Hanna Svensson och Johanna Ingered

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11"

Transkript

1 LINNÉUNIVERSITETET Vatten Vattnets funktioner och egenskaper Hanna Svensson och Johanna Ingered

2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte sid 3 Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll sid 4 Pedagogiska och didaktiskt innehåll sid 4 Övergripande perspektiv sid 4 Undervisningsplanering sid 5 Utvärdering och bedömning sid 5 Genomförande sid 6 Diskussion sid 10 Referenser sid 11 Bilaga 1 sid 12 Bilaga 2 sid 14 Bilaga 3 sid 16 2

3 Inledning Vårt projektarbete kommer att handla om vatten. Vi kommer att undervisa om vattnets kretslopp på olika sätt. Eleverna kommer att få skapa ett eget kretslopp och vi kommer göra ett slutet kretslopp tillsammans. Vi kommer att visa på vattnets olika faser och experimentera med vatten på olika sätt. Till sist kommer vi att titta på vattnets konsumtion hos oss i Sverige och jämföra det med ett annat land som inte har lika stor tillgång på vatten. Vi kommer att undervisa i åldersblandade klasser F-3 där Linderöds skola består av 24 elever och Ör skola består av 20 elever. Syfte I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lgr11) kan vi läsa att naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang, kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins, kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier samt för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Genom undervisningen i biologi, kemi och fysik ska eleverna ges förutsättning att utveckla sin förmåga att Genomföra systematiska undersökningar Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska, fysiska och kemiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Genom undervisning i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga till egna tekniska idéer och lösningar. 3

4 Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll Eleverna kommer att få undervisning om: Vad vatten är och vad det består av. Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning och kondensering, smältning och stelning. Vattnets kretslopp från havet och avdunstning till moln, till regn som faller över bergen och bildar bäckar och sjöar som sedan rinner ut till havet igen. Hur de kan konstruera ett eget kretslopp. Olika experiment och hur de kan ställa hypoteser. Hur vi använder vatten idag och hur vi använde det förr. Hur vattnet används i andra länder. Pedagogiska och didaktiskt innehåll Att experimentera med vatten tycker de flesta elever är roligt, men vad vet de egentligen om vattnets faser och olika funktioner? Vi ville ta reda på vad eleverna visste om vattnets olika egenskaper och om de vet var de kan hitta vatten någonstans. För att bygga vidare på elevernas kunskap om vatten ville vi ta reda på vad eleverna kunde om vatten. De fick skriva ner sina tankar vad vatten är för någonting och var de kunde hitta det. Därefter fick de även berätta vad de ville lära sig mer om vatten. Utifrån deras texter kunde vi lägga upp en bra planering om vatten. För att skapa en bra förståelse hos eleverna vad vatten egentligen är, vilka egenskaper det har och hur stor betydelse det har för allt levande behöver vi använda oss utav både teoretiska och praktiska moment. Vi kommer att berätta, diskutera, se på film samt laborera och experimentera på olika sätt. Ju fler sinnen vi använder oss när vi lär oss nya saker desto bättre befäster vi den nya kunskapen. Att ha ett tema om vatten kan bli jättestort och därför måste vi begränsa oss och valde att fördjupa oss i vad vatten är, dess olika former och vattnets kretslopp. Övergripande perspektiv På Linderöds skola arbetar vi med Grön flagg. Det innebär att vi tänker lite extra på miljön och hur vi kan göra den bättre på vår skola och för alla runt omkring oss. Många av våra elever glömmer att stänga av kranen när de tvättat händerna och vi vill därför uppmärksamma dem på deras vattenförbrukning och vad vi kan göra för att minska den. Vi tog även upp frågan om hur det såg ut med vattenförbrukningen förr, vilket väckte många nyfikna frågor. Vi vill därför jämföra skillnaden mellan vattenförbrukningen förr och nu. Vi på Ör skola har i höst varit med och samlat in pengar till ett nytt barnhem i en by i Ghana. I och med detta började eleverna ställa frågor och fundera på hur barnen i Ghana levde och vad de gjorde. De visste att det var ont om vatten och hade sett bilder på när barnen hämtade vatten. Vi vill göra jämförelser med vattenförsörjningen hos oss och i Ghana. 4

5 Undervisningsplanering Vi kommer att be eleverna att skriva ner sina tankar om vad de vet om vatten och var de kan hitta det. De får även skriva ner vad de vill lära sig om vatten. Vi kommer att undervisa om vattnets olika former: fast, flytande och gas. Vi kommer att visa på övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning och kondensering, smältning och stelning. Detta kommer vi att göra genom demonstrationer och experiment av olika slag. Vi kommer att undervisa om vattnets kretslopp från havet och avdunstning till moln, till regn som faller över bergen och bildar bäckar och sjöar som sedan rinner ut till havet igen. Detta gör vi genom att se på film, rita och skriva och genom att skapa ett eget kretslopp i kartong som visa på detta. Vi skapar även ett slutet kretslopp genom att planera några växter i en burk, vattna lite lätt och sluta tätt. Vi kommer att undervisa om vad vatten består av genom att samtala och det och göra enklar övningar och experiment. Vi kommer att undervisa om hur vi använder vatten idag jämfört med förr. Vi kommer att se på likheter och skillnader och våra olika behov. Vi kommer även att titta på hur de ser ut med vattenförsörjningen i andra länder. Detta gör Vi genom att eleverna får intervjua sina familjer där hemma, vi tittar på film, läser i böcker och söker information på nätet. Inför varje moment som vi genomför ska eleverna få tänka till och fundera på vad de tror kommer att hända och varför det gör det. Vi vill lära dem att ställa olika hypoteser för att sedan låta dem ta reda på om det stämmer eller inte. På så sätt får eleverna lära sig att reflektera över var de gör och att olika val kan ge olika resultat. Utvärdering och bedömning Eleverna ska genom experiment kunna förklara och kunna ställa hypoteser om hur vattnets olika former fungerar. Eleverna ska genom enkel konstruktion av vattnets kretslopp kunna förklara vattnets gång i naturen. När vi arbetat klart med temat ska eleverna på Linderöds skola svara på samma frågor som de gjorde när vi startade upp temat, vad är vatten och var hittar vi vatten. De kommer även att få berätta om de fått svar på sina övriga frågor. När eleverna på Ör skola är klara med temat ska de kunna berätta för varandra om några likheter och olikheter om vatten hos dem och i Ghana. Med vår utvärdering vill vi upptäcka elevernas förmåga att granska information, kommunicera, och ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll. Vi vill se deras förmåga att genomföra systematiska undersökningar och deras förmåga att använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara, (DINO, skolverket). 5

6 Genomförande Lektion 1 För att veta hur mycket eleverna visste om vatten och för att kunna lägga upp undervisningen på ett bra sätt fick eleverna på Linderöds skola skriva ner sina tankar om vad vatten är för något och var de hittade vattnet under sin första lektion. Tankarna blev många och eleverna hade med sig en del kunskap om vad vatten var och vad de kan hitta det. Utifrån deras tankar och kunskap kunde vi nu lägga upp en bra grund för vårt fortsatta arbete. På Ör skola började vi temat med att göra en gemensam tankekarta runt ordet vatten. Det kom fram många ord och begrepp. Mycket var kopplat till elevernas egna erfarenheter av vatten, hur de använde vatten t.ex. Vi pratade också om var vatten finns någonstans. Vad vatten består av och hur det är uppbyggt visste inte eleverna. Begreppet kretslopp kunde några av eleverna förklara med att det går runt. Nu hade vi en utgångspunkt att arbeta från. Lektion 2 Under andra lektionen på Linderöds skola gick vi om vattnets kretslopp genom att titta på film, diskutera, rita och skriva om det. Vi pratade både om vattnets kretslopp i naturen och hur vattnet kommer till kranen och vad som händer när de åker ner i avloppet. Vi kom även in på vattnets olika former och eleverna kunde här klart och tydligt berätta vilka de var. Att fast var det när det var is, flytande var det när isen smälte och ånga blev det när vi andades ut på en ruta. Innan lektionen var slut gjorde vi en övning där vi symboliserar vattnets former med hjälp av varandra. För att visa på vattnets fasta form ställer vi oss tätt, tätt tillsammans, när vattnet smälter sprider vi ut oss lite och när vattnet blir till gas så springer vi alla ut på rast. Detta tyckte eleverna var en rolig övning och vi har fått göra den flera gånger. På Ör skola fick eleverna rita vattnets kretslopp från havet, till moln och snö/regn som rinner ner i bäckar och sjöar för att sedan via floden eller grundvattnet rinna ut i havet igen. Vi gjorde inte ovan nämnda övning/illustration vi detta tillfälle utan vid ett senare. Lektion 3 Till lektion tre i vattentemat hade eleverna på Linderöds skola fått i uppdrag att ta med sig en petflaska på 1½ liter. Frågorna var många vad vi skulle använda dem till och eleverna blev förvånade när vi berättade att vi skulle plantera i dem, vi skulle göra ett slutet kretslopp. Alla elever som hade med sig en flaska fick hälla ner lite jord i den, välja ut en stickling som de ville plantera och försöka få ner den i jorden, för att sedan vattna jorden lite grann. Därefter fick de skruva på korken, ställa flaskan på ett ljust ställe och sedan var det bara att vänta och se vad som hände. Till en början växte det jättemycket i allas flaskor och eleverna kunde se att vattenångan kom och gick i flaskan, men efter hand började en del växter att mögla och vissna, medans några växer på. Eleverna fick även fundera på vad som händer i flaskan. Varför behöver vi inte vattna, varför växer växterna så mycket och varför dör de. Genom att studera vattenångan och tänka tillbaka på hur vattnets kretslopp fungerade, förstod de snart och kunde förklara för varandra hur kretsloppet fungerade i flaskan. Flaskorna står fortfarande kvar i klassrummet och vi får ha mer tålamod för att se om de överlever till sommaren eller kanske ännu längre. 6

7 Den planerade lektion 3 bytte jag mot lektion 4 på Ör skola. Vi funderade 2 och 2 på hur en vattendroppe lever. Vad händer med den och vart tar den vägen i kretsloppet. Hur skulle det vara att vara en vattendroppe? Vi såg en film från Avmedia om vattenmolekylen- där man fick följa en vattenmolekyl runt i världen, även tillbaka till dinosauriernas tid! Vi pratade om hur en vattenmolekyl är uppbyggd och att vatten består av vattenmolekyler. Eleverna ritade vattenmolekyler och skrev om en vattenmolekyls resa. Lektion 4 (planerad 3) Eleverna på Ör skola hade tagit med sig stora glasburkar eller petflaskor som vi planterade ett slutet kretslopp i. Innan vi började plantera fick de skriva ner sina funderingar på hur växterna skulle må inne i burken/flaskan. Tillsammans planterade de sedan några växter var i lite jord och vattnade lite innan de skruvade på locket och tejpade runt om, som en extra säkerhetsåtgärd. Elevernas kretslopp ställde vi sedan i klassrummet, ljust fast inte i direkt solljus. I några av flaskorna och glasburkarna blev det snabbt kondens. Vi pratade om vad det var och varför det blev så. I några flaskor försvann sedan kondensen mer än i andra. Flera av eleverna var skeptiska till att växterna skulle klara sig där inne. Vi avvaktar och ser, följer dem med nyfikenhet fram till sommarlovet, sedan får vi se om det är något kretslopp som kan överleva hela sommaren för att sedan komma tillbaka till klassrummet till hösten! Lektion 5 Under den femte lektionen experimenterar vi en del på Linderöds skola. Vi demonstrerade hur vattnets olika faser ser ut genom att frysa in vatten, smälta vatten och därefter koka det. Vi frös in vattnet i fyra små muggar. Efter två timmar ville eleverna ta ut och titta om de blivit is vilket vi gjorde. Eleverna plockade ut innehållet från muggen och fick lite is och mycket vatten i handen. Eleverna konstaterade att det tog längre tid att göra is än två timmar och vi fick nog vänta tills i morgon innan vi plockade ut de andra. Nästa dag plockade eleverna ivrigt ut vårt infrusna vatten, det var kallt och man kunde inte hålla den så länge i handen utan att den började smälta. Eleverna ville testa hur snabbt de kunde smälta isen och jag gav dem som förslag att de skulle vira en strumpa kring ena isbiten och därefter ställa dem i fönstret på var sitt fat. Eleverna fick ställa hypoteser om vilken isbit de trodde skulle smälta först och varför den gjorde det. De flesta elever trodde isbiten med strumpan skulle smälta först eftersom den skulle bli varmare. Den isbiten klarade sig mycket längre än isbiten utan isolering vilket eleverna hade svårt att förstå. Eleverna fick även vara med och koka vatten för att känna på vattenångan. Här kunde de tydligt se att vattenångan blev till vattendroppar som samlades på locket innan de rann ner i grytan igen. Lektion fem i Ör började med att vi återkopplade till vattenmolekylens väg i kretsloppet. Hur var den i sin form, var den som vatten hela tiden? Eleverna berättade om hur molekylen hade varit både vatten, is och ånga. Hur kan vattnet ändras till de olika formerna? Nu gjorde vi övningen med vattenmolekylerna som sitter ihop nära,nära i isen för att sedan lämna varandra och gå runt i klassrummet som vatten och så börjar det bli fasligt varmt och de börjar skutta omkring och behöver ännu större plats så när de blir till ånga springer eleverna ut på skolgården! Sedan gjorde vi alla fasövergångar tillsammans. VI frös in vatten till is, vi kokade vatten utan lock så att vi kunde se och känna den fuktiga vattenångan, lade på ett lock och samlade upp vattenångan som kyldes av mot locket och blev vattendroppar som rann ner i kastrullen igen. Vi smälte isen till vatten igen- på olika platser i klassrummet för att se om det var skillnad vid ett fönster och vid vasken. Det var det! Eleverna upptäckte att det gick fortare 7

8 vid fönstret. Vi pratade om varför och de funderade högt och vi kom fram till samma slutsats att det berodde på att temperaturen var högre vid fönstret då solen nådde in där och värmde mer. Vi frös även in vatten i en plastmugg, fylld till bredden! De fick ställa en hypotes om hur det skulle gå med plastmuggen och vattnet. Några trodde att muggen skulle spricka och några att vattnet skulle rinna över ner på hyllan i frysen. Dagen efter tittade vi i frysen och konstaterade att vattnet frusit till is, att plastmuggen var hel och att isen växt en bra bit över kanten på glaset, fast inte runnit ner på hyllan. För att kolla så att det inte hade kommit i mer vatten lät vi isen smälta, så att vi såg att det var lika mycket vatten som från början, nästan. Lektion 6 Vi fortsatte med experimenten under de nästkommande lektionerna på Linderöds skola. Vi testar bland annat vilka föremål som sjunker och flyter. Vi hade lagt fram några föremål som de kunde testa med till en början, men snart ville de leta upp egna föremål att testa med. Innan de lade ner sina föremål i vattnet skulle de gissa om de flöt eller sjönk och varför de gjorde det. Vi frågade eleverna vad som händer med saltet om vi häller det i vattnet? Det försvinner sa någon, men hur ska vi få tillbaks det? (se bilaga 3). Eleverna fick även testa hur de kunde få ett ägg att flyta i vatten med hjälp av salt, det behövdes mycket salt och till en början trodde många elever att det inte skulle gå. Vi studerade vad som händer med blommorna som vi ställde i färgat vatten. Eleverna fick rita och skriva ner sina hypoteser och redan efter en kort stund kunde vi se att blommorna ändrade färg till viss del. Vi testade även att vattna krasse med olika vätskor för att se vilken vätska som gav bäst växresultat. Eleverna bestämde vad som skulle vattnas med och det blev vatten, färgat vatten, saltvatten, juice och coca cola. Detta tyckte eleverna var riktigt roligt och de fick här träna på att ställa hypoteser genom att berätta vad de tror kommer att hända för att sedan se vad som verkligen hände. Att vattna med vatten var så klart bäst, saltet torkade ut och juicen möglade direkt. Våra hypoteser stämde inte riktigt överrens med verkligheten, men vi lärde oss något utav det. När vi gjorde vattenexperiment på Ör skola testade vi vad sjunker och vad flyter. Eleverna fick olika saker i olika material som de först fick skriva ner vad de trodde själva- om de flöt eller sjönk. Sedan testade de i grupper om två. Ett annat experiment de fick göra var att bygga en liten båt av aluminiumfolie och sedan lägga på gem för att se när båten sjönk. De räknade och räknade! Flest gem höll en båt flytande till 408 st. Detta tyckte de var väldigt roligt. Alla gjorde första båten bäst, kanske höll inte båt nr två lika bra då de fick använda samma material som de hade till båt nr ett. Lektion 7 Under projektets gång har eleverna även fått gå på vattenjakt för att se var de kunde hitta vatten på skolan och vad vi använde det till. Tillsammans gjorde vi en tankekarta. Detta fick de även till läxa att göra hemma för att se vad som skilde sig åt. Vi sammanställde våra resultat under lektion sju och konstaterade att vi använder vattnet ganska lika förutom att vi inte badar och duschar lika ofta i skolan som vi gör hemma. Vi jämförde våra resultat med hur de såg ut i Sydamerika, där jag nyligen varit på semester. Där kunde man inte ta vatten direkt från kranen och dricka som vi kan göra här hemma. Eleverna fick berätta vad de trodde de berodde på och vi kom fram till att vi får ont i magen om vi dricker det eftersom det innehåller andra bakterier som vi inte tål och därför måste man rena vattnet innan vi dricker det. Eftersom de ofta renar vattnet med klor smakar det inte alltid så gott och därför köper vi vatten på flaska. I Sydamerika fanns där även öknar, både gjorde av sand och av salt, där 8

9 fanns det inte något vatten alls och i vissa delar regnade det sällan och då var man tvungen att ta till vara på allt vatten som kom. Eleverna konstaterade att de hade det ganska bra som hade tillgång till så mycket vatten och funderade på hur vi skulle kunna minska vår vattenförbrukning. Det kom fram många olika förslag som att inte bada badkar så ofta, stänga av duschen när man tvålar in sig, stänga av kranen efter att man tvättat händerna, spola på rätt knapp på toaletten mm. Under lektion sju tittade vi på Ör skola på film från Afrika, Ghana. VI tittade efter hur de använde vatten och var de fann sitt vatten. Det var stora skillnader på var i landet de bodde och hur rika de var. Många fick gå långt för att hämta sitt vatten. Det är inte extremt torrt i Ghana och det för att de har en flod, Volta, och en konstgjord sjö, Voltasjön. Då bar det de på huvudet. Detta fick sedan eleverna prova, att bära saker på huvudet. Vilken balans man måste ha! Vi provade inte med vatten! Vi pratade om hur vi använder vårt vatten. Att vi använder väldigt mycket vatten! Vi kan dricka direkt ur kranen, det kan man inte i Ghana. Eleverna fick i läxa att prata hemma om hur de kan spara på vattenförbrukningen hos sig själva. De kom tillbaka med många bra förslag. Stänga vattnet när jag borstar tänderna och tvålar in mig i duschen. Spola med den lilla delen när jag har kissat. Tvätta bara fulla maskiner tvätt och diskmaskiner. Eleverna fick också skapa vattnets kretslopp i en skokartong! Det var fantastiskt kul att se hur kreativa de kan vara när något faller dem i smaken! Lektion 8 Bland de sista lektionerna fick eleverna på Linderöds skola till uppgift att de skulle rena vattnet som vi smutsat ner lite grann. Till hjälp fick de en petflaska som vi delat så det blev som en burk och en tratt. Till hjälp fick de använda vad de ville ute i naturen. Det blev till en början mycket gräs, mossa, löv, pinnar och blommor. Eleverna testade många gånger men resultatet blev inte så bra. Vi gav dem lite tips om att det kan vara bra att använda stenar grus och sand och några nappade på idén medan andra körde på med sitt eget tänk. Resultatet blev aningens bättre så vi gav dem ett litet hjälpmedel, ett filter. Resultatet blev bättre för alla eftersom det inte trillade igenom så mycket skräp. Bäst resultat blev det för de som hade sten, grus och sand. Eleverna fick sedan jämföra vem som fick renast vatten och därefter ställa dem i ordning, renast till skitigast. Denna övning gjorde vi även när vi kom in i klassrummet då vi pedagoger hade förberett olika reningsstationer av material vi såg att eleverna använt där ute. Nu var elevernas uppgift att se hur många gånger de behöver rena vattnet innan de våga dricka av det. Eleverna ska få rita av varje reningsstation och beskriva vad som finns i dem samt hur många gånger de tror att vi måste hälla i vattnet innan det blir drickbart. Jag återkommer med resultatet till redovisningen. Till sist fick eleverna på Linderöds skola återigen svara på frågorna vad vatten är och var de kan hitta vatten. Här visade det sig att elevernas kunskap har utvecklat sig mycket och de flesta fick även lärt sig det de ville om vatten. Diskussion Att jobba med tema vatten har varit roligt och lärorikt för alla parter. Ämnet har varit stort och vi har fått begränsa oss mycket så att vi kan komma fram till vårt mål inom en rimlig tidsram. 9

10 Frågorna eleverna skulle svara på var vad vatten är för något, var de hittar det, hur de kan minska vattenförbrukningen och hur vattenförbrukningen ser ut i ett annat land som Ghana. Under arbetets gång har eleverna fått besvara dessa frågor genom att se på film, experimentera, skapa och diskutera med varandra. Eleverna har verkligen fått testa sina egna hypoteser för att komma fram till olika resultat, se bilaga 3. Jag upplever även att vi fått med alla delar som vi ville med vår planering dock blev vissa delar mer ingående än andra. Några aktiviteter byttes ut och några lektionsbyten gjordes men innehållet var som planerat. Det som fungerat bäst har varit alla olika experiment. Här har eleverna fått tänka, skapa, testa och fundera. Både tillsammans med andra och själva. De har även fått vara med och påverka hur experimenten skulle se ut, tex vad vi skulle vattna blommorna med, vilka föremål skulle de ha i sin tratt för att kunna rena vattnet bäst och vilka saker vi skulle testa flytförmågan på. Eleverna har även lärt sig begreppet hypotes, och frågar nu inte vad de ska göra när vi ber dem att ställa en hypotes och sedan berätta för varandra. De har vant sig vid att fundera först, skriv ner/rita dina tankar och testa sedan eller prata med en kompis. Det kommer vi att ta med oss till de andra ämnena också. På Linderöds skola funderade våra slutna kretslopp både bra och mindre bra och vi tror det kan ha att göra med att vi inte tillförde några djur i jorden. Vi ska låta dem stå ett tag till för att se om resultatet förändras med tiden. På Ör skola har de slutna kretsloppen än så länge fungerat, även om några nog blev för blöta. Eleverna på Ör skola har själva tyckt att experimenten, det slutna kretsloppet och kretsloppet i skokartongen var bäst och roligast! Då har de varit aktiva själva och fått skapa och göra saker! De tillfällen när vi har sett en film och sedan diskuterat har fungerat bra, men de har inte varit lika aktiva då. Detta har jag också sett hos mina elever på Linderöds skola. Eftersom vi både tittat på elevernas förkunskaper och vilka kunskaper de fått efter avslutat arbete ser vi hur de utvecklats i sitt kunnande kring vatten. Vi ser även att de vill lära sig mer om vatten vilket vi tänker ta med oss i våra nästkommande planeringar. Att leta efter djur i vatten är perfekt att börja med som uppstart till hösten! Det som jag har känt i Ör har varit viss tidspress, då vi i vår har gjort nationella prov i trean och jag har fått dela klasserna för att få till den tiden. Jag hade gärna jobbat mer tematiskt ihop med förskolläraren och under ett par veckors tid enbart med temat vatten. Det ska jag ta med mig och försöka tänka på till nästa gång. Jag som jobbar i Linderöd har känt samma sak eftersom jag varit ute och rest under en del av projektets gång. Projektet avstannade en tid och sen var det mycket att ta igen när jag kom tillbaka. Jag hade också velat jobba mer intensivt med projektet med fler lektioner än ett 60 minuters pass per vecka, det ska jag försöka ändra på tills nästa gång. 10

11 Referenser Ann de Bourgh (2011). Värt ett försök. Bonniers utbildning. Stockholm Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes Skolverket. Diagnoser i NO årskurs %C3%B6r_l%C3%A4rande pdf 11

12 Bilaga 1 Pedagogisk planering av tema vatten. Så här säger läroplan och kursplan (Lgr11) Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola Syfte Kunna lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Kunna använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Undervisningen i naturorienterade ämnen syftar till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. Centralt innehåll Året runt i naturen Enkla närningskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Material i ämnen i vår omgivning Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering. Berättelser om natur och naturvetenskap Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Metoder och arbetssätt Enkla naturvetenskapliga arbetssätt. Tekniska lösningar Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. 12

13 Konkretisering av målen Du ska kunna: Vattnets kretslopp Vattnets olika faser Vad som flyter och sjunker i vatten. Konstruera vattnets kretslopp med enkelt material. Vattnets tillgång och konsumtion i Sverige jämfört med ett annat land Du kommer träna på att: Se hur vattnets kretslopp fungerar Se vattnets betydelse för växter och djur. Jämföra likheter och skillnader mellan vattnets olika faser: fast, flytande och gas. Experimentera med vatten på olika sätt Konstruera vattnets kretslopp Jämföra vattentillgång och konsumtion hos oss och i ett annat land där tillgången inte är så stor. Vi kommer bedöma din förmåga att: Förstå och ta till dig vattnets funktion. Kunna samarbeta och experimentera i grupp. Förstå vilken betydelse det har för oss växter, djur och människor på jorden. Undervisning Du kommer att få undervisning om hur vattnets kretslopp fungerar. Du kommer att få bygga en egen modell med en kartong som grund där du tydligt ska få visa hur vattnets kretslopp fungerar. Du kommer att få undervisning om vattnets betydelse för växter och djur och tillsammans gör vi ett slutet kretslopp. Du kommer att få undervisning om vad allt vatten tar vägen under en dag och hur det kommer tillbaka till oss. Vi följer en vattendroppes färd under en dag. Du kommer att få undervisning om vattnets olika faser, fast, flytande och gas. Tillsammans fryser vi in vatten, smälter vatten och kokar det för att få fram ånga/gas. Du kommer få experimentera med vatten på olika sätt. Flyta/sjunka, varmt/kallt, vatten som lösningsmedel, salt i vatten, bubblor i vatten, Du kommer att få undervisning om hur vattentillgången kan se ut i ett annat land och jämföra med hur det ser ut hos dig. Vi läser i böcker, ser på film och dramatiserar hur vattenkonsumtionen kan se ut om man har stor/liten tillgång. 13

14 Planering av lektioner Bilaga 2 Lektion 1 och 2 Presentation av temat vatten. Gör en tankekarta tillsammans med eleverna vad de kan om vatten. Även vad de vill lära sig Läs en saga om vattnets kretslopp, exempel finns i boken Värt ett försök sida Prata om vattnets kretslopp, rita på tavlan och visa bilder. Eleverna får börja skapa sitt eget kretslopp. Eleverna får berätta för varandra om sin skapelse. Kanske kan de hitta på en egen historia till den. Lektion 3 Prata om vattnets betydelse för växter och djur. Hur fungerar vattnets kretslopp hos ett träd? Vi planterat och gör ett slutet kretslopp tillsammans för att tydligt se vad som händer. - En glasburk med lock. Vi lägger i jord och planerar i några växter, ex murgröna, taklök mm. Vattnat lite försiktigt och sätter på locket. Kan vara bra att tejpa runt locket så det varken sipprar ut eller in fuktig luft. Skriv datum på burken så vi kommer ihåg när den är gjord. Låt eleverna ställa en hypotes, vad tror de händer? Vad beror det på? Lektion 4 Vi följer en vattendroppe under en dag. Var tar den vägen, hur kommer den tillbaka? Vi ser en film om en vattendroppe/ vattenmolekyl (Av-Media) Lektion 5 och 6 Visa i en demonstration för eleverna vattnets olika faser: fast, flytande och gas (ånga). Vattenexperiment i olika stationer. Försöka få eleverna att ställa hypoteser. Vi dokumenterar genom fotografi och att eleverna ritar, först sin hypotes sedan hur det blev. Lektion 7 och 8 Vattnets betydelse och konsumtion i Sverige och andra länder. Sydamerika och Ghana, Afrika. Vi diskuterar hur/vad vi använder vatten till i vardagen och tar reda på hur man använder vatten till vardags i Sydamerika och i Afrika. Vi avslutar med att titta på hur det har gått med det slutna kretsloppet. Vad har hänt? Blev det som du trodde? Återkoppla till vattnets kretslopp. 14

15 Billaga 3 Experiment: Vad händer med salt när det kommer i vatten? L = Läraren, E = Elev L: Vad händer med saltet om jag häller i det i vattnet? Testa! E: Det försvinner. L: Försvinner saltet från vattnet? E: Ja, jag ser ju det inte. L: Smaka! E: Det smakar salt, Då försvann saltet inte. L: Hur får jag tillbaka saltet? E: Häll över det i det andra glaset. Vi häller över lösningen i det andra glaset. L: Kommer saltet tillbaka? E: Nej det gjorde det inte. L: Hur ska vi göra? E: Vet inte! L: Jag ställer det här i fönstret så länge så får vi fundera på vad som händer. Nästa dag gick en elev fram till glaset där saltvattnet fanns E: Allt vatten är borta, och det är bara salt kvar. L: Vad har hänt? E: Vattnet blev till ånga och kvar blev saltet! Här kunde vi även se att saltkristallerna blivit kvadratiska vilket eleverna tyckte var konstigt eftersom de trodde de var runda. 15

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Fenomen som undersöks

Fenomen som undersöks Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen

Läs mer

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Nationella Skräpplockardagar

Nationella Skräpplockardagar Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Tema vatten hösten 2012

Tema vatten hösten 2012 Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap.

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap. PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap. Varför valdes detta projekt? Barnen visade ett stort intresse för vatten och det

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Vattnets former. Rev

Vattnets former. Rev Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015

Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015 Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld NO-biennal 2015 Dagens experiment och teori återfinns dels i Uppbyggd runt de 4 elementen Jord Luft Vatten och Eld och

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment

Läs mer

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör

Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset

Läs mer

Marcus Johansson Anneli Nilsson Susann Jenebeck Naturorienterande ämnen och teknik för lärare (1-15hp), F- 3 2012-2013.

Marcus Johansson Anneli Nilsson Susann Jenebeck Naturorienterande ämnen och teknik för lärare (1-15hp), F- 3 2012-2013. Marcus Johansson Anneli Nilsson Susann Jenebeck Naturorienterande ämnen och teknik för lärare (1-15hp), F- 3 2012-2013 Projektarbete Inledning... 3 Syfte... 3 Fysik... 3 Kemi... 3 Teknik... 4 Från centralt

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

ELD ELEMENTET ELD. lycka till!

ELD ELEMENTET ELD. lycka till! ELEMENTET ELD ELD FALMA ska tas på allvar. Annars blir hon farlig. Falma bor i Naturkrafternas Dal där hon generöst delar ut sin glöd och brinnande låga till de som behöver. Ibland går hon överstyr men

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Alex bor granne med Elsa och hennes bror Max. De tre brukar alltid vara ihop och Alex pappa kallar dem för Vilda gänget. Nu är det äntligen sommarlov

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Vi i Vintergatan. Ett projektarbete om rymden som arbetstema i årskurs 1 och 2

Vi i Vintergatan. Ett projektarbete om rymden som arbetstema i årskurs 1 och 2 Vi i Vintergatan Ett projektarbete om rymden som arbetstema i årskurs 1 och 2 Linneuniversitetet Lärarlyftet Naturorienterande ämnen och teknik för lärare 2LU09U Mia Skoglund och Lotta Ohlin-Andersson

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Odelsbergsskolan. Tema Vår Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

Kursplanen i ämnet kemi

Kursplanen i ämnet kemi DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande I filmen Medforskande möter vi förskollärare som utforskar naturvetenskap och teknik tillsammans med barn och låter nyfikenheten och upptäckarglädjen styra. I det här materialet finns kommentarer till

Läs mer

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-05-22 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer