Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vattenpass, vattenlås, vattenhjul"

Kurt Göransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre än luft och dras av tyngdkraften längst ner. Luftbubblan blir överst. 2. Häll vatten på vattenhjulet. När du lyfter upp vattnet ger du det lägesenergi. När det faller ner ger det hjulet rörelseenergi. I naturen får solen vattnet att avdunsta och ger det lägesenergi. Tyngdkraften får vattnet att rinna neråt i åar och älvar. Hur skulle man kunna använda rörelseenergin från ett stort vattenhjul? Det skulle kunna dra en maskin som snurrar runt. Vilken annan energi kan man få från vattenhjulet? Om det drar en generator får man elektrisk energi. 3. Pröva att hälla lite vatten vattenlåset. Var har du sett vattenlås? WC-stolens avloppsrör börjar med ett vattenlås. Porslinsröret går i krok, så att lite vatten alltid stannar i låset (pga tyngdkraften) när man spolar. Varför använder man vattenlås? För att inte illaluktande luft ska komma in i rummet från avloppet.

När det faller ner ger det hjulet rörelseenergi. I naturen får solen vattnet att avdunsta och ger det lägesenergi. Tyngdkraften får vattnet att rinna neråt i åar och älvar.

2 Vattenundersökningar åk 5-6; station b) Kapillärkraft 1. Hushållspapper, fat med vatten. Lägg papperet med ena kanten i vattnet. Hur länge tar det innan hela papperet är vått? Ta tid. Vattnet sugs genom smala springor i papperet. 2. Glas med vatten, glasrör. Mycket tunna rör kallas kapillärer. Ställ gasröret i vatten så ser du hur kapillärkraften lyfter vattnet en liten bit, fast röret är ganska tjockt. 3. När man reser bort kan man ställa sina krukväxter på en kapillärmatta, så att de får lagom med vatten hela tiden. Hur skulle du ordna sådan blomvattning hemma? Man lägger en trasa på diskbänken och låter den hänga ner i diskhon med ena kanten. Man ställer blomkrukorna på trasan och fyller vatten i diskhon.

Ställ gasröret i vatten så ser du hur kapillärkraften lyfter vattnet en liten bit, fast röret är ganska tjockt. 3.

3 Vattenundersökningar åk 5-6; station c) Lyftkraft Modellera, glaskulor, balja med vatten. 1. Flyter modellera? Nej. Flyter glaskulor? Nej. 2. Gör en båt av modellera. Flyter den? Ja. 3. Hur många glaskulor kan den bära på vattnet? Försök förklara hur det kommer sig. 4. Hur känns lyftkraften när du simmar? Man känner sig lätt. 5. Vad tror du att bardumsvågen skulle visa om du ställde dig på den när du har vatten upp till hakan? Om din kropp tränger undan tre ämbar (30 l) vattten visar vågen 30 kg mindre än när du väger dig på land. 6. Vad har hänt med din vikt (massa)? Har den minskat? Nej, allt som fanns i din kropp finns fortfarande kvar och väger lika mycket som förut. Men vattnets lyftkraft påverkar din kropp så att den inte trycker mot vågen lika mycket som på land. Vattnets lyftkraft använder man i slussar. 1. Hur fungerar en sluss? Man kör in båten i en bassäng, stänger luckan, fyller på vatten i bassängen tills ytan har stigit så högt som vattnet är i följande del av kanalen. Då öppnar man luckan i andra ändan på bassängen. 2. Vilken nytta har man av slussar? Man kan åka båt på platser där marken sluttar utan att hamna i vattenfall. 3. Slussar finns i kanaler. Känner du till någon kanal i Finland eller utomlands? T ex Saima kanal Sidan med statistik om slussar i Finland iksf.html

Vad tror du att bardumsvågen skulle visa om du ställde dig på den när du har vatten upp till hakan?

4 Vattenundersökningar åk 5-6; station d) Hydraulik Två olika stora sprutor på en slang. Det kallas hydraulik när man använder vätsketryck i rör för att uträtta arbete. 'Hydr-' betyder vatten men vanligen använder man olja. Vatten skulle kunna frysa eller få metalldelar att rosta. 1. Koppla ihop de båda sprutorna med slangen. Det ska vara vatten i slangen och i den ena sprutan, men ingen luft. 2. Tryck vatten från den ena sprutan till den andra. Hur många ml trycker du ut? Hur många ml kommer in i den andra sprutan? Lika många. 3. Hur långt rör sig kolven på den smala sprutan? Jämför med den breda sprutan. Kolven i den smala sprutan rör sig längre. Hydraulik används t ex för att röra armen på en grävskopa.

Det ska vara vatten i slangen och i den ena sprutan, men ingen luft. 2. Tryck vatten från den ena sprutan till den andra. Hur många ml trycker du ut?

5 Vattenundersökningar åk 5-6; station e) Blandning, lösning, mättad lösning Flaska med färgat vetten och olja, vatten, salt, glas, olja, svart papper. 1. I flaskan finns en blandning av olja och färgat vatten. Skaka flaskan. Vad får du veta om vatten och olja? De löser sig inte i varann. 2. Lös så mycket salt som möjligt i vattnet. Nu är lösningen mättad. Skriv på ett svart papper med saltvattnet. Låt torka. Vet du några fler ämnen än salt som löser sig i vatten? Socker. Hur kan man lösa något som inte löser sig i vatten, t ex oljefärg, smör, kåda om man har fått det på kläderna? Terpentin löser oljefärg. Men man kan också lösa oljefärg med olja. Terpentin är ju starkt och kan svida på känslig hud. Då kan man använda olja. Tvål / diskmedel löser sig både i fett och vatten. därför går det att tvätta bort smör med diskmedel. Fett löser kåda. Sedan kan man tvätta bort oljan med (hand-)diskmedel. 3. Häll vatten och olja i glaset. Tillsätt salt. Vad händer? Saltet drar med sig luft och olja till bottnen. Sedan bubblar luften och oljan upp en lång stund.

Nu är lösningen mättad. Skriv på ett svart papper med saltvattnet. Låt torka. Vet du några fler ämnen än salt som löser sig i vatten? Socker.

6 Vattenundersökningar åk 5-6; demo Vattenrening Reningsverk; sidan Bygga. Kaffefilter, kol, bomull, ren sand, smutsigt vatten. 1. Sätt ett filterpapper i tratten och pröva att hälla igenom smutsigt vatten. Hur blir resultatet? Lite renare. 2. Sätt ren sand i filtret. Häll i vattnet långsamt. Jämför med det första försöket. Så här filtreras vattnet i marken. En stor och en liten skål, genomskinlig plastfolie,saltvatten, sten,snöre, svart soppåse, solvärme. 3. I en nödsituation i naturen kan man filtrera sitt dricksvatten genom kol med vitmossa som filter. Kol dödar bakterier. 4. På havet har man bara saltvatten. När solen värmer kan man samla in vattenångan som avdunstar och få sötvatten. Sätt en svart soppåse utanpå skålen, så den drar till sig solvärmen. Sätt saltvatten i bottnen på skålen. Ställ en liten burk mitt i vattnet på en sten. Bind plastfolie löst över hinken. Tryck ner det i mitten med en sten, så att vattendroppar som kondenseras på plasten

Så här filtreras vattnet i marken. En stor och en liten skål, genomskinlig plastfolie,saltvatten, sten,snöre, svart soppåse, solvärme. 3.

7 rinner ner i den lilla burken. Man kan också knyta fast en tråd på undersidan av plastfolien, för att styra vattendropparna. Det går långsamt att göra sötvatten på det här sättet. Om det regnar, samlar man förstås regnvatten istället.

Relevanta dokument

Vatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det.

Vatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det. Vatten 2 1 Vatten...3 Vattenmolekyler...3 Ytspänning...3 Kapillärkraft...4 Gör en vetenskaplig undersökning...5 Vad man förlorar i väg vinner man i kraft...6 Utför arbete med sprutorna...7 Densitet...8