt som tar längre tid. Vi beskriver även verktyget läslogg då vi anser att det är användbart i samtliga undervisningsförslag. Läshandledningen är indelad i tre delar, först kommer undervisningsförslagen, sedan besvaras de didaktiska frågorna, och vi avslutar med att koppla in relevanta delar ur kursplanen för Svenska. Vi som har skrivit denna läshandledning heter Elin Bergmark och Sebastian Ingemarsson och vi är glada lärarstudenter vid Göteborgs universitet. Varsågoda! Undervisningsförslag 1 Omskrivning och diskussion: Riv ett ark papper med olika händelser i bitar. Låt eleverna pussla ihop olika bitar med händelser och sedan skriva novellen En vecka i mitt liv utifrån fragmenten. Läs sedan Strindbergs novell Ett halvt ark papper. Sedan ska eleverna själva leta upp andra texter med samma tema för att se variationer i litteraturen. Låt eleverna skriva om novellen till andra texttyper utifrån temat och 1

2 textförslagen de tagit med sig. Förslag på texttyper som här kan användas är rap, dikt, musik, bild, dans, film, sketch och så vidare. Efter att eleverna visat upp sina nya versioner av novellen följer en diskussion enligt EPA modellen (Enskild par alla): är novellen fortfarande aktuell idag? Varför/varför inte? Ni kan också avrunda med att se scenen ur filmen Upp där den gamle mannen tänker tillbaka på sitt liv för att få en känsla för vad mannen går igenom som ytterligare ett förslag på hur novellens tema kan dramatiseras. Det här undervisningsförslaget är ett roligt sätt öppna upp för ett större litterärt projekt. Undervisningsförslag 2 Fanfiction: Eleverna får skriva ett halvt ark papper om vad de själva gjort de senaste två åren innan de läser Strindbergs novell. Det kan vara både fiktivt och/eller verkliga händelser. Elevernas skrivande är ett sätt för dem att skriva in sig i den kommande texten, det vill säga ett sätt att bilda sig förförståelse. Elevernas texter kan utgå ifrån telefonnummer de har i sin kontaktlista, olika platser de har varit på som de minns, mejladresser de har sparade eller namn. Om texterna skrivs som listor med korta förklaringar till varje nummer, namn eller plats kan man sätta upp dem på väggarna och låta eleverna gå runt och läsa varandras texter. Efter detta moment läser eleverna novellen Ett halvt ark papper. Man diskuterar den efter EPA modellen. Här får du som lärare en chans att plocka upp vad eleverna tyckte var svårt att förstå och deras tankar kring texten. Nästa moment är att eleverna får skriva vidare på novellen och fylla ut tomrummen som finns. Vad handlar novellen om? Vad händer? Ett annat sätt att skapa förståelse för de olika tillfällena som beskrivs i novellen är att låta eleverna dramatisera i grupper. Skriv sedan individuell fanfiction, låt eleverna välja själva vilken tidpunkt i berättelsen som intresserar dem. Den egenskrivna texten kan sedan användas som underlag för summativ bedömning. För tips på hur man kan arbeta med fanfiction, se Olin Scheller & Wikström (2010). Undervisningsförslag 3 Filmskapande: Novellen Ett halvt ark papper läses i klassen, antingen högläsning eller tyst individuell läsning. Efter det diskuteras vad novellen handlar om enligt EPA modellen. Sedan delas klassen in i fyra grupper som gör varsin film. Filmerna rekommenderas vara 5 15 minuter långa. Grupp 1 gör en film om kontexten novellen är skriven i, det vill säga Stockholm runt sekelskiftet. Grupp 2 gör en film om Strindberg. Vem var han och varför är han viktig? Vad har han mer skrivit? 2

3 Grupp 3 arbetar om novellen så att huvudpersonen är en kvinna. Hur skulle den se ut då? Grupp 4 skriver en fortsättning på novellen, exempelvis den andra halvan av arket som beskriver de nästkommande två åren i mannens liv. När filmerna är klara visar varje grupp upp sin film för klasskamraterna så att alla får ta del av varandras arbeten. Du som lärare kan även välja att varje grupp gör alla typer av filmer för att sedan jämföra skillnaderna. Då är det gynnsamt om filmerna är ca 5 minuter långa. Efter filmvisningarna föreslår vi att ni i helklass diskuterar innehållet i filmerna vidare. Exempel på digitala verktyg eleverna kan använda är elevernas egna smartphones som de kan filma med. Det finns många gratisappar som fungerar bra för att redigera videoklipp. Ni kan tillsammans hitta en app som fungerar för er. Detta är även ett ypperligt tillfälle att samarbeta med en bildlärare! Under processens gång för eleverna loggbok där de kan beskriva sin egen utveckling samt sin del i arbetet. Både filmerna och loggboken kan sedan vara underlag för bedömning, där loggboken hjälper dig som lärare att se vem som gjort vad i arbetet. Läslogg Loggbok/läslogg är tacksamt att arbeta med i samtliga undervisningsförslag för både formativ och summativ bedömning av enskilda elever. Det finns två sätt att arbeta med läsloggar. Det ena är att eleverna själva får formulera tankar kring det lästa med minimal guidning från dig som lärare. Det andra sättet är att ge eleverna en eller ett par frågor att besvara. Hur du väljer att arbeta med detta är upp till dig. Här är ett förslag på ett par frågor man kan använda sig av, dels för att kontrollera att eleverna har förstått novellen och dels för att låta dem utveckla sina tankar kring novellen. 1. Vad tyckte du om Strindbergs korta berättelse? Motivera ditt svar!vad handlar novellen om? Sammanfatta dina tankar om den! 2. Vilken känsla ger novellens första mening dig? 3. Vad tror du att Strindberg menar med meningen ett stycke människoliv på ett halvt ark papper? 4. Vad tror du att det är för ark som mannen läser? 5. Hur ser personbeskrivningarna i novellen ut? Vilken effekt ger detta? 6. Vad tror du har hänt mannens hustru? Varför tror du det? 7. Vad är det sista som står på arket? Vad betyder det? 8. Hur uppfattar du mannens sinnesstämning i slutet, när han stiger ut genom bostaden? Vad tror du är anledningen till att han känner som han gör? De didaktiska frågorna 3

4 Vilka? Vi tänker oss att dessa uppgiftsförslag lämpar sig för elever som läser kursen Svenska 2 på gymnasiet. Vilket program eleverna läser är inte specificerat då vi anser att undervisningsförslagen passar oavsett studieinriktning. Vad? Eleverna ska utveckla sin litterära kompetens, det vill säga förmågan att förstå en text och att bilda sig egna uppfattningar om det lästa. De ska se helheten i en text genom att lära sig läsa både det skrivna och det oskrivna. Eleverna ska lära sig sambandet mellan olika texttyper samt kultur och samhällskontexter i tiden. Hur? Genom att dramatisera, diskutera samt producera eget material utifrån Strindbergs novell. Varför? Vår uppfattning är att eleverna kan få med sig många allmängiltiga förmågor genom de arbetssätt som här föreslås. Att kunna läsa och förstå en text är en viktig del av det demokratiska samhällslivet. De får dessutom öva sig på att samarbeta med andra och att diskutera sina egna uppfattningar vilket även det är viktiga förmågor att ha i livet. När? Dessa uppgiftsförslag passar egentligen när som under kursens gång. Det är upp till dig som lärare att känna av din klass och se när dessa förslag kan passa i din undervisning. Förslagsvis bör det mesta ske under lektionstid då det finns en vinning i att du som lärare finns där under processen. Utdrag ur läroplanen Ämnets syfte : [...] Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. [...] I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen. Punkt 4 : Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Punkt 5 : Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 4

5 Punkt 7 : Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Centralt innehåll Svenska 2: Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. Kunskapskrav: E: [...] Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skön litteratur och idéströmningar i samhället. [...] C: [...] Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. [...] A: [...] Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. [...] För vidare läsning se: Bommarco & Parmenius Swärd (2012) Läsning, skrivande, samtal. Textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur. Langer, (2005) Litterära föreställningsvärldar : litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Bokförlaget Daidalos Olin Scheller & Wikström (2010) Författande fans. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Fritzes. 5