Hur man gör en laboration

Transkript

1 Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs och kolla så att ni har allting innan ni börjar med någonting annat. Skriv ner lite stödanteckningar i er kladd kring hur ni ska göra och i vilken ordning. Gör laborationen steg för steg och anteckna hela tiden vad ni gör och vad som händer. Stressa inte utan ta det lugnt, ni kommer att ha gott om tid. Efter att ni gjort hela laborationen och antecknat färdigt så plockar ni undan alla saker ni använt, städar efter er och torkar av er plats så att den är ren och snygg. Anteckna en kladd Anteckna hela tiden så att labbrapporten blir så snygg som möjligt. Kladden behöver inte ha hela meningar eller raka streck men ni måste själva kunna förstå vad era stödord betyder. Rita också gärna skisser över hur ni gjort och vilka färger det blev och så vidare. Labbrapport Efter varje tillfälle ska man lämna in en labbrapport som är snygg och prydlig och som visar vad det är man gjort. Den ska vara snyggt handskriven och med tydliga bilder som visar vad det var man gjorde. Den ska innehålla följande; rubrik (överskrift) material (vad använde ni) hypotes (vad trodde ni skulle hända) genomförande (hur gjorde ni) resultat (vad hände) slutsats (varför blev det som det blev) Innan man går hem ska man ha lämnat en individuell labbrapport, alltså var och en ska själv skriva en egen labbrapport även om man jobbat tillsammans med någon. Det viktigaste är inte vem som gjort snyggast labbrapport utan att alla gjort så gott de kunnat. Hela poängen med en labbrapport är att visa för sig själv (och läraren) att man lärt sig något och vad man lärt sig.

2 Om vetenskaplig metod För att få reda på hur vår värld fungerar så vi människor i alla tider försökt testa våra olika idéer. Kan människor flyga om de bara hade massor med fjädrar på armarna? Det tog ett par försök och brutna ben och armar men till slut hade man kommit fram till att; nej, människan kan inte flyga, inte ens med massor med fjädrar på armarna. Så man byggde flygplan istället och då gick det bättre. När man ska ta reda på någonting så finns det en del regler som man måste följa som vetenskapsman. En forskare som forskar om något måste göra samma experiment flera gånger så man är säker på att man inte bara hade ren tur första gången. Man måste också kunna mäta på något sätt vad som hänt. Lite historia Vår moderna vetenskap har sina rötter i det gamla Arabien och Grekland. För flera tusen år sedan började man fundera kring varför världen såg ut som den gjorde och hur det kom sig. Grekerna kom fram till att allting bestod av någon form av blandning av fyra element/ämnen. De fyra elementen var eld, jord, luft och vatten. Så trodde man att det var i tusentals år ända tills man uppfann nya sätt att titta närmare på saker. På 1600-talet uppfann man mikroskopet och med det kunde man tränga djupare in i världens mysterier och se saker ingen människa tidigare skådat. Det visade sig vara mycket mer komplicerat än man tidigare trott och att byggstenarna var många fler än fyra. Man började försöka leta upp så många olika byggstenar som möjligt och kallade dem för grundämne. Idag vet vi att det finns flera hundra olika grundämnen men de flesta är väldigt ovanliga. De allra vanligaste grundämnena är väte, kol, syre och kväve. Andra grundämne som också spelar stor roll i vår vardag är järn, aluminium och t.ex. fluor. Grundämnena kan sättas ihop till andra mer komplicerade ämnen. Vatten är ett sådant exempel som bildas när en syre-atom slår ihop sig med två väte-atomer. Numera vet vi att atomerna faktiskt inte är de minsta pusselbitarna utan i sin tur består av ännu mindre bitar och faktiskt kan plockas isär. Det är t.ex. det som händer i solen hela tiden där olika atomer spricker upp till mindre bitar och massor med energi kommer ut. Molekyl består av flera olika atomer. En atom är ett grundämne, naturens minsta legobitar som inte kan delas upp.

3 Hur gör en vetenskapsman? När man jobbar som forskare (någon som forskar i ett laboratorium) så kan man inte bara sitta och gissa. Man måste vara noggrann och göra massor med tester för att bevisa det som man tror. Man börjar med en idé som man har Var inte rädd för att göra fel! De flesta stora upptäcker som gjorts var egentligen rena misstag. Man försökte testa något helt annat men något gick fel och man kom på anledning så ledde det till helt nya upptäckter och kanske till ära och berömmelse. Prova! Vi ska nu göra en laboration kring sockerbitar. Vi börjar med att undra någonting. Fundera t.ex. på en sockerbit och hur den löser sig i vatten. Hur gör man för att få en sockerbit att lösa sig så fort som möjligt? Hur löser man socker i vatten snabbast? 1 sockerbit 1 plastglas tidtagare (på t.ex. sin mobiltelefon) vatten 1. Häll vatten i ett plastglas så det är halvfullt. 2. Skriv ner din hypotes alltså vad du tor 3. Stoppa ner sockerbiten i vattnet och starta tiden så fort sockerbiten nuddar vattnet. 4. Försök få den att lösa sig så snabbt som möjligt. 5. Så fort man inte kan se någonting av sockret så stoppar ni tiden. Anteckna hur lång tid det tog. 6. Renskriv en labbrapport. Lämna in var sin. Vad hände? Anteckna och försök förklara varför det blev som det blev.

4 Mer om grundämne Mycket av det material som finns runt omkring oss är alltså inte rena grundämne utan består av olika bandningar av grundämne. Vad händer då om ett material skulle gå sönder? Vi ska ta reda på vad som blir kvar när en tepåse brinner upp. Den flygande tepåsen För att testa lite ska vi titta på vad som blir kvar av en tepåse när den brinner upp. Vi plockar först ut allt te ur den (det luktar jätteäckligt när te brinner) och även snöret och häftklammern som håller fast snöret. Se till så det bara är själva påsen kvar. Sedan kör ni igång! Den flygande tepåsen en tom tepåse tändstickor 1. Se till så att tepåsen är helt tom och öppen i botten. 2. Ställ påsen så att den står på högkant. Använd inte en vanlig bänk att jobba på utan stå vid diskbänken. Är det många som vill komma åt så vänta lugnt och stilla på din tur. 3. Tänd en tändsticka och sätt eld på påsen vid dess botten. 4. Vad hände med tepåsen när den brann? Vad blev kvar av den? Vad hände? Anteckna och försök förklara varför det blev som det blev. Renskriv en labbrapport och lämna in. Skriv snyggt, ta tid på er och rita och beskriv allt ni gjorde och vad som hände. Avsluta med en förklaring om varför. Mer saker som brinner Denna laboration har redan ett par i sexan gjort men de kan hjälpa er andra att förklara den och hur man gör. Den visar dels vad som finns i skal på clementiner och apelsiner och dels på fler saker som brinner. Man behöver skalet från någon citrus-frukt (alltså till exempel citron, apelsin eller clementin) men man måste tvätta frukten noga innan experimentet.

5 Den eldsprutande clementinen en bit clementinskal tändstickor värmeljus För större effekt; släck ner i rummet så det blir mörkt när alla är redo med sina värmeljus! 1. Placera värmeljuset där det inte står nära något som kan börja brinna. 2. Ta försiktigt en bit skal och sätt ungefär 1 cm från lågan. Se till så att skalet aldrig börjar brinna. 3. Knip ihop skalet med det gula utåt och det vita inåt. 4. Vad händer? Anteckna. Anteckna och försök förklara vad som hände. Kladd: