INSPIRATION TILL OCH REFLEKTION ÖVER HUR HÅLLBARHETSPERSPEKTIV KAN INTEGRERAS I OLIKA SKOLÄMNEN.

Transkript

1 Forskningscirkel om lärande för hållbar utveckling INSPIRATION TILL OCH REFLEKTION ÖVER HUR HÅLLBARHETSPERSPEKTIV KAN INTEGRERAS I OLIKA SKOLÄMNEN.

2 Ett gemensamt utforskande av ett komplext område Det finns två stora samhälleliga berättelser om hållbar utveckling. Den ena berättelsen handlar om människans begränsningar och behov. Den andra berättelsen handlar om människans möjligheter och förmågor. Vi är del av jordens ekosystem samtidigt som vi genom vår teknologi skapar miljöer som aldrig tidigare funnits och som i grunden påverkar de ekosystem vi är beroende av. Människans förmåga att lära om och lära nytt är vår enda möjlighet att i längden möta de utmaningar och hot som vi själva skapat. Hållbar utveckling är ett komplext och mångtydigt begrepp; det finns inte bara två berättelser det finns många. Lärande för hållbar utveckling behöver därför ta sin utgångs punkt i en pluralistisk ansats som låter olika förhållningssätt komma till tals. En annan framträdande aspekt av lärande för hållbar utveckling är en vilja att utveckla elevers handlingskompetens. Dessa två förhållningssätt pluralism och handlings kompetens har fungerat som inspiration för fem lärare på Malmö latinskola som under ett och ett halvt år deltagit i en forskningscirkel tillsammans med oss. Deltagarna har kommit från olika sammanhang, från olika ämnen i skolan (svenska, naturkunskap, mediekunskap, bild) och på högskolan (miljövetenskap och utbildningsvetenskap). Tillsammans har vi försökt förstå hur man kan bryta ned hållbarhetsfrågor till skolämnen. Att delta i en forskningscirkel innebär ett gemensamt utforskande. Det är också en lärande process som kräver både ett pluralistiskt för hållningssätt och en handlingskompetens för att forskning och praktik ska kunna möta varandra. I rapporten kommer du att få möta lärares analyser av sin egen verksamhet, i tre olika projekt som alla fokuserar på elevers utveckling av handlingskompetens. I den första texten, författad av Lena Ansner och Sofia Gustafson Aarnivaara, beskrivs och analyseras hur man kan arbeta med estetisk handlingskompetens. Den andra artikeln, författad av Helena Heister och Josefine Lindeberg, undersöker elevers etiska ställningstagande i genteknologiska frågor. Slutligen skriver Lars Berggren om ett projekt där en klass på estetiska programmet och en språkintroduktionsklass tillsammans utforskar och gestaltar mänskliga rättigheter. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till nya skolprojekt om hållbarhetsfrågor, men även till reflektion över hur hållbarhetsperspektiv integreras i olika skolämnen. Malin Ideland och Magnus Johansson, ledare för forskningscirkeln

3 Gatukonst som handlingskompetens Lena Ansner och Sofia Gustafson Aarnivaara Vi har tittat på om gymnasieelever, genom att arbeta med estetiska designprocesser inom området gatukonst, i förlängningen kommer att ta ökat ansvar för en socialt hållbar stadsutveckling, våga ta plats, ta ställning och därmed öka sin handlingskompetens. UNDER PROCESSEN PRÖVADE eleverna sina föreställningar om det offentliga rummet, hållbar stadsutveckling och gatukonst. Det offentliga rummet fungerade som ett rum för lärande. Där genomförde vi fältstudier och använde det som arena, där kunde elevernas arbeten möta betraktare. Eleverna agerade som deltagande subjekt i skapandet av det offentliga rummet. Genom sina konstnärliga experiment gjorde eleverna avtryck i Malmös stadsbild. Med sina gatukonstverk tog de ställning och lyckades föra samman egna åsikter med den allmänna debatten. I det offentliga rummet utmanade eleverna vilka frågor som kan ställas, får synas och på vilket sätt. De gestaltade berättelser om egna och andras erfarenheter men också bilder av en möjlig, bättre värld. Läs mer om projektet och ladda ned hela rapporten, HANDLINGSKOMPETENS HAR VARIT ett nyckelbegrepp i samband med hållbar utveckling och lärande. Att utveckla handlingskompetens innefattar såväl faktakunskaper som medvetna värderingar och möjlighet att agera. För att uppnå handlingskompetens betonas att uppnå förståelse, kunna se samband, analysera och identifiera intressekonflikter, värdera olika ståndpunkter och kunna uttrycka sig. I vårt projekt har vi utforskat hur elever kan använda den konstnärliga processen för att ta plats och göra avtryck i det offentliga rummet och därmed stärka sin känsla av delaktighet i stadens utveckling. Frågan var: kan man tala om en estetisk handlingskompetens? Kan de estetiska ämnenas fokus på kreativitet och skapande öppna upp för ett så kallat pluralistiskt förhållningssätt till hållbarhetsfrågor där olika perspektiv möts och diskuteras?

4 Pluralistiska perspektiv på genteknik? Helena Heister och Josefine Lindeberg Vi har undersökt huruvida elever kan lägga ett så kallat pluralistiskt perspektiv på frågor om genteknik. Kan de se frågan ur olika synvinklar och vad tar de hänsyn till när de ska ta ställning? Vad innebär det att man arbetar ämnesintegrerat med språk och biologi i arbetet med att kritiskt granska och argumentera utifrån såväl etiska som naturvetenskapliga synvinklar? GENTEKNIK ÄR ETT område som karaktäriseras av intressekonflikter och etiska spörsmål, i det offentliga samtalet såväl som i skolans styrdokument. Det är också ett kunskapsområde centralt för hållbar utveckling, både gällande ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Utifrån Johan Öhmans teorier om faktabaserade, normativa och pluralistiska undervisningstraditioner har vi analyserat hur elever har argumenterat för sina ställningstaganden i frågor om genterapi, dna-analys och transgena djur. Har eleverna baserat sina åsikter på fakta eller normer och tar de hänsyn till olika perspektiv? Vad betyder det för ställningstaganden i en specifik fråga? UTIFRÅN ELEVARBETE HAR vi även undersökt och diskuterat vad det är som möjliggör och hindrar ett pluralistiskt förhållningssätt till genteknik i undervisningssammanhang. Vi kan konstatera att våra elever styrs av instruktioner, matriser och kursers styrdokument. Ämnesövergripande arbeten framhålls ofta som viktigt inom lärande för hållbar utveckling, men vi kan se att målen för biologin och svenskan delvis krockade. Bedömningsmatrisers krav på själva ställningstagandet hindrade också argumentationen. OM MAN ANSER att ett pluralistiskt förhållningssätt är det mest lämpade för att utbilda elever för hållbar utveckling, bör eleverna få träna på att tänka kritiskt. För att detta ska ske behöver eleverna få möjlighet att pröva sina resonemang, vilket kräver tid och diskussion under ledning av lärare. Läs mer om projektet och ladda ned hela rapporten,

5 Social hållbar utveckling och global handlingskompetens Lars Berggren Här undersöks hur ett ämnesövergripande arbete i ett medieprojekt, med fokus på social hållbarhet, kan bidra till att eleverna utvecklar global handlingskompetens och en pluralistisk syn på vad som är»hållbart«. Utgångspunkten är spänningen mellan önskan om att motivera elever att engagera sig för globala frågor och att arbeta över ämnesgränserna trots organisatoriska strukturer. Kan man då använda ett medieprojekt för att komma förbi detta och stimulera eleverna att utveckla handlingskompetens i globala frågor kopplade till mänskliga rättigheter? Hur för man in pluralistiska och agonistiska perspektiv i en didaktisk praktik som till stor del bygger på tydliga ramar? TVÅ ELEVGRUPPER DELTOG i projektet. Den ena gruppen var en språkintroduktionsklass, med nyanlända elever med målet att lära sig svenska och kunna påbörja en utbildning i Sverige. Den andra gruppen var en klass i årskurs ett på estetiska programmet med inriktning media och profil, film- och tv-produktion. Gruppen dominerades av elever med svenska som modersmål. De två grupperna skulle nu samarbeta kring en utställning i en svart kub på tre kubikmeter. Projektet hade initierats av Raoul Wallenberg Academy för att uppmuntra ungdomar i gymnasieskolor att diskutera och lära sig mer om de mänskliga rättigheterna. Malmö latinskola valde att delta i projektet och tilldelades»rätten till en opartisk rättegång«som är en kortfattad rubricering av artikel tio i fn:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Syftet med projektet var att eleverna skulle lära känna varandra, förstå artikel tio i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och hitta på ett uttryckssätt att tolka och uttrycka artikel tio genom bild och text. De skulle också formulera team och genomföra produktionen av sitt utställningsmaterial och avslutningsvis genomföra en lokal vernissage då de visade upp projektet. NÄR ELEVERNA MED olika bakgrund och nationaliteter mött varandras erfarenheter och värderingar, breddas deras perspektiv på möjligheter till en ges opartisk rättegång i olika samhällen. I mötet utvecklade de båda grupperna sin förståelse av varandras bakgrund och erfarenheter. De fick alla en vilja och lust att handla för att göra skillnad i frågan om artikel tio i fn:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men också att delta i ett demokratiskt samtal och agera för förändring i mer allmän mening. Samtidigt synliggjordes utmaningen att å ena sidan sträva efter pluralistiska perspektiv samtidigt som man måste enas om innehåll och uttryck i en mediaprodukt som dessutom måste vara klar inom en snäv tidsram. Pluralism och agonism är inte alltid enkelt att tillämpa i en praktik där man till sist måste enas om ett tydligt innehåll och budskap. Läs mer om projektet och ladda ned hela rapporten,

6 Hållbar utveckling är idag ett väletablerat begrepp, samtidigt som det är komplext och öppet för tolkningar. Det innebär att samhället måste planera utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Eftersom begreppet kan förstås på olika sätt är utbildning en viktig del av utvecklingen inte bara för att utveckla kunskaper utan även för att få möjlighet att reflektera över problem och möjligheter. Betydelsen förstärktes i och med FN:s dekad för lärande om hållbar utveckling mellan åren 2005 och Målet var att elever och studenter skulle kunna utveckla verktyg för att göra medvetna framtida val med hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Med detta som grund har även Naturskyddsföreningen arbetat med att stärka och utveckla utbildningen för hållbar utveckling. Malmö latinskola har fungerat som en modellskola med stöd av Naturskyddsföreningen. Projektet har också inkluderat samverkan med Malmö högskola. Det har inneburit att forskare med förankring inom forskningsområdet har arbetat med forsknings cirklar för lärare från Malmö latinskola för att på så sätt fördjupa kunskaperna inom området och utveckla lärarnas förmåga att observera, dokumentera och förmedla resultat. Samarbetet mellan Malmö latinskola, Naturskyddsföreningen och Malmö högskola har varit givande och intressant. Förhoppningsvis kan detta arbeta stimulera och initiera liknande projekt i andra skolor med målet att så många som möjligt av våra elever och studenter skall ges möjligheten att i framtiden kunna bidra till att skapa en hållbar framtid. Nils Ekelund, projektansvarig Läs mer om projektet och ladda ned rapporter: klicka sedan vidare via Vi gör det tillsammans om hållbar utveckling FORM SE IDEA. FOTO PHILIPYB STUDIO/ELEVER OCH LÄRARE MALMÖ LATINSKOLA/MALMÖ HÖGSKOLA. TRYCK HOLMBERGS I MALMÖ AB, MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO Utbildning för hållbar utveckling