VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI

Transkript

1 VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI

2 VARDAGSKEMI Med vardagskemi menas framförallt kemin du möter i ditt hem. Allt ifrån matlagning till städning.

3 VÅR MAT IDAG KEMIN I KÖKET Idag konserverar vi mat för att få den att hålla länge. Konservera betyder bevara. Vi kan t ex konservera i frysen eller i konservburkar. Som konserveringsmedel kan vi använda syror, salter, socker och alkohol. Allt handlar om att vi ska skydda maten från bakterier. Förr, innan elektriciteten, saltade, torkade eller rökte man maten för att den skulle hålla. Varför tror ni att man gjorde så? Vad är fördelen med t ex rökt mat? Kan ni komma på någon matvara som vi fortfarande torkar?

4 MATVAROR, VAD SKA FÖRVARAS TORRT? VÅTT? Skriv ner fyra matvaror som ska förvaras torrt respektive vått?

5 TILLSATSER Idag består mycket av den mat vi äter utav tillsatser såsom smakämnen och färgämnen. Såhär ser kan innehållsförteckningen se ut för korv. Funderar ni eller er familj mycket på vad ni äter? Innehållsförteckning griskött, vatten, grisfett, bindväv från gris, potatismjöl, druvsocker, koksalt, potatisfibrer, lökpulver, kryddor och kryddextrakt (svartpeppar, cayennepeppar, koriander, muskotnöt), antioxidationsmedel (e300), konserveringsmedel (e250), rökarom. köttmängd 55%.

6 VAD SER DU? VAD TÄNKER DU/TROR DU? VAD UNDRAR DU?

7 I KÖKET SKER MÅNGA KEMISKA REAKTIONER DVS DET BILDAS NÅGOT ANNAT ÄN DET SOM FANNS FRÅN BÖRJAN. T ex när vi rör ner mjöl i mjölk, blir mjölken tjockare. Det blir en bechamelsås. Det är stärkelsen i mjölet som gör såsen tjockare. Bakning är en annan reaktion. Bakpulvret (bikarbonat+syra) i en kaka gör så att små bubblor av koldioxid bildas. Kakan blir luftig och porös.

8 Jäsning WATCH?V=SL2DVTPLS-C

9 Koldioxid En kol och två syre

10 KOLDIOXID BÅDE I BAKNING OCH BOV TILL VÄXTHUSEFFEKTEN Växthuseffekten är ett fenomen där solljus tillåts komma igenom atmosfären och träffa jorden, ombildas till värmestrålning, som när den försöker lämna jorden (enkelt förklarat) i atmosfären reflekteras tillbaka mot jorden, som då behåller mer värme. Koldioxid är en växthusgas, vilket betyder att den har egenskapen att släppa igenom solljus, men reflektera värmestrålning. Ju mer växthusgaser som finns i atmosfären, desto mer värme stängs inne och värmer upp jorden ytterligare. Det är med andra ord som så att ju mer koldioxid som släpps ut, desto varmare blir jorden. En ökad global temperatur på bara någon enstaka grad jämfört med dagens nivåer kommer (och är på väg att) orsaka stor förödelse via höjning av havsnivåerna pga. smält polaris, stormar, brist på dricksvatten och i olika områden varierande torka och översvämningar.

11

12 KEMIN I STÄDSKRUBBEN Ofta går mycket bort med vatten och trasa vid städning. Men fet smuts, nej, då måste vi ta till något som löser fett t ex diskmedel. Diskmedel gör så att fettet på tallriken delas upp i små droppar och släpper lättare från tallriken. Lika löser lika principen.

13 LABORATION MED CHOKLAD OCH TUGGUMMI - LIKA LÖSER LIKA Vad tror du kommer att hända? Vad smakar det? Vad hände med tuggummit? Varför tror du att det blev så?

14 KEMISKA RISKER I HEMMET I hemmet har vi mängder av kemikalier. Er läxa till nästa tisdagslektion är att se över var ni förvarar era kemikalier och vilken eller vilka märkningar de har. Tips på platser att leta är i köket, städskrubben, under diskbänken, garaget, bakluckan på en bil, Gör en lista på kemikalierna, var hittade ni dem och vilka farosymboler varde utmärkta med?

15

16

17

18 ATOMER Allt runt omkring oss är uppbyggt av olika ämnen, som i sin tur oftast består av mycket små partiklar som kallas atomer. Det finns bara omkring hundra olika sorters atomer, men dessa kan kombineras på nästan oändligt många sätt och bygger på så vis upp alla de miljoner och åter miljoner olika ämnen som finns i vår värld. Varför är dessa små byggstenar då så viktiga om de inte ens går att se? Jo, det är atomerna som ger ett ämne dess egenskaper. Det är till exempel guldatomernas egenskaper som får guld att bli gyllene och det är väte- och syreatomerna som ger vatten dess unika och livsviktiga egenskaper

19 MOLEKYLER Allt är uppbyggt av atomer. Men vanligtvis är det inte fria atomer som bygger upp det om finns runt om oss, utan grupper av atomer som kallas för molekyler. Varje molekyl innehåller minst två atomer (men kan innehålla upp till flera miljarder stycken). Och eftersom varje atom är så försvinnande liten, är molekyler vanligtvis också väldigt små. Det går alltså sällan urskilja enskilda molekyler i ett ämne utan kraftiga elektronmikroskop.

20 VATTNETS OLIKA FASER Fast - flytande- gas (kom ihåg lilla teatern när vi lekte isbitar, rinnande vatten och vatten som är i gasform) När vi lekte isbitar stod vi stilla i ett ordnat mönster, vi befann oss nära varandra. När vi var rinnande vatten blev vi mer oordnade och flöt omkring en bit ifrån varandra. Helt plötslig blir vi väldigt oordnade och vill vara långt ifrån varandra. Vi blev gas. Fråga? Hur kan vatten i gasform återgå till rinnande vatten.

21 SKRIVA LABORATIONSRAPPORT Rubrik Uppgift Hypotes Material Utförande Slutsats Felkällor

22 PERIODISKA SYSTEMET Skapades av Jacob Berzelius på 1800-talet Periodiska systemet innehåller grundämnen. Det finns ungefär 100 grundämnen Många atomslag kan sitta ihop i sk kemiska föreningar. t ex vatten Det finns ca 20 miljoner kemiska föreningar.

23 PERIODISKA SYSTEMET

24 UPPGIFT, RITA UT ELEKTRONERNA I ATOMSLAGEN HE OCH O 1: Läs av antalet elektroner i det periodiska systemet t ex för H har vi 1. Vi fortsätter med H (väte) ; Rita upp atomkärnan följt av ett elektronskal, elektronskal K. Rita ut elektronen som cirkulerar runt kärnan. Om du vet antalet elektroner kan du nu också lista ut antalet protoner för väte dvs 1. Elektronskalen benämns K, L, M. I det första skalet får det plats 2 elektroner, sedan är det fullt, i det andra får det plats 8 elektroner sedan är det fullt.

25 HUR SKILJER MAN ÄMNEN ÅT? Filtrering- Fasta ämnen kan filtreras bort med hjälp av ett filterpapper och en tratt. Dekantering -När slammet i tex ett akvarium sjunkit till botten kan man försiktigt hälla över vattnet till ett annat kärl. Destillation - Tex koka saltvatten och kyla ångan- kvar salt. Magnet-När tror du man kan använda det?

26 BLANDNINGAR, LÖSNINGAR, EMULSION- VAD ÄR SKILLNADEN? Kort är det egentligen att i lösningen ser man inte de olika beståndsdelarna det gör man i blandningar. Emulsion - t ex olja och vatten som skakas/blandas kraftigt, små små droppar av olja och vatten singlar omkring bredvid varandra. De löser sig inte i varandra. Efter ett tag kommer oljan flyta upp till ytan.

27 UPPGIFT Förslag på lösningar: Förslag på blandningar: Förslag på emulsioner

28 UPPGIFT VAD TROR DU? DISKUTERA MED EN KOMPIS. Katja har råkat blanda ihop Ärtor och salt. Hur ska hon bäst separera dem igen? - Med hjälp utav en sked? - Hälla blandningen i en tratt? - Hälla blandningen i en sil?

29 UPPGIFT Hur ska du bäst separera? a) Sand och järnflis b) Ris och vatten c) Socker och vatten d) Sand och salt e) Ärtor och sand? Du kan välja mellan: Sila, Avdunsta,magnet, hälla i vatten och filtrera, plocka ur.

30 DU HAR EN BLANDNING AV SALT SAND, ÄRTOR OCH JÄRNFILSPÅN. Rita och beskriv hur ni skulle kunna separera de olika ämnena åt. Tänk först själv på uppgiften i några minuter sedan diskutera den i er grupp. Under diskussionen är det bra om antecknar vad som sägs. Då kommer ert fortsatta arbete gå mycket bättre. Dokumentet skriver ni förhand på linjärt papper. Glöm inte namnen på de som ingått i er grupp. Det bli som en slags labrapport.

31 FORTS LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR Vatten är et riktigt bra lösningsmedel, mycket löser sig i vatten. Mättad lösning: det är när vattnet har tappat sin förmåga att lösa. Det kan ske om du t ex blandar socker i vatten. Till en början kommer vattnet lösa sockret mycket bra men ju mer socker du häller i desto mer socker kommer att ligga kvar på botten. Om du nu värmer vattnet kommer du se att vattnet orkar lösa ytterligare lite socker. Men tillslut går det inte längre. Det ligger socker kvar på botten av glaset. Lösningen är nu mättad.