Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll
|
|
- Karl Lind
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll K23 Utveckling av undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll: utmaningar och möjligheter Ulrika Bossér, Linnéuniversitetet, Jag avser att presentera en studie där jag har undersökt lärares utmaningar med att utveckla undervisning kring samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll (SNI) och hur dessa utmaningar kan hanteras. I studien har jag analyserat lärares reflektioner kring genomförande av SNI-undervisning under ett läsår. Jag har också analyserat lärares interaktioner med elever under ett antal lektioner där de arbetar med SNI. Resultaten pekar på att den största utmaningen för lärarna är att förena olika mål med SNI-undervisningen. Det kan till exempel handla om att ge utrymme för elevernas tankar och idéer samtidigt som ett specifikt ämnesinnehåll ska behandlas. Vidare ger resultaten kunskap om hur lärare kan planera och genomföra undervisning kring SNI för att främja olika mål. Sådan kunskap kan bidra till att stödja lärares arbete med SNI i undervisningen.
2 Vad är smutsig el? Hur förmågan till kritisk granskning kommer till uttryck i elevernas samtal om reklam med ett naturvetenskapligt innehåll Jonna Wiblom, Stockholm Teaching and Learning Studies, jonna.wiblom@mnd.su.se Andrea Holmgren, andrea.holmgren@mnd.su.se Genom media möts vi dagligen av reklam där produkter och tjänster marknadsförs som hållbara konsumtionsval, och i egenskap av framtida konsumenter utgör barn och ungdomar en viktig målgrupp för olika typer av kommersiella kampanjer. I ett alltmer kommersialiserat samhälle ställs nya krav på de sammanhang i vilka elevers förmåga till kritisk granskning utmanas och utvecklas i skolans verksamhet. Den här studien syftar till att utforska hur skolans naturvetenskapliga undervisning kan bidra till att utveckla ungdomars förmåga att kritiskt granska reklam med naturvetenskapligt innehåll. Den forskningsfråga som fokuseras är: Hur kan förmåga till kritisk granskning komma till uttryck i högstadieelevers samtal om reklam som relaterar till energi och hållbarhet? Studien är ett resultat av ett nära samarbete mellan en yrkesverksam NO-lärare och två ämnesdidaktiska forskare inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Studien genomfördes på den kommunala grundskola i stockholmsområdet där den medverkande läraren undervisade, och bygger på fokussamtal med 16 elever från årskurs 6-9. Som utgångspunkt för elevernas kritiska granskning av reklam som relaterar till naturvetenskap och hållbar utveckling, valdes reklamaffischer som var aktuella vid tiden för genomförandet. Genom humor och med hjälp av metforen smutsig el, marknadsförde ett energibolag solvind och vattenkraft som mer hållbara energikällor än andra alternativ. Elevernas samtal om affischerna videofilmades och transkriberades. Genom tematisk kvalitativ innehållsanalys blev det möjligt att urskilja på vilka sätt som förmågan till kritisk granskning kom till uttryck i elevernas samtal. Resultatet visar att de deltagande elevernas förmåga att kritiskt granska reklam med ett naturvetenskapligt innehåll dels kom till uttryck som 1). en förståelse för det marknadsförande budskapet, och dels som 2). en förståelse för energiproduktionens miljökonsekvenser. I elevernas samtal blev det synligt att alla elever inte nödvändigtvis uppfattade affischerna som reklam med syfte att marknadsföra en produkt, vilket inte heller skapade behov av att kritiskt ifrågasätta avsändaren och dess budskap. I de samtal där metaforen smutsig el relaterades till fossila bränslen, och affischernas utformning till reklam, öppnades däremot möjligheter att både ifrågasätta affischernas mediala kontext och att diskutera energiproduktionens miljökonsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv. Exempelvis ifrågasatte eleverna energibolagets syften, retoriska grepp och resonerade kring tänkbara miljöproblem som användning av fossila bränslen kan orsaka. På så vis stärker den här studien tidigare forskning, som lyfter fram betydelsen av att belysa såväl innehåll som kontext för att kritiskt granska naturvetenskap i media. Genom att visa på hur innehåll och kontext samverkade i elevernas samtal kan studiens resultat beskrivas som en tentativ lärandeprogression i hur förmågan till kritisk granskning kan utvecklas i undervisning. I det här fallet föregicks en granskning av det naturvetenskapliga innehållet av en förståelse för den mediala kontext i vilket innehållet blivit till.
3 Vad kan SNI-inramning av en kemilaboration om vattenkvalitet ge eleverna? Ammie Berglund, Lektor i biologi/kemi och naturkunskapslärare, Katedralskolan, Uppsala kommun persabd@katedral.se Christina Ottander, Professor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå Universitet Kemiämnet brottas med lågt intresse hos både elever och deras föräldrar. När man studerat motivationen hos svenska elever har det framkommit att de själva menar att kemiundervisningen skulle få en positiv utveckling om den blev mer praktisk och elevcentrerad (Broman & Simon, 2015). Studien undersöker vilken betydelse inramningen av en laborativ uppgift kan ha för två olika förmågor som undervisningen inom kemi på gymnasiet ska erbjuda eleverna möjlighet att utveckla. De två förmågorna kan kort benämnas vetenskapligt arbete respektive samhällskoppling. Laborationen inramades som en SNI (Samhällsfråga med Naturvetenskapligt Innehåll) där utgångspunkten var en aktuell samhällsfråga med koppling till hållbar utveckling: dricksvattenskvalité. Det finns ett rikt utbud av medierapportering av problem med bland annat utsläpp av miljögifter (PFOAS) som förorenat dricksvatten. Dricksvattenkvalitet kan beskrivas utifrån många olika markörer (kemiska ämnen) som kan analyseras. Av praktiska skäl valdes en analysmetod som gick att genomföra i skolan. Den laborativa undersökningen innebar att eleverna, indelade i team, planerade provtagning och sedan analyserade och jämförde hårdheten (koncentrationen av kalcium/magnesiumjoner) hos dricksvatten från sina hem. Frågeställningarna vi hade var: 1) Vilka typer av frågor har eleverna före/efter det laborativa projektet om dricksvatten? 2) Påverkas elevernas intresse? och 3) Utvecklas både förmågan till vetenskapligt arbete och förmågan att diskutera kemins betydelse för individ och samhälle? Elever från två klasser i åk2 på N-programmet (N=39) deltog i en lektionsserie med fem lektionspass (á min) varav ett var laborationstillfället. Efter laborationen och efterarbete genomfördes tvärgruppsdiskussioner där elever från olika team fick redogöra för erhållna resultat, presentera idéer till tolkningar och värderingar av data samt även diskutera tänkbara konsekvenser av skillnader i vattnets hårdhet. Datainsamling för att undersöka elevernas frågor och deras intresse för projektet skedde via digitala enkäter (blandning av flervalsfrågor och frisvar) under det första respektive sista lektionspasset under våren Elevernas i fritext formulerade frågor analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Elevernas laborationsrapporter bedömdes enligt kunskapskraven för kursen Kemi 2 både vad gäller förmåga till vetenskapligt arbete och samhällskoppling. Resultaten visade att eleverna, trots en period av hög arbetsbelastning, som grupp skattade sig som mer intresserade av vattenanalysprojekt efter arbetet än i början. Förändringen berodde på att andelen ointresserade elever minskade och fler blev intresserade (andelen mycket intresserade ändrades inte). Före projektet skrev flera elever att de inte hade några frågor alls om dricksvatten. Ingen elev formulerade sig så i slutet. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att en majoritet av frågorna före handlade om faktafrågor kopplade till naturlig variation i vattenkvalitet medan majoriteten av frågorna efter projektet handlade om hälsa. Frågor med koppling till ekonomi
4 förekom hos flera elever i slutet av projektet. Andelen frågor med tydlig miljökoppling (förutom hälsa) minskade något. Alla laborationsrapporter var minst godkända för alla aspekter som bedömts mot kunskapskraven Resultaten talar för att SNI-inramningen av laborationen som ger möjlighet till egen planering och som i sitt innehåll berör elevens liv kan vara ett sätt att öka intresset för kemiämnet. Möjligheter att didaktiskt utveckla undervisningens design diskuteras.
5 Antiobiotikaresistens som kontext för evolutionsundervisning Andreas Göransson, Linköpings universitet Antibiotikaresistens är ett högaktuellt samhällsproblem, och nämns ofta som en av flera anledningar till varför förståelse av evolution ur ett medborgarperspektiv är viktigt för eleverna. Läroplanen för grundskolan anger att undervisningen i biologi bland annat skall beröra: aktuella samhällsfrågor som rör biologi evolutionens mekanismer och uttryck samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö, vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas virus, bakterier, infektioner och smittspridning samt antibiotika och resistenta bakterier. Det är sedan tidigare känt att elever har svårigheter att förstå evolution, bland annat beroende på att den sker över stora rums- och tidsskalor samt att den innefattar begrepp som slump och sannolikhet. Visualiseringar har en lång tradition inom biologiundervisning men trots detta är kunskaperna om vilka faktorer som påverkar elevernas förståelse av dessa visualiseringar ofullständig. Syftet med denna studie var att undersöka hur en interaktiv animation kan användas för att undervisa om antibiotikaresistens och evolution. Mer specifikt var vi intresserade av att studera vilken förståelse av evolutionens mekanismer eleverna kan utveckla genom att studera uppkomsten av antibiotikaresistens, vilka hinder och möjligheter undervisningen erbjuder samt i vilken grad eleverna kunde överföra evolutionära resonemang till andra kontexter såsom ryggradsdjur. För studien utvecklades en animation som introducerade bakterier samt uppkomsten av antibiotikaresistens. Animationen visades för 32 elever i årskurs 8 (13-14 år). Data samlades in på individnivå med hjälp av pre- och posttest, samt på gruppnivå i form av inspelade diskussioner där eleverna fick i uppdrag att lösa olika problem i grupper om tre till fem. Resultaten visar att de flesta av eleverna kunde tillämpa evolutionära resonemang för att förutsäga uppkomsten av antibiotikaresistens. Resultaten ger även indikationer om vilka föroch nackdelar som undervisning relaterad till antibiotikaresistens och bakterier kan medföra i evolutionsundervisningen. Vid analysen framkom även faktorer att ha i åtanke vid design av interaktiva animationer och andra typer av visualiseringar.
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merEkenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18
Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18 Introduktion Under de resterande veckorna på höstterminen kommer vi att ägna oss åt Organisk kemi, matspjälkningen och rörelseapparaten i NO:n och Idrotten. Respektive
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merAtt använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
Läs merWow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap
Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merHandledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017
Handledarutbildning NT Arlanda den 3 maj 2017 Digital kompetens i styrdokumenten Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: Förstå hur digitalisering
Läs merSkattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.
Skattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för Hem och lärare åk 1 3, 30 hp (1 30). Ingår i Lärarlyftet. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens innebörd och funktion.
Läs merWORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?
WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merSkolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merSkattningsschema för Kemi för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet II.
Skattningsschema för Kemi för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens innebörd och funktion.
Läs merSenaste lydelse av SKOLFS 2012:18
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för Hem och konsumentkunskap för lärare åk 7 9, 45 hp (1 45). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens
Läs merVill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för LFB367 Naturkunskap för lärare i gymnasieskolan 90 hp (1 90) inom Lärarlyftet termin 1 (HT 15) Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella
Läs merSexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen
Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merKursplanen i ämnet kemi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och
Läs merStålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D
Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merSjälvständigt arbete inom grundlärarprogrammet info
Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info Det första självständiga arbete som du skriver inom grundlärarutbildningen (L3XA1G respektive L6XA1G) är tänkt att bestå i en uppsats som analyserar
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merKommentarmaterial till kursplanerna i de grundla ggande kurserna i naturorienterande a mnen
Kommentarmaterial till kursplanerna i de grundla ggande kurserna i naturorienterande a mnen Detta kommentarmaterial riktar sig till dig som undervisar i de grundläggande kurserna i naturorienterande ämnen
Läs merHIPPOLOGI. Ämnets syfte
HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs merBIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017 Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017 ISBN: 978-91-7559-307-4
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER
ATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER Vem är jag? Naturbrukslärare à Lärare i biologi och naturkunskap Disputerade 2015 i naturvetenskapernas didaktik Delad tjänst mellan
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merSkolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Läs merKällkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie
Källkritik i de nationella proven Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie Rapport: Källkritik i de nationella proven 1. Inledning Inom Linköpings kommun arbetar vi efter
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merLära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor
Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning
Läs merHKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs mer