Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Transkript

1 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens intentioner i kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag. s.9 Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Följande tema tränar delar av nedanstående vetenskapliga förmågor. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. VAD? FÖR VEM Centralt innehåll åk 1-3 Vatten Åk 1-3 NO: Metoder och arbetssätt: Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild, och andra uttrycksformer. Material och ämnen i vår omgivning Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning kokning, kondensering, smältning och stelning. Berättelser om natur och naturvetenskap Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. 1

2 Körschema Vatten (minst 180min) Förberedelse för läraren att göra eller plocka fram: Ett bord för material och ett bord att demonstrera experiment ifrån. Klassrummet möblerat för fem grupper som kan samarbeta runt borden. Dela in eleverna i grupper, (max 5 grupper) Möjlighet att titta på film från Sli, och att ha en PowerPoint på större delen av dagen. En eller ett par hinkar eller baljor som eleverna kan ha vatten i. Papper och pennor Förberedelse ENaT Frys in isägg i ballonger ca 10 cm i diameter. 5st ägg + ett visningsägg Viktigt innehåll i passet Eleverna bekantar sig orden/begreppen: fastform, flytande form och gasform. Samt övergångarna mellan de olika formerna, avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Presentation av oss och ENaT Introduktion Träffa Vattenmolekylen så liten att den inte syns! Titta på film om vattenmolekylen från Sli Om vi kunde se vattenmolekyler så skulle vi se att den var hopbyggd av atomer en syreatom och två väteatomer. Atomer är världens små byggstenar lite som lego. För att göra oss en bild av det vi inte ser kan man göra en modell, så här ser en modell av vatten ut. Nästan som Musse Pigg: Isägget Berätta en historia om den sällsynta isfågeln som ibland lägger sina ägg. Idag har jag hittat ett bo, vill ni se äggen? Lägg ut texten lite fint.. Klassen delas in i grupper om 4 till 5 elever. Max fem grupper per klass. Eleverna behöver tillgång till papper och penna. 2

3 1. Titta på isägget tillsammans. Berätta hur en forskare arbetar när de ska undersöka något nytt. Det är viktigt att ha frågor att undersöka och kloka gissningar att utgå ifrån. Hypoteser! 2. Er första uppgift är att skriva tre frågor om ägget som ni tror att ni kan svara på genom att själva undersöka ägget. Ni kommer att få ett ägg till er grupp när vi har samlat ihop frågorna. Läraren är ombeds att vara sekreterare och samla in elevernas frågor efter en stund. Vi tittar gemensamt på frågorna och ser om vi kommer på fler tillsammans. 3. Dela ut äggen. 4. Försök att svara på frågorna genom att undersöka ägget. Börja med era egna frågor och fortsätt med kompisarnas frågor. Under det här försöket behöver det finnas tillgång till saker som eleverna eventuellt vill ha för att undersöka ägget. T.ex. våg, måttband, dl-mått, hink, förstoringsglas eller lupp. När eleverna börjar bli klara med sina undersökningar samlar vi ihop deras erfarenheter och jämför våra resultat. Att flera personer gör samma undersökning är bra för försökets trovärdighet. Har ni nya frågor nu?(kanske kan experimentet upprepas en annan dag i klassen om det finns nya idéer) Stök i köket Bild 1-4 i pp Läs berättelsen om Kalle och Fanny Stök i köket från försök med Kemi Titta på de första fyra bilderna i PowerPoint Börja med att prata om vattenångan som försvann ur kastrullen och hamnade på fönstret. Titta på den femte bilden i PowerPoint, bild av kastrull och fönster. Bild 5 Hur kom vattnet till fönstret? Bild 6 Nästa bild är lika men med SVARET vattnet har flyttat sig som en gas till fönstret. Vatten i gasform. Vad är en gas? Kan vi se en gas?(de flesta gaser är osynliga) Kan vi se luften? Kan vi känna luften? Vad händer om vi fläktar med händerna? Bild 7 Vi gör Kalles makaron experiment. (för att titta på en gas) Bild 7 i PowerPoint Visningsexp. Fyll ett glas med vit läsk. Stoppa ner några makaroner i läsken. Nu kan vi se gasen som bubblor och att de transporterar makaronen. (Den här gasen heter koldioxid, i det kokande vattnet är det vatten i gasform i bubblorna.) Diskutera resultatet och dra en slutsats av vad vi ser i försöket. 3

4 Fria molekyler För att förstå att vi är omgivna av gaser, fria molekyler som svävar runt oss och som når fram till vår näsa. Tala om för eleverna att de ska försöka uppfatta en doft som sprider sig i rummet. (Mindre kul om man har råkat fisa ) Häll upp en kopp med hett vatten. Alla elever blundar, när ni känner en ny doft, så sätter ni ett pekfinger på er näsa. Droppa i en droppe pepparmyntsolja i det heta vattnet när alla blundar. Vad hände? Kunde ni känna doften? Vad var det för en doft? Hur kunde ni känna doften? Hur kom den från koppen till er? Resonera om molekyler som rör sig i luften. Gas = molekyler som rör sig fritt, mycket stora avstånd mellan atomer och molekyler. Finns det någon/några som har bättre luktsinne än vad vi har? Djur i naturen använder dofter mer än vad vi gör.(ex Fjärilshanen kan känna doften av en fjärilshona på 1 kilometers avstånd.) Vatten i tre former! Vilka tre former av vatten har vi arbetat med idag? Samma molekyl men i olika form. Vatten i fast form, vad är det? Isägget! Is, snö mm Vatten i flytande form när använder ni det? Dricker vi och badar i mm Vatten i gasform, fart finns det? I luften, i kokbubblorna i vatten mm (Vattenångan du ser över en kokande kastrull är inte gas, när du ser vattenångan är den i flytande form.) Visa bilder på de tre formerna (PowerPoint bild 8 eller utskrift) Isbit Vattenpöl Gasmoln Bild 9 smälter: Vi tittar på isägget, vad heter det när is blir vatten? Smälter Eleverna testar: Vatten i bägare Eleverna får ut varsitt glas, en bit plast och en gummisnodd. Alla ritar på ett A4 papper en bild av ett stort glas. Eleverna får sedan i uppgift att titta på vad som händer om man häller varmt vatten i glaset och sätter fast en bit plast över glaset. Häll varmt vatten i elevernas glas och sätt på en plast. (Räcker med kranvatten) Uppmuntra eleverna att rita och skriva allt de kommer på. De ska försöka förklara hur vattnet kommer från botten på glaset upp till plasten. (Jämför med det som hände Kalle och Fanny när de kokade makaroner.) 4

5 Vattnet kondenserar på plastfilmen, men hur kom det dit? RESONERA tillsammans, vattnet avdunstar, är i gasform, rör sig i luften precis som doftmolekylerna tog sig till er näsa. När de kom till den kalla plasten, fastnade de och blev vatten igen. Bild 10 Vad heter det när vatten går från vatten till gas? Avdunstar Bild 11 Vad heter det när vatten går från gas till vatten? Kondenserar Bild 12 Vad skulle hända om vi ställde in vattnet i frysen? Vad heter det? Stelnar eller fryser Dramatisering av vattnets former Låt eleverna vara vattenmolekyler Syret är kroppen, armarna sticker ut som väte. I fast form är molekylerna stela, alla håller i varandra och står still. I flytande form sitter molekylerna fortfarande ihop men de rör sig och böljar omkring. I gasform flyger molekylerna fritt i hela rummet. Fråga eleverna vad de är som gör att vattnet är i olika former? Energi värme Bild 9-12 Titta på bilderna igen och repetera begreppen (Bild 9 i PowerPoint) Smälter, avdunstar, kondenserar och stelnar, pilar och energier Avslutande och sammanfattande experiment och dokumentation Smält is och koka vatten i en glaskanna. Eleverna dokumenterar försöket på sin kopia av experimentet. Samtidigt tittar vi på PP från bild ett nytt ord per sida. Låt eleverna skriva och berätta innan vi visar rätt ord. Lägg is i kaffekannan. Vilken form är vattnet i? Fastform Knäpp på plattan och fråga vad som kommer att hända med isen. (Börja med låg värme) Dokumentera att isen smälter och att vattnet blir i flytande form. Vad kommer att hända är vattnet blir varmare? Vattnet kokar och avdunstar. Bubblorna är vatten i gasform. Fånga upp vattenånga i ett glas. Vattnet kondenseras på glaset. Vattnet har blivit flytande igen. Visa att det går att skapa vattenånga genom att andas i ett kallt glas också. 5

6 Om vi hinner Aggregationsformsleken Om det är möjligt går vi ut och leker. 1. Eleverna får lära sig hur de olika formerna ser ut, vi kan bestämma det tillsammans. Fast flytande gas 2. Ledaren ropar ut formerna och alla tränar på att visa dessa. 3. Lite svårare blir det nu när ledaren bara kommer att ropa ut förändringen, övergången, d.v.s. smälter, avdunstar, kondenserar, stelnar. Om du är i fast form och ledaren säger smält, då ska du visa flytande form. 4. Eleverna fortsätter leken i sina isäggsgrupper, en leder genom att vara den som ropar ut förändringen. De andra visa vilken form de hamnar i efter förändringen. Bilduppgift Gör en bild av vattnets tre aggregationsformer. (Titta på bild 12 i PowerPoint) Dela pappret i tre delar och gör en bild av varje form. Ritat t.ex. en snögubbe en badsjö och en kokbubbla Material: Skarvsladd Molekylmodell Isägg - ballonger Djupa tallrikar av plast Våg Måttband Dl-mått eller litermått Hink Luppar Kaffekanna (glas) Kokplatta Två glas Plast + gummisnoddar 5st Makaroner Vit läsk 5st plastglas Mugg Pepparmyntsolja Termometrar Powerpoint Vatten, på egen sticka Utskrift av PowerPoint Elevkopior, smälta is, i klassuppsättning. Att jobba vidare med i klassen Försök att använda ENaT dagen som en del i den vanliga undervisningen. Dagen kan vara en inledning, komma in under eller i slutet av ett temaarbete. Förslag på andra områden där vatten är en del av det hela: sätt upp en bild i klassrummet av de tre formerna och övergångarna ytspänning de fyra elementen jord, luft, eld och vatten (idéhistoria) vatten under olika årstider 6

7 bilduppgift att rita vattenmolekyler, eller klippa ut cirklar i färgat papper och sätta ihop till molekyler. frys in nya isägg och gör nya undersökningar lös mycket salt i vatten och häll upp i två glas, häll en skvätt olja i ett av glassen så att det bildar en hinna, låt glasen stå i ett fönster under några veckor och följ vad som händer. ta in och smält snö i klassrummet, filtrera snön för att se smutsen, kanske kan snön samlas från olika ställen så man kan jämföra För fler idéer se Försök med NO 1-3 Hans Persson ISBN Bok tips! Blött, sött och salt allt om vatten Text: Kristin Dahl Illustrationer: Malin Hardestam Gratis handledning finns på Det finns också ett spel om vatten att köpa. 7