Marcus Johansson Anneli Nilsson Susann Jenebeck Naturorienterande ämnen och teknik för lärare (1-15hp), F

Transkript

1 Marcus Johansson Anneli Nilsson Susann Jenebeck Naturorienterande ämnen och teknik för lärare (1-15hp), F Projektarbete

2 Inledning... 3 Syfte... 3 Fysik... 3 Kemi... 3 Teknik... 4 Från centralt innehåll för årskurs 1-3 inom de naturorienterande ämnena... 5 Från centralt innehåll för årskurs 1-3 inom teknik... 5 Från kunskapskraven för årskurs 1-3 inom de naturorienterande ämnena... 5 Undervisningsmetoder... 6 Övergripande perspektiv... 6 Historiska perspektiv... 6 Miljöperspektiv... 6 Internationellt perspektiv... 6 Etiska perspektiv... 6 Undervisningsplanering... 7 Utvärdering och bedömning... 7 Genomförande... 8 Anneli... 8 Susann... 9 Marcus... 9 Diskussion Anneli Susann Marcus Källförteckning... 12

3 Inledning Vi har valt att arbeta med temat luft. Vi valde detta område eftersom vi såg att vi hade detta ledigt gemensamt mot slutet av terminen. Te.x. så hade några redan av oss undervisat om fotosyntesen och cellandningen och hade inte med det i området Luft. Vi kom överens om grunden om vad som skulle läras ut och hur undervisningen skulle ske. När vi samlades för grovplaneringen så var det roligt att se hur lika vi hade tänkt i vårt upplägg av undervisningen och vilket material som vi hade valt ut. Första problemet som vi stötte på var att vi inte hade samma ålder på våra grupper. Anneli undervisar i en 1-2:a, Susann i en 4:a och Marcus i en 3-4:a. En viss anpassning fick göras beroende på målgruppen men grunden blev det samma och självklart fick vi allihopa olika resultat. Syfte Undervisningen om temat Luft ska syfta till att eleverna ska utveckla sina kunskaper om biologiska, fysikaliska, kemiska och tekniska sammanhang samt nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Från de olika kursplanernas text om syftet har vi kunnat utläsa följande som passar vårt arbetsområde: (Skolverket, Lgr-11) Fysik Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar ut utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö och hälsa, genomföra systematiska undersökningar i fysik samt använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Kemi Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar ut utveckla sin förmåga att:

4 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Teknik Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar ut utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll Luft är något naturligt för alla men innefattar många begrepp som för eleverna inte alltid är lätta att förstå. I kommentarmaterialet som tillhör kursplanen i Fysik (Skolverket, 2011) nämns detta och inte enbart i området luft. Genom att eleverna blir förtrogna med fysikens begrepp, modeller och teorier kan de använda dessa för att bearbeta frågeställningar och formulera nya. Begrepp som t.ex. luftens egenskaper, lufttryck, luftmotstånd och luftens bärkraft har förklarats med hjälp av experiment och undersökningar. Fortsättningsvis står det i kommentarmaterialet Eftersom teorierna har vuxit fram i sociala och kulturella sammanhang är de föränderliga. Detta gör fysik, liksom all naturvetenskap, till en öppen och kreativ verksamhet. Detta har åskådliggjorts med hjälp av experiment som exempelvis att göra en katt med spiralsvans som hängs i ett fönster för att där sättas i rörelse av den stigande luften. Ord och begrepp hör i hög grad samman med att erövra ett tekniskt kunnande. Eleverna behöver därför ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Detta är ett gemensamt centralt innehåll för alla årskurser. Detta är hämtat från kommentarmaterialet till ämnet teknik (Skolverket, 2011). Att använda konkret material och låta eleverna prova och experimentera själva är ett

5 sätt att ge eleverna mer förståelse och bättre begreppsuppfattning när det gäller luft. Frågeställningar som t.ex: Syns luft? Känns luft? Väger luft något? Känns luft? Vifta med en bok framför ansiktet. Hur känns det? Syns lyft? Blås upp en ballong. Hur ser det ut när det blåser ute? Väger luft något? Väg en ballong. Blås upp den. Väger den lika? Pedagogiska och didaktiska överväganden När vi bestämde de pedagogiska utgångspunkter så utgick vi från kunskapskraven för årskurs 1-3 inom de naturorienterande ämnena. Utifrån kunskapskraven så tittade vi på vilka punkter från de centrala innehållen som passade. Eftersom det saknas kunskapskrav för ämnet Teknik så fick vi nöjet att välja lite mer fritt ur det centrala innehållet. Som pedagogisk utgångspunkt har vi valt följande från kursplanerna (Skolverket, Lgr-11) : Från centralt innehåll för årskurs 1-3 inom de naturorienterande ämnena Människans upplevelse av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Berättelse om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Från centralt innehåll för årskurs 1-3 inom teknik Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska mekanismer. Från kunskapskraven för årskurs 1-3 inom de naturorienterande ämnena Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

6 Undervisningsmetoder På grund av den varierande åldern så fick vi anpassa undervisningsmetoderna så det skulle passa våra elever. Under lektionernas gång fick flera ändringar göras. Lektioner med presentation på whiteboardtavlan (powerpoint-presentation) Filmer om luftens egenskaper Fakta från NO- och teknikböcker (te.x. PULS NO-boken 1-3) Lektioner med experiment Gruppdiskussioner Avslutande lektion med utvärdering av temat Övergripande perspektiv Historiska perspektiv Enligt Lgr 11 skall ett historiskt perspektiv läggas på undervisningen, där eleverna skall utveckla en förståelse för samtiden och de skall även ha en beredskap för framtiden för att även utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Då samhället idag är mer komplicerat än vad det var för 100 år sedan, (Dimenäs, Sträng Haraldsson 1996) ansåg vi att det var av stor vikt att eleverna fick med sig de aktuella kunskapsbegrepp som området Luft innebär. Det historiska perspektivet i vår planering har varit att delge eleverna historiskt perspektiv på luft genom att bl a berätta om Andrés luftballongsfärd mot Nordpolen. En dykarklockas funktion visar på hur man kunde gå ner på djupare vatten förr. Miljöperspektiv Skolans uppdrag är att eleverna skall få ett miljöperspektiv på sin undervisning. Där de lär sig ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Det är viktigt att undervisningen ger eleverna grunder för ett livslångt lärande som inte bör avslutas i och med att gymnasietiden tar slut. Det finns en stor miljöproblematik som ställer krav på att den naturvetenskapliga kompetensen. (Dimenäs, Sträng Haraldsson 1996). I vår undervisning tar vi upp skillnaden på Bra och dålig luft och hur det påverkar miljön. Internationellt perspektiv Det internationella perspektivet sätter in den egna verkligheten i ett globalt perspektiv, som förbereder eleverna för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det skall också utveckla förståelse för den kulturella mångfalden som finns i landet. (Lgr 11) Etiska perspektiv Inom det etiska perspektivet ska prägla hela skolans verksamhet, som ska ge grund för att eleverna skall kunna utveckla sin förmåga att göra personliga ställningstagande. (Lgr 11) Människor bildar alltid en egen uppfattning av verkligheten omkring oss. Beroende på vilka miljöer vi befinner oss i. Dessa uppfattningar och intryck tolkas och sorteras utifrån den mentala strukturen som hjälper oss (eleverna) att skapa förståelse för upplevelserna.

7 (Dimenäs, Sträng Haraldsson 1996). Det etiska perspektivet har eleverna fått träna sina förmågor genom att delta i diskussioner och samtal samt hur de redovisar sina resultat. Undervisningsplanering Undervisningen inleds med en presentation som varje lärare har förberett. Varför (LPP) Lektioner om luft (powerpoint/fakta) Experiment Lektioner med film Gruppdiskussioner Öppet hus/gruppredovisningar/temadag/redovisningar/ Utvärdering På grund av variationen av åldersgrupperna fick vi göra en viss anpassning av undervisningen. Tillsammans med skillnaden på åldern så tillkommer den vanliga undervisningen, schemat på skolan och nationella prov som gör att vi får avvikelser i undervisningen. Vi har lagt den enskilda lärarens undervisning som bilaga. Utvärdering och bedömning En elev når målen i temat Luft när de har: Varit aktiv på lektionerna genom samtal och diskussion Genomfört experimenten Genomför redovisningen Genomför DINO-uppgiften med egna analyser och reflektioner Den sista bedömningen som genomförs är DINO- materialet Hur kan man känna doften av parfym i rummet?. De yngre eleverna gör uppgiften tillsammans i grupp medan de äldre eleverna gör uppgiften individuellt (Skolverket, DINO 2012).

8 Temat avslutat med en lektion där gemensamt går igenom svaren från DINO- uppgiften tillsammans med en kort sammanfattning. Genomförande Anneli Området inleddes med att vi gjorde en katt med svans som en spiral. Denna hängdes upp i våra fönster utan att eleverna visste vad det var till för. När skulle eleverna komma på vad vi skulle använda katterna till och varför? Kommande lektion visades film som handlade om luftens bärkraft. Vi gjorde flygplan av olika slag och jämförde hur det gick i luften. Vad gör att det fungerar bra och vad gör att det fungerar dåligt? De 3 kommande lektionerna ägnades åt att göra experiment vid sidan av att läsa fakta i NO- boken. De experiment som vi genomförde var att väga luft, doftexperimentet, luftmotstånd med hjälp av papper. Till den faktatext vi läste hade vi instuderingsfrågor som eleverna gjorde tillsammans i par. Under hela perioden byggde vi luftballonger i papie maché. Avslutande lektioner, 2 stycken, hade vi som förberedande inför elevernas redovisning som skulle ske på ett gemensamt Öppet Hus där temat var NO- Teknik för hela skolan. Eleverna redovisade på olika sätt. Parredovisning där eleverna ställde frågor till sin kompis och den andra svarade. Några läste om Andrés luftfärd och några berättade om de praktiska experiment vi hade gjort. Eleverna var

9 indelade i 3 grupper som alternerade mellan 3 stationer. En station där de redovisade, en där de byggde klart sina ballonger och gjorde figurer som åkte med och en station där eleverna visade det material som vi hade gjort under temat. Eleverna bedömdes utifrån de frågor som de använde vid redovisningen, att de kunde förklara vad de olika experimenten hade för funktion och vad de visade. Bedömning skedde även vid de olika gruppuppgifter som vi hade då jag gick runt och lyssnade på hur de diskuterade och drog slutsatser om det olika uppgifter de hade. Susann Jag valde att ha en hel temadag i NO där jag även integrerade ämnen som musik och engelska. Min Powerpoint som jag visade för mina elever, som även var min grundplanering, kan ses som bilaga. Dagen inleddes med att eleverna fick gå in i klassrummet till Phil Colins In the Air tonigth sen gick jag igenom målen både för dagen och för området Luft. Under dagen arbetade vi med olika experiment främst hämtade på You Tube, som Resurscenter i för fysik hade lagt ut. Experimenten instruerades via storbild på den interaktiva tavlan. Det fanns tid till muntliga diskussioner och inför varje experiment fick de i par samtala och skriva hypoteser samt skriva slutsatser när experimentet var genomfört. Eleverna fick även blåsa såpbubblor och sjunga sånger om luft samt se filmer från AVmedia och You Tube både på engelska och svenska. Dagen avslutades med både en muntlig och skriftlig utvärdering. Marcus Dagen innan temat skulle startas så gick vi igenom områdets LPP. Vi pratade om vad eleverna kunde förvänta sig och vilka förväntningar jag hade på elevernas prestationer. Vi har gått igenom många olika LPP:er och eleverna tyckte inte det fanns några konstigheter. Undervisningen utgick från powerpointen som ligger som bilaga och allt börjades med diskussion i klassen om olika frågeställningar om luft. Med 27 stycken elever så blev det många och långa diskussioner. I denna del av undervisningen försöker jag inte att svara på frågorna utan meningen är att skapa en nyfikenhet. Lektionen avslutats med frågeställningen Kan man känna luft där eleverna får chans att gå upp och röra på sig. Först testar vi att vifta med armarna och några blåste på varandra. Efter det så testa vi att vifta med något i armen för att få ett motstånd. Lektionen avslutades med diskussion varför det blev ett motstånd. Andra lektionen börjades med en återkoppling till motstånd och vi tittade på bilden med två personer där en har en fallskärm på sig. Diskussionen engagerade elever och många bra förslag kom fram men majoriteten trodde samma sak, att det skulle vara jobbigt att springa med fallskärmen. Vidare så pratade vi om luft vägde något och vi tittade på youtube-filmen där de väger luft. Efter filmen så gjorde vi två experiment där vi slog på en blomsterpinne som låg under en tidning och jämförde vikten på två ballonger. En som var uppblåst och en som var tom.

10 Tredje lektionen inleddes med att titta på filmen Luftens egenskaper och sen sus gick genom klassen när de två tjejerna sprang med fallskärmen. Efteråt pratade vi att springa med fallskärm och pratade om luft vägde något. Vi avslutade med att prata om kall och varm luft och byggde en pappersspiral som vi höll över ett värmeljus. Detta tog lite längre tid än vad jag trodde och fick göras klar på andra lektioner. På fjärde lektionen så pratade vi om Vad är luft? och kopplade detta till gamla lektioner om atomer, molekyler, atmosfären, växthuseffekten och fotosyntesen. Vi avslutade med att prata om doften och gjorde ett experiment där jag hade parfym som spred sig i klassrummet. Efteråt så fick alla blunda och jag klämde på lite apelsinskal och eleverna skrev ner på en lapp vad de hade luktat. Beroende på hur långt ifrån källan se satt så tog det olika lång tid innan de kände något. Självklart gjorde jag kopplingen till att de hade små bitar av apelsiner i näsan och eleverna sammanfattade det med: Så om man känner av en fis så har man bajs i näsan? Jag kopplade sedan detta till Bra och dålig luft och miljöförstöring. Femte lektionen handlade om maskiner och uppfinningar som använder luft för att fungera. Vi i klassen om vad som behöver luft och vi avslutade med att bygga pappersflygplan och tävlade om vilket som kunde flyga längst. På den sjätte lektionen så gjorde vi DINO-materialet Hur kan du känna doften av parfym i rummet? Treorna arbetade i grupp på 2-3 stycken medan fyrorna fick göra uppgiften själva. När alla vara klara så gick vi igenom svaren tillsammans i klassen. Temat avslutades med att jag den sista powerpoint-sidan som jag fick modifiera på grund av tidsbrist. Eleverna ska göra en skiss på en maskin som på något sätt använder luft som de sen ska redovisa inför klassen. I skrivande stund är vi inte klara. Diskussion Anneli Det var ett tacksamt tema att arbeta med när det gäller experiment som går att genomföra i ämnet. Eleverna var engagerade och intresserade vilket visade sig mycket på redovisningen där eleverna gjorde ett fantastiskt bra arbete. De kunde berätta om luft på ett utförligt och konkret sätt. Föräldrarna var väldigt imponerade av det arbete vi hade gjort, vilket är en bra utvärdering. Alla eleverna gjorde vad de kunde utifrån den individuella förmågan. Jag hade medvetet indelat eleverna i grupper och med uppgifter som de klarade av efter sin egen förmåga. När det gäller arbetet med luftballongerna så hade vi behövt mycket mer tid eftersom våra NO- lektioner inte räckte till utan vi fick ta andra lektioner till anspråk för att hinna klart till vårt Öppet Hus. En spontan reflektion är att tema luft kan man göra nästan hur mycket som helst med, det gäller att begränsa sig eftersom det kan involveras i flera ämnen. Susann Under hela studiedagen i mars ägnade jag tid till att planera denna temadag. Fem timmars planering. En av anledningarna till att jag valde att göra NO:n till en hel temadag, med små happenings under hela dagen, var att mina elever har en relativt negativ syn på NO, och jag ville försöka ändra på detta genom att visa dem på ett mer koncentrerat och

11 fokuserat sätt att NO kan vara lustfyllt. Hela dagen från klockan 8-14 upplevde både eleverna och jag att det var en mycket rolig och lärorik dag. En av dem största förklaringarna till att dagen blev lyckad och bra vara att jag hade fem hela timmar till planeringstid till att fokusera på ett enda ämne. Jag hade en tydlig struktur, från början till slut och experimenten var roliga och stimulerade för eleverna då ville de även fokusera på den något mer teoretiska delen att skriva hypoteser och dokumentera sina experiment. Ytterligare en anledning till att dagen blev bra kan ha varit att NO känns ännu inte som mitt ämne, så jag var själv tvungen att vara ännu mer påläst och inriktad på att göra det här bra. Anledningen till att jag hade valt You Tube filmer som visade hur eleverna skulle genomföra sina experiment var för att eleverna skulle få variation i sin undervisning, de är vana vid att jag håller i genomgångar och instruktioner i vanliga fall, därför ville jag hitta en annan metod vid genomgångarna. Det fanns ingenting som fungerade mindre bra under den här dagen, där emot har jag en pojke i min klass som har svårt att arbeta i grupp och i par. Trots att jag dagen innan hade förberett honom på vem han skulle arbeta med under temadagen, fick han ett svårare fall av panik-utbrott. Det gjorde att jag fick focusera ett kort tag på pojken innan han kom in i klassrummet. När han anslöt sig till klassen, var han något avvaktande men deltog tillslut med en viss glädje och närvaro. Min klass är i vanliga fall en mycket rörlig klass och ganska svårarbetad. Men den här dagen var nog den absolut bästa dag som jag har gjort som lärare. Eleverna var glada, arbetsvilliga och intresserade, de har aldrig tidigare arbetat så målmedvetet och kreativt. Även de elever som i vanliga fall har svårigheter i skolan klarade att redogöra för vad luft är. I utvärderingen skrev flertalet av eleverna att det var den absolut roligaste dagen i skolan någonsin. Marcus Jag har en klass med 27 stycken elever med 10 stycken fyror och 17 stycken treor. Problemet med denna undervisningsform är att man ibland glömmer bort en av grupperna. Plötsligt så pratar man med fyrorna på en nivå som utesluter treorna eller man pratar med treorna som gör att fyrorna tycker att det är för lätt. När vi valde temat luft så märkte jag direkt att jag redan hade undervisat runt ämnet på olika sätt. Fyrorna har redan lärt sig om fotosyntesen, cellandning, atmosfär, växthuseffekten samt mycket mer och nu gällde det att koppla ihop det på ett bra sätt. Temat började med en diskussion där många av dessa begrepp togs upp och med 27 elever så tar det ett tag innan alla har sagt sitt. Problemet med diskussioner är att många elever går före och börjar prata om saker som kommer senare i undervisningen. Förhoppningsvis så blir det i så fall bara en nyttig repetition. Undervisningsformen som jag valde var att ha en presentation på whiteboardtavlan med bilder på vad jag pratade om. Denna undervisningsform med att visa på tavlan är att man lätt ser när eleverna tittar ner och börjar tappa fokus. Denna undervisning bryts med lagom mellanrum med praktiska experiment som skapar ett avbrott och en annorlunda inlärning. Problemet med experiment är att de är ganska tidskrävande och det är några elever som tar lång tid på sig innan de blir klara.

12 Utvärderingen av ett område är alltid spännande eftersom man får reda på hur effektiv ens undervisning är. Lyckan är stor när man märket att eleverna hade lätt för att berätta hur man kan känna doften av parfym. Lyckan är lika stor när man märker att de flesta kopplar det till att de har bajs i näsan när de luktar en fis, men inlärning är inlärning. Avslutningsvis så skulle eleverna göra sen skiss maskiner som använder luft på något sätt och på grund av tidsbrist så blev jag inte klar med temat innan arbetet skulle vara färdigt. Källförteckning Dimenäs J. Sträng Haraldsson M. (1996). Undervisningen i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2012) Diagnoser i NO årskurs [ ] Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. Stockholm: Fritzes förlag.