Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info

Transkript

1 Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info Det första självständiga arbete som du skriver inom grundlärarutbildningen (L3XA1G respektive L6XA1G) är tänkt att bestå i en uppsats som analyserar eller ger en översikt över befintlig forskning inom ett område som är relevant för lärarprofessionen. Det andra självständiga arbetet är tänkt att vara en egen forskningsinsats i form av en empirisk undersökning som rapporteras och diskuteras i form av en uppsats. Oftast inleder man en undersökning med att samla in och systematisera den forskning som redan finns inom området. I det perspektivet kan alltså det första arbetet utgöra en bakgrund till det andra, även om man inte måste koppla ihop de två arbetena på det sättet. Det kan också vara lämpligt att knyta de båda uppsatserna till frågor som uppstår i samband med din VFU. Det är viktigt att påpeka att båda uppsatserna enligt examensförordningen skall skrivas inom ett eller flera skolämnen. Som exempel går det alltså inte att skriva om klassrumsnormer i allmänhet eller om bedömning i allmänhet, utan det ämne man väljer skall relateras till ett eller flera skolämnen, kanske normer i matematikklassrummet eller självbedömning i franska. Inom våra institutioner har vi ett antal intresseområden som samlar aktiva forskare. Inom vart och ett av dessa områden har vi här samlat förslag på uppsatsämnen som vi vet att vi har handledare till. Det innebär inte att du måste välja ett av dessa, utan snarare att du kan använda förslagen som inspirationskälla. Förslagen är oftast inte helt precisa, utan du kan själv tänka ut hur du skulle vilja vinkla just ditt arbete beroende av vilka frågor du är intresserad av. Språkrelaterade ämnen Här finns det aktiva forskare inom flera institutioner som kan fungera som handledare. Några, bland många, tänkbara uppsatsämnen är Lärande i språk Bedömning självbedömning, kamratrespons, nationella prov och andra bedömningsmaterial i språkämnena Analys av läromedel och undervisningsmaterial av olika slag IKT i språkundervisningen Fritidsengelska Språk- och ämnesintegrerad engelska. Bedömning och dokumentation Här kan det handla om frågor kring olika typer av elevdokumentation (IUP, betyg), prov och bedömning (summativ och formativ) inom de flesta skolämnen och stadier. Det kan handla om elevers och lärares attityder till, eller upplevelser av, bedömning och dokumentation inom, exempelvis, engelska. Det kan också handla om elevers och lärares praktik i relation till olika former av bedömning och dokumentation.

2 Fenomenografi, variationsteori och learning studies Här kan det handla om klassrumsforskning av olika slag relaterat till olika skolämnen. Exempel på ämnen som också kan inriktas mot forskningsöversikter är 1. Elevers uppfattningar av olika ämnesinnehåll i skolan (för närvarande har vi studier i matematik, svenska, engelska, naturvetenskap, samhällskunskap, praktiskt-estetiska ämnen) 2. Learning study i förskola, grundskola, gymnasium eller grundsärskolan (t.ex. gränsande mot specialpedagogik och neuropsykiatri) 3. Studier av på vilket sätt undervisningens design påverkar elevernas möjligheter att lära 4. Vad som krävs för att lära sig ett avgränsat och specifikt ämnesinnehåll (att beskriva vad som är kritiskt för elevernas lärande) 5. På vilket sätt man kan kartlägga elevers kunnande och använda som en utgångspunkt för höjd undervisningskvalitet. 6. Att bedöma elevers lärande inom olika ämnesområden eller avseende förmågor. 7. Iscensättande av undervisning baserad på läroplanens intentioner. 8. Skolutveckling genom learning study. 9. Lärares professionella utveckling på vetenskaplig grund. 10. Att leda undervisning i klassrummet utifrån elevernas förståelse av ett innehåll. Matematikdidaktik Här handlar det om olika aspekter av matematik i skolan. Nedan finner du en osorterad lista över tänkbara uppsatsämnen. Listan kan göras längre ad libitum och varje rubrik kan preciseras till en rad olika uppsatser. 1. Hur tolkar forskare resultaten i PISA och TIMSS? 2. Sociomatematiska normer - ett sätt att se på matematikklassrummet. (Uppsatsen skulle ringa in det här begreppet både genom att se var det kommer ifrån och hur det definieras i forskningslitteraturen men också hur det används av forskare.) 3. Skolämnet algebra vad är det? (En kartläggning av hur skolämnet algebra framställts av forskare och i olika tider eller olika länder.) 4. Skolämnet algebra i några olika länder en jämförelse av kursplaner i några olika länder 5. Algebra i åk 6 och 7 i olika länder vad tar man upp? 6. Ekvationslösning didaktiska aspekter. (En genomgång av forskning kring ekvationslösning; didaktiska strategier och elevers svårigheter.) 7. Problemkonstruktion (lärarperspektiv, elevperspektiv, läroboken, internationella uppgifter...) 8. Problemlösning som ett sätt att lära matematik (elevperspektiv) 9. Undervisning med problem i syfte att lära matematik (lärarperspektiv) 10. Multimodala uppgifter i matematik 11. Multimodal undervisning i matematik 12. Kreativa och estetiska lärprocesser i matematik 13. Bedömning av matematiska förmågor 14. Vilka problemlösningsuppgifter förekommer i läroboken? En forskningsöversikt 15. Hur arbetar lärare med problemlösning för att nå målen? En forskningsöversikt

3 16. Hur arbetar elever i andra länder med problemlösning? En forskningsöversikt 17. Vilka uppgifter/problem förekommer i nationella och internationella studier? 18. Att bedöma elevers resonemangs/kommunikations/problemlösningsförmåga genom matematiska uppgifter eller spel. En forskningsöversikt. 19. Resultatet av att använda laborativa material i matematik. En forskningsöversikt 20. Fördelar och utmaningar med utomhusmatematik. Vad vet vi idag? 21. För- och nackdelar med individuellt arbete i matematik. En översikt. 22. Grupparbete i geometri. När, var och varför? 23. Hur används läroboken i matematik? 24. Klassrumsstudier med inriktning mot: Elevers lärande av bråk. En översikt av klassrumsstudier. 26. Lärares undervisning om bråk. En översikt av klassrumsstudier. 27. Prövning av tidigare studiers resultat av elevers lärande av bråk i årskurs 3. En översikt och analys av några klassrumsstudier. 28. Elevers lärande av decimaltal. En översikt. 29. Lärares undervisning av decimaltal. En översikt. 30. Prövning av tidigare studiers resultat av elevers lärande av decimaltal i årskurs 6. En översikt av klassrumsstudier. 31. Learning study i matematik. Vad vet man om det? 32. Läromedelsanalys - vad ger det? 33. Vetenskapliga metoder för att studera matematikklassrummet (kan omfatta från fallstudier till internationellt komparativ ansatser, kvalitativa eller kvantitativa) 34. Perspektiv på kunskap och lärande i matematik (Piaget, Glaserfeldt, Vygotsky before and beyond) 35. Studier av lärande och interaktion i matematikklassrum 36. Matematiklärares kompetens (PCK, MCK, CKT o.s.v., t.ex. i form av en översikt om vad litteraturen hävdar att lärare bör kunna) 37. Hur tar lärare reda på vad elever kan? Matematiklärares utvärderingspraktik. 38. Metoder inom matematikdidaktisk forskning 39. Geometriämnet i svensk skola. En historisk översikt 40. Euklidisk och icke-euklidisk geometri i och utanför skolan 41. De fyra räknesätten i en matematisk respektive didaktisk kontext 42. Begreppet skolmatematik om hur det används och inte används 43. Bevis och resonemang 44. Problemlösning vad är det? 45. Om Bourbaki och den nya matematiken. Vad vet vi idag? 46. Funktionsbegreppet i historiskt och didaktiskt perspektiv 47. Dynamisk geometri i undervisningen. En sammanställning av de senaste resultaten 48. Effekten av kollegialt lärande i matematikdidaktik 49. Skall jag välja en skola där lärarna är duktiga i matematik? 50. Matematik i förskolan lek eller allvar 51. Ickestandardanalys en pedagogisk möjlighet 52. Vad vet man om elevers lärande via dynamisk geometri? 53. Vad forskningen visar om att använda Excell/GeoGebra/WolframAlpha/... i matematikundervisningen

4 De samhällsorienterande ämnenas didaktik Här behandlas didaktiska frågor i anslutning till geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Teman för olika arbeten i form av forskningsöversikter eller liknande inkluderar: 1. Bedömning med hänsyn till centralt innehåll och kunskapskrav i SO-ämnena. 2. Värdegrundsperspektiv i relation till styrdokument och empirisk forskning. 3. Genusperspektiv i relation till kursplaner och undervisning i Hållbar utveckling i relation till kursplaner och undervisning i Religionskunskap i det mångkulturella samhället. 6. Sex- och samlevnadsundervisning i SO-ämnen. 7. Nationella prov i religionskunskap. 8. Läromedelsstudier i SO-ämnena. Naturvetenskapens och teknikens didaktik Här har vi samlat ett antal tänkbara uppsatsämnen under några olika underrubriker: Relationen undervisning och lärande 1. Läroboksanalys i naturvetenskap/teknik 2. Analys av faktaböcker i naturvetenskap/ teknik för barn 3. Användning av IKT för att stimulera lärande i naturvetenskap/teknik 4. Barn/elevers kunskaper och attityder avseende naturvetenskap/teknik 5. Hur kan man arbeta tematiskt med naturvetenskap/teknik? 6. Kritiska aspekter i undervisning och lärande av naturvetenskap/teknik 7. Att utgå ifrån elevers uppfattningar i NO/Tk-undervisningen 8. Hur undervisar olika lärare samma innehåll inom naturvetenskap och teknik? 9. Hur undervisar samma lärare olika innehåll? 10. Naturen/fältstudier/exkursioner som en utgångspunkt för undervisning och lärande 11. Undervisning och lärande på muséer, science centers och i botaniska trädgårdar 12. Olika kontexters betydelse för lärande (IKT, ute, inne,....) 13. Utformning och utprövning av undervisning i naturvetenskap/teknik 14. Pröva och vidareutveckla befintliga undervisningssekvenser i naturvetenskap/teknik 15. Jämföra olika undervisningsmetoder i naturvetenskap/teknik 16. Naturvetenskap och värderingar - ett undervisningsinnehåll? 17. Undersökande arbetssätt i klassrummet 18. Elevers förmåga att argumentera utifrån ett naturvetenskapligt innehåll Lärares ämnesdidaktiska kompetens 19. Vad innebär ämnesdidaktisk kompetens? 20. Hur kan man undersöka lärares ämnesdidaktiska kompetens? 21. Vad gynnar utveckling av lärares ämnesdidaktiska kompetens?

5 22. Hur kommer relationen mellan lärares kompetens och elevers lärande till uttryck? 23. Hur utvecklar man ämnesdidaktiska kompetens under sin utbildning? 24. Vilka hinder och möjligheter innebär den verksamhetsförlagda utbildningen för utveckling av ämnesdidaktisk kompetens? 25. Vilka behov har lärare av kompetensutveckling? 26. Hur vidareutvecklar lärare sin ämnesdidaktiska kompetens? 27. Lärares kunnande om elevuppfattningar 28. Betydelsen av lärares kunnande i naturvetenskap Bedömning 29. Hur tolkas kunskapskraven i styrdokumenten för att sätta ett visst betyg? 30. Hur ser lärare på relationen mellan syftestext, centralt innehåll och kunskapskrav? 31. Hur tolkas och omsätts styrdokumenten? 32. Hur mycket varierar resultaten mellan olika klasser i de nationella proven? 33. Hur upplever lärare de nationella proven? 34. Hur konstruerar lärare prov i naturvetenskap/teknik och hur utvärderar de resultatet? 35. Hur kan lärandemål i naturvetenskap/teknik formuleras utifrån styrdokument och hur kan man bedöma om målen är uppfyllda? 36. Formativ bedömning i naturvetenskap/teknik 37. Betygsättning i naturvetenskap/teknik 38. Hur har de nationella proven påverkat undervisningen i naturvetenskap i åk 4-6? 39. Olika sätt att bedöma elevers kunskaper i naturvetenskap och teknik 40. Hur genomförs kamrat- och/eller självbedömning i de naturorienterande ämnen och teknik Vi avslutar med några kunskapsområden, snarare än specifika uppsatsämnen, som inte direkt relaterar till något specifikt intresseområde, men som kan relateras till dessa beroende av hur de inriktas mot skolämnen: Lärares lärande och professionella kompetens 1. Hur bedrivs kompetensutveckling på olika förskolor/skolor? 2. Vilka effekter får kompetensutveckling? 3. Vilka behov har lärare av kompetensutveckling? 4. Hur kan man beskriva lärares kompetens inom olika områden? 5. Hur utvecklar lärare sin kompetens? 6. Lärares lärande genom reflektion 7. Kollegialt lärande 8. Loggböcker som redskap för lärares lärande 9. Mentorer och ledarskap 10. Hur utvecklar lärare sin undervisning? 11. Vilken roll spelar lärarutbildningen för lärares kompetens?

6 Förutsättningar för skolans verksamhet 12. Barn och ungdomars intresse, motivation och delaktighet 13. IKT, media och skolbibliotek 14. Förskola, fritidshem och skola som arbetsplats 15. Styrdokument, skolutveckling och utbildningssystem Undervisning och lärande 16. Bild och form 17. Idrott, hälsa och fritid 18. Läs- och skrivutveckling, språkinlärning och litteratur i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år