UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LGK40G, Lärande, utveckling och didaktik 2 för gymnasielärare, 7,5 högskolepoäng Learning, Development and Pedagogy 2 for Teachers in Upper Secondary School, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för didaktik och pedagogisk profession och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2. Inplacering Kursen ingår i ämneslärarprogrammet. Huvudområde Utbildningsvetenskap Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att den studerande är godkänd på kursen LGK10G samt minst två ytterligare kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. 4. Innehåll Kursen syftar till att ge kunskaper om, samt beskriva, diskutera och problematisera lärares uppdrag. Målet är att ge fördjupade kunskaper om undervisning, lärande och klassrumssituationer. Undervisningen i kursen kommer att utgå ifrån både teori och praktik. Kursen syftar också till att ge de studerande fördjupade teoretiska kunskaper kring teorier och forskning som behandlar undervisning, lärande och utveckling, men även behandla frågor som beskriver och diskuterar sociala, ekonomiska och kulturella aspekter som kan antas inverka på skolverksamheten. Med utgångspunkt från olika praktiknära komplexiteter i lärares arbete inleds diskussioner kring teori och praktik. De studerandes erfarenheter från den nyligen genomförda verksamhetsförlagda utbildningen

2 problematiseras i förhållande till didaktiska aspekter i lärarvardagen, samt till didaktisk analys som ett instrument för att synliggöra verksamhetens innehåll och mål. I kursen diskuteras också undervisnings-, lärande- och utvecklingsfrågor på ett fördjupat sätt utifrån ett antal teoretiska och filosofiska tänkare som till exempel Vygotskijs och Deweys. Dagsaktuell forskning och samtida teoretiska perspektiv lyfts fram och ställs i relation till allmän-didaktisk kompetens. Vidare diskuteras inflytande som en del av läroprocessen, samt hur lärare kan tillvarata elevers erfarenheter för att skapa ett stimulerande klassrum. Lärares praktiska yrkesverksamhet kommer också att betraktas ur olika sociala miljöer, där medverkande aktörers bakgrunder, som till exempel klass och etnicitet, inverkar på skolverksamheten. Även värdegrundsfrågor som utgör ett centralt tema i läroplanen och i skolans aktiviteter problematiseras. Den medieverklighet som barn och ungdomar växer upp i betraktas utifrån både sina möjligheter och sina problem. Kunskaper kring de lagar och regler som finns när det gäller IKT beskrivs och problematiseras. I kursen presenteras också hur digitala medier och skapande verksamhet kan integreras i skolans arbete, samtidigt som ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till information och kunskap utvecklas. 2/ 3 5. Mål Kursens övergripande mål är att ge fördjupade kunskaper om lärande och didaktik och bidra till insikter i konsekvenserna av dessa för lärarens professionella förhållningssätt och verksamhet. Efter avslutad kurs ska den studerande visa på fördjupade kunskaper kring lärande och didaktik och en didaktisk analysförmåga, förmåga att på ett kritiskt och analytiskt sätt kunna problematisera undervisningsverksamhet, att kunna problematisera skolverksamheten utifrån aspekter kopplade till läraryrkets komplexa och situationsbundna karaktär, insikt om skolans värdegrund, samt specifikt hur elevers skilda bakgrunder och erfarenheter kan integreras och kompliceras i verksamheten, sin förståelse för olika medier och digitala miljöers roll för ungdomars utveckling och lärande, kreativitet kring hur estetiska uttrycksformer kan användas i undervisningen, förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och förmåga att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Som bedömningsgrunder används muntlig och skriftlig examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).

3 9. Kursvärdering Kursen ska utvärderas och resultaten ska bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen. Kursvärdering sker skriftligt (anonymt) efter avslutad kurs och om möjligt muntligt vid kursavslutning. Sammanställning av utvärderingen rapporteras till studierektor och görs tillgänglig för studenterna. Sammanställningen är en grund för kursutveckling och delges studenter i nästkommande kurs, då eventuella åtgärder redovisas. 3/ Övrigt Undervisningsspråk: svenska.

4 Litteraturlista L9K40G/LGK40G, reviderad Brante, Göran (2009). Multitasking and synchronous work: Complexities in teacher work. Teaching and Teacher Education, 25(3), Brante, Göran., Holmqvist, Mona., Holmquist, Per-Ola., & Palla, Marta (submitted for publication). Theorizing Teaching and Learning: Variation Theory as the Object of learning in a Learning Study.. Bunar, Nihad (2010). Utbildning och mångkulturalitet i det globala samhället. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, & Caroline Liberg (Red.) Lärande skola bildning (s ). Stockholm: Natur & Kultur. Carlsson, Ulla (red) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom Davydov, Vasily V. (1995). The influence of L. S. Vygotsky on education theory, research, and practice. Educational Researcher, 24(3), Dewey. John (1997/1938). Experience and Education. New York: Touchstone. (Titeln finns även på svenska i Dewey, J. (2004) Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter. (Fjärde utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. s ). Hopmann, Stefan (2007). Restrained teaching: the common core of Didaktik. European Educational Research Journal, 6(2), Klafki, Wolfgang (1995). Didactic analysis as the core of preparation of instruction. Journal of Curriculum Studies, 27(1), Lin, Xiadong, Schwartz, Daniel L., & Bransford, John (2007). Intercultural Adaptive Expertise: Explicit and Implicit Lessons from Dr. Hatano. Human Development, 50, Lo, Mun Ling, & Marton, Ference (2012). Towards a science of the art of teaching. Using variation theory as a guiding principle of pedagogical design. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1(1), Nylander, Christina (2011). Medierätt 1. Yttrandefrihet och tryckfrihet i tryckta och digitala medier samt radio och tv. Lund: Studentlitteratur. von Feilitzen, Cecilia. (2009) Influences of Mediated violence. Göteborg : Nordicom. von Feilitzen, Cecilia., Findahl, Olle., Dunkels. Elsa. (2011) Hur farligt är Internet? Göteborg: Nordicom.

5 Wernersson, Inga (2010). Om genusordning förr och nu betydelsen av utbildning. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, & Caroline Liberg (Red.) Lärande skola bildning (s ). Stockholm: Natur & Kultur. White, Richard T. (2006). Dimensions of content. In Peter Fensham, Richard Gunstone, & Richard, White (Eds.). The content of Science. A constructivist approach to its teaching and learning (s ). London: The Falmer press. Referenslitteratur Leth, Göran., & Thuren, Torsten (2000). Källkritik för Internet. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.