Kursuppläggning. Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot naturorienterande ämnen 5 poäng

Transkript

1 Kursuppläggning Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot naturorienterande ämnen 5 poäng

2 Går det att förbättra elevernas lärande genom att utveckla strategier för bedömning av elevernas kunnande? Utgångspunkten för kursen är just denna. Med hjälp av bättre redskap för utvärdering av elevernas kunnande är det möjligt att skapa bättre förutsättningar för studier och därmed lärande. Begrepp som formativ och summativ bedömning introduceras och konkretiseras i början av kursen för att användas i autentiska klassrumssituationer i mitten och slutet. Olika utvärderingsinstrument prövas och värderas under kursen. Ett lokalt utvecklingsarbete med avseende på undervisning och bedömning inom ett avgränsat ämnesområde utgör en stor det av kursinnehållet. Kursdeltagarnas erfarenheter utgör därmed en viktig resurs i kursen. Kursens syfte Kursen syftar till att ge en förståelse av den kunskapssyn som kursplanerna i naturorienterande ämnen för grundskolan ger uttryck för och hur elevernas kunskaper i dessa ämnen kan utvecklas och bedömas. Kursen utgår från de problembilder och utvecklingsbehov som belyses i Skolverkets Nationella Utvärderingar av grundskolan år 2003 (NU-03) i naturorienterande ämnen och som anknyter till kunskapssyn, kunskapskvaliteter, kunskapsprogression och bedömningsformer. Även andra relevanta iakttagelser och empiri inom dessa områden fokuseras. Kursens mål Kursens mål är att den studerande med avseende på de naturorienterande ämnena skall kunna: Analysera den kunskapssyn och de kunskapskvaliteter som styrdokumenten ger uttryck för. Visa på och dokumentera olika sätt att synliggöra för eleverna vilka mål, kunskapskvaliteter och förmågor som de behöver utveckla. Följa upp och bedöma kunskapskvaliteter och kunskapsprogression hos eleverna. Omsätta läro- och kursplanens mål i relevant undervisningsinnehåll kopplat till arbetssätt och bedömningsformer. Tid och plats för kursträffar Kursen ges på distans från Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Den omfattar 5 poäng och ges på kvartsfart under perioden 2 oktober, 2006 till 26 mars, Fyra träffar i Göteborg på nya Pedagogen1 (invigs första september) är planerade: 2/10, 27/11, 5/2 och 26/3 kl. 9-16, se karta på nästa sida. 1 Den som vill veta mer om nya Pedagogen hänvisas till

3 Studieplan En månad före första kursträffen erhåller de antagna en studieplan med ett detaljerat förslag på innehåll i och tidsplanering av kursen. Vid första träffen 2/10-06 inbjuds alla kursdeltagare att komma med synpunkter på denna studieplan som efter eventuella justeringar fastställs. Uppläggning och genomförande Vid första träffen introduceras litteratur, kursuppgifter och idéer för lokalt utvecklingsarbete i klassrummen. De två första träffarna är gemensamma för alla NOämnena och under de tre (delvis redan under träff två) avslutande träffarna inriktar sig kursdeltagarna på ett innehåll som ryms inom ett ämne (eller om så önskas inom flera ämnen så länge det är innehållsligt avgränsat). Mellan träffarna läses litteraturen och lokalt utvecklingsarbete genomförs i den egna undervisningen. Kontakt mellan kursdeltagare och kursledning sker genom en kursplattform över Internet där uppgifter och litteratur kan diskuteras. Kursen är uppdelat i två delmoment: Ett för de naturorienterande ämnen gemensamt moment och ett moment inom något av de naturorienterande ämnena biologi, fysik, kemi eller no. Gemensamt moment, Formativ och summativ bedömning 2 poäng Diskussion av innehållet i den naturvetenskapliga undervisningen för skolår 1-9 utifrån de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Olika sätt att dokumentera, utvärdera och bedöma elevers kunskaper i no-ämnen i förhållande till lokala, nationella och internationella mål och kriterier. Formativ och summativ bedömning och olika typer av utvärderingsinstrument samt deras validitet och reliabilitet. Innehållsspecifik bedömning utvärdering 3 poäng Genomföra formativ bedömning inom ett valt undervisningsområde i egen/egna klasser. Denna skall bygga på tillgängliga ämnesdidaktiska forskningsresultat om elevers

4 föreställningar om naturvetenskapliga fenomen inom olika områden samt det valda ämnesområdets karaktär. Litteratur För de allra flesta titlarna i litteraturlistan kan man välja mellan att köpa en upptryckt utgåva eller hämta från Internet. För två av böckerna finns inte denna valmöjlighet, nämligen Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan. (2003). Assessment for learning. Putting it into practice. Berkshire: Open Universitey Press. (135 s.) och Linde, Göran. (2003). Kunskap och betyg ISBN Studentlitteratur (136 s). För dessa finns endast pappersalternativet tillgängligt. Träff 1: Tolkning av styrdokumentens intentioner och kunskapssyn Första träffen ägnas åt de uttryck för kunskapssyn som framträder i styrdokumenten för grundskolans naturorientering. Till hjälp för detta läses Kunskap och betyg av Göran Linde. I denna jämförs flera olika ämnen och dessa jämförelser tas som utgångspunkt för att analysera och beskriva NO-ämnena. Övriga titlar i litteraturlistan läses som bakgrund till arbetet med att analysera styrdokumenten. Introduktion. Presentation av och träning att använda den webbplattform som kommer att användas under kursen. Styrdokument: Lpo 94 och Kpl 2000 naturorienterande ämnen Problematisering av kunskapskvaliteter i styrdokument Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 Nationell utvärdering 2003 (NO) skolår 9 Introduktion av några utvärderingsinstrument Litteratur: Andersson, Björn. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber distribution (256 s.) (Tillgänglig i pdf-format). Andersson, Björn; Bach, Frank; Olander, Clas & Zetterqvist, Ann. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan Naturorienterande ämnen. (173 s). Stockholm: Skolverket (Tillgänglig i pdf-format). Linde, Göran. (2003). Kunskap och betyg ISBN Studentlitteratur (136 s). Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier Grundskolan (Tillgänglig på Skolverket (2000). Kommentarer till kursplaner och betygskriterier Grundskolan. (Tillgänglig på Skolverket (2003). Grundskolan i blickpunkten. (Tillgänglig på Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. (Tillgänglig på Träff 2: Mål, lärande och bedömning Under den andra träffen koncentreras arbetet till att handla om relationen mellan mål, lärande och bedömning. Inför träffen har deltagarna läst litteraturen nedan och arbetat med en uppgift som går ut på att låta eleverna svara på ett antal frågor om ett utvalt område inom NO. Elevernas svar bedöms inför träffen. Denna bedömning bearbetas och fördjupas under träffen. Nationell bedömningsresurs för NO-ämnena

5 Målformuleringar och kunskapsprogression Likvärdig bedömning och betygssättning chimär eller genomförbart? Introduktion av eget utvecklingsarbete inför det andra kursmomentet. Formativ bedömning Inför den andra träffen har kursdeltagarna också valt ett område inom vilket de vill göra ett utvecklingsarbete med utgångspunkt i formativ bedömning. Deltagarna delas upp i grupper efter hur de valt. Utvecklingsarbetena planeras i grupperna och inleds mellan träff två och tre. Både dessa och litteraturen diskuteras i kursplattformen mellan träffarna. Litteratur: A.A.A.S. American Association for the Advancement of Science (1993). Benchmarks for Science Literacy. New York: Oxford University Press (Tillgänglig i pdf-format). Andersson, Björn. (2000). National evaluation for the improvement of science teaching. In Robin Millar, John Leach & Jonathan Osborne (Eds.). Improving science education the contribution of research (pp ) Buckingham: Open University Press (Tillgänglig i pdf-format). Andersson, Björn; Bach, Frank; Frändberg, Birgitta; Jansson, Ingrid; Kärrqvist, Christina; Nyberg, Eva; Wallin, Anita & Zetterqvist, Ann. (2003) Formativ utvärdering med fotosyntes som exempel. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet (32 s.) (Tillgänglig i pdf-format). Andersson, Björn; Bach, Frank; Olander, Clas & Zetterqvist, Ann. (2005). Nationell utvärdering som kunskapsbygge för att förbättra skolans undervisning. Ingår i antologin Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003 (pp ). Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig i pdf-format). Träff 3: Mål, undervisning, lärande och bedömning Arbetet under träff tre koncentreras i innehållsligt homogena grupper till det lokala utvecklingsarbetet. Syftet är att konkretisera begreppet formativ bedömning och dess användning i syfte att utveckla undervisningen. Ett viktigt redskap för att åstadkomma detta är dels litteraturen nedan och dels innehållsligt fokuserade diskussioner före och under träffen. Individuellt anpassad litteratur enligt sista passusen i litteraturlistan tas fram under träff 3. Litteratur: Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam Dylan. (2003). Assessment for learning. Putting it into practice. Berkshire: Open University Press. (135 s.). Black, Paul., & Wiliam, Dylan. (1998). Inside the black box: Raising standards through class-room assessment. Phi Delta Kappan, 80(2), (Tillgänglig i pdf-format). Korp, Helena (2003) Kunskapsbedömning, hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Fritzes. (175 s) (Tillgänglig i pdf-format på

6 Träff 4: Redovisning, bakåt- och framåtblickar samt utvärdering Inför den avslutande träffen förbereder kursdeltagarna redovisning av utvecklingsarbetet. Redovisning kommer att ske delvis via webbplattformen och delvis via diskussioner av erfarenheter under träff 4. Som sista moment i kursen behandlas ånyo idén med likvärdig bedömning nu i ljuset av kursinnehållet. Avslutningsvis genomförs en utvärdering. Examination och former för bedömning Bedömning sker kontinuerligt på grundval av aktivt deltagande och genomförda aktiviteter på träffar och på kursplattformen samt genom examinationsuppgifter som redovisas både muntligt och skriftligt. Vid betygsättning och bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas. Vid bedömning används en tregradig skala: Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För godkänt betyg krävs godkända resultat på såväl skriftliga som muntliga examinationsuppgifter. Följande kriterier gäller för bedömning av betyg Godkänt: Aktivt deltagande där kursdeltagaren visar att den kan urskilja relevanta frågeställningar som rör bedömning och betyg och uppnått de fastställda målen för kursen. Kursdeltagaren använder för kursen aktuella ämnesdidaktiska begrepp och modeller på ett relevant och fruktbart sätt i examinationsuppgifter. Följande kriterier gäller för bedömning av betyget Väl Godkänt: Kriterierna för Godkänt skall vara uppfyllda. Visa särskild förmåga till självständig kritisk reflektion och kommunicera denna på ett väl underbyggt sätt.