Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips"

Transkript

1 Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips Uppdrag och tävling för skolklasser i åk 7-9 1

2 Fakta Strålning typer och uppkomst Strålning kan komma från många olika källor. Den fråga som oftast dyker upp är Hur farlig är strålningen?. Intensiteten, det vill säga hur mycket strålning man exponeras för är givetvis avgörande, men förutom det kan man säga att svaret beror på tre saker: vilken typ av partikel strålningen består av, vilken energi partiklarna har, och var i kroppen de absorberas. En väldigt enkel tumregel är att en tyngre partikel är potentiellt farligare liksom en partikel med hög energi. Vidare är även vissa av kroppens organ som lungor, benmärg och inre organ känsligare för strålning än huden och skelettet. De skador som strålning kan ge på levande organismer är antingen jonisation av atomer i cellen eller strängbrott på cellens DNA. Jonisation innebär att till exempel vatten i cellen splittras upp i laddade joner: H+ och OH-, vilket gör att cellens kemi förändras. OH- hör man ofta talas om i hälsosammanhang; den är en så kallad fri radikal och anses bidra till cellskador och cellers åldrande. Strängbrott på DNA är den allvarligaste formen av strålskada och kan uppkomma om en strålpartikel klipper av DNA. I de flesta fall lagar cellen DNA genom kopiering, men sådana skador kan även orsaka cancer. Här följer en sammanställning/ordlista som kan vara till användning om man vill fördjupa arbetet med strålning: Joniserande strålning. I stycket ovan talas om jonisation av atomer i cellen och det kan vara bra att veta att man ofta delar upp strålning i joniserande och icke-joniserande strålning. Skapandet av fria radikaler förutsätter jonisation. Till icke-joniserande strålning hör exempelvis vanligt synligt ljus, medan ultraviolett och röntgen (som också är vanliga ljuspartiklar, men med högre energi) är joniserande och alltså kan ge cellskador. Elektromagnetisk strålning är ljuspartiklar, det vill säga består av fotoner vilka är masslösa partiklar och samtidigt vågor. Det elektromagnetiska spektrumet delas upp med avseende på energi där radiovågor har lägst energi följd av mikrovågor, infraröda vågor, synligt ljus, ultraviolett ljus, röntgen och slutligen gamma. Ultraviolett, röntgen och gamma är joniserande, vilket alltså inte elektromagnetisk strålning av lägre energi är. Strålning från radioaktiva ämnen. Radioaktiva ämnen är ämnen med instabil atomkärna. Alla grundämnen har flera isotoper, som kan sägas vara olika varianter av ämnet. STRÅLANDE JORD - DEL 3 2

3 Isotoper av samma grundämne skiljer sig genom att de har olika antal neutroner i kärnan, men samma antal protoner. Att de har samma protonantal gör att de reagerar likadant kemiskt, men det är vanligt att olika isotoper av samma grundämne har olika radioaktiva egenskaper. Ett exempel är kol, med kemisk symbol C. Den vanligaste isotopen är C-12 som är stabil, det vill säga inte radioaktiv. En annan isotop är C-14 som är instabil och utstrålar partiklar, det vill säga den isotopen är radioaktiv. Det är C-14 man mäter för att datera arkeologiska prover. Om det finns mycket C-14 i ett prov är det modernt, det vill säga det organiska materialet har varit levande nyligen. Finns det däremot väldigt låga halter C-14 i provet är det mycket äldre; C-14-kärnorna har sönderfallit och därmed omvandlats till andra; icke-radioaktiva ämnen. När en radioaktiv atomkärna sänder ut partiklar är det partiklarna som utgör själva strålningen, och man säger att atomkärnan genomgår ett radioaktivt sönderfall. De olika partiklarna som kan sändas ut är alfapartiklar (ovanligt), betapartiklar (vanligast) och gammapartiklar (som enbart sänds ut tillsammans med en alfa- eller betapartikel). Dessa partiklar fick sina namn när de upptäcktes i början av 1900-talet och man ännu inte hade identifierat vilka partiklar det var. (På samma sätt kallades röntgenstrålning för partikel X eftersom man inte visste vad det var. På engelska heter röntgenstrålning fortfarande X-rays, medan det på svenska fått namn efter sin upptäckare; Wilhelm Röntgen). Nu vet vi att alfapartikeln (som upptäcktes först och därför fick namnet alfa) är en He-atomkärna, betapartikeln är en elektron och gammapartikeln är en foton. Av dessa är alfapartikeln allra tyngst och har därför större risk att orsaka strängbrott på DNA. Dock har en alfapartikel kort räckvidd och bromsas när det passerar material, även luft och hud. Generellt tränger inte alfapartiklar från radioaktiva ämnen igenom huden. Det finns dock ett ämne i vår omgivning som är i gasform och alfa-strålande och som vi lätt kan andas in; radon. Radonet som inandas hamnar i lungorna och alfapartiklarna kan då skada celler i lungorna utan att någon skyddande hud stoppar dem. Höga halter av radon inomhus har ofta med dålig ventilation att göra. Radon förekommer naturligt i berggrunden i stora delar av världen, även i Sverige. Betapartiklar är mindre och lättare vilket gör att de tränger genom huden, men inte har samma potential att orsak skada som alfapartiklar. Ännu mindre och även masslösa är gammapartiklen, som ju är en foton. Att gammapartikeln saknar massa gör att den har lång räckvidd och inte stoppas så lätt. Å andra sidan går den även rakt igenom det mesta av kroppen utan att interagera med cellernas beståndsdelar. Både alfa- betaoch gammastrålning är joniserande partiklar och man ska alltid vara försiktig när man handskas med radioaktiva ämnen. 3 STRÅLANDE JORD - DEL 3

4 För radioaktiva ämnen brukar man prata om halveringstid, vilket är den tid det tar för hälften av kärnorna i ett prov att sönderfalla. Utseendet hos sönderfallskurvan blir exponentiellt avtagande; efter en halveringstid finns 50 % kvar, efter två halveringstider 25 % (se bild 9). Bild 9. Sönderfallskurva för ett radioaktivt ämne; procent kvar av ämnet som funktion av halveringstid. Uttrycket radioaktiv strålning förekommer ofta i dagligt tal, men det är egentligen felaktigt och ska därför undvikas. Radioaktiva atomkärnor sänder ut strålning, men strålningen är inte radioaktiv. Strålning från radioaktiva kärnor kan man korrekt benämna joniserande strålning. Elektromagnetisk strålning och strålning från radioaktiva atomkärnor förekommer naturligt överallt i universum och på Jorden. De flesta grundämnen har radioaktiva isotoper, och dessa bildades samtidigt som de stabila isotoperna i processer i stjärnors inre eller i supernovor. Radioaktivitet är alltså något naturligt och något som finns överallt. Men förutom den naturliga bakgrundsstrålningen finns det också strålkällor som vi människor har skapat. Vi skapar hela tiden strålning inom sjukvården, både för diagnostik (till exempel röntgenstrålning) och för behandling (olika typer av partikelstrålning för att behandla cancer). Men det finns förstås risker även med medicinsk användning av strålning och man måste alltid väga nyttan mot risken. I Sverige har det lett till att man gör screening med röntgen av alla kvinnor över 40 år för att upptäcka bröstcancer eftersom fördelarna med allmän screening överväger nackdelarna av de extra exponeringarna. STRÅLANDE JORD - DEL 3 4

5 Ett annat område där strålning används är för att skapa mutanter med nya egenskaper inom traditionell växtförädling. Vi människor framställer även radioaktiva ämnen i civil kärnkraft. Idén med kärnkraftverk är att omvandla tunga atomkärnor till lättare genom klyvning. Kärnklyvningsprocessen, eller fission, frigör stor energi, vilken kan tas till vara för elproduktion. Den kärna man klyver är i allmänhet en uranisotop som heter U-235, och när den delas bildas många klyvningsprodukter och alla dessa är kraftigt radioaktiva. Vid normal drift är detta kärnavfall alltid inneslutet och väl kylt, och i Sverige har vi en plan för hur vi under lång tid ska ta hand om kärnavfallet och så väl som möjligt skydda människor och miljö från att exponeras för strålningen. I Sverige utgörs nästan hälften av vår elproduktion av kärnkraft och Sverige har aldrig haft någon allvarlig incident, något utsläpp av radioaktivitet eller något dödsfall kopplat till kärnkraft. Vi har en Strålsäkerhetsmyndighet som noga övervakar kärnkraftsdriften (och även strålskydd kopplat till medicinsk och annan radiologisk verksamhet). Det finns också ett FN-organ; IAEA som verkar för fredlig användning av kärnkraft och genomför inspektioner och kontroller runt om i världen. Civil kärnkraft har funnits i över 70 år och levererat el till miljarder människor. Globalt kommer ca 15 % av elproduktionen från kärnkraft (ca 80% kommer från fossila bränslen; kol, olja och naturgas). Det finns idag ca 450 kärnkraftverk i drift runt om i världen; det land med flest kärnkraftverk är USA. Sverige har 8 kärnreaktorer; 3 i Forsmark, 1 i Oskarshamn och 4 i Ringhals. Under de 70 år kärnkraften funnits har 3 stora olyckor skett; Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima Den allvarligaste var Tjernobylolyckan då en ångexplosion ledde till att stora mängder radioaktivt kärnavfall spreds i omgivningen och även långt bort med vindar. Ett av de ämnen som bildas i kärnklyvning och som spreds bland annat till Sverige är Cesium-137 som vi vill mäta i det här projektet. Cs-137 är en beta-strålare som även sänder ut gammastrålning. När ni mäter själva med er detektor kommer ni att mäta betapartiklarna från ert prov. När vi mäter med utrustningen i Uppsala mäter vi gammastrålningen. I naturen kan man idag även se spår av kärnvapenprovsprängningar. Sverige har aldrig genomfört egna sprängningar och aldrig haft utvecklade kärnvapen. Under 50- och 60-talen genomförde främst USA men även Sovjetunionen omfattande provsprängningar i atmosfären, havet och under mark. Spår av dessa, i form av radioaktiva isotoper kan fortfarande uppmätas, men utgör en väldigt liten del jämfört med bakgrundsstrålningen. Här är en film (Is radiation dangerous? - Matt Anticole) på engelska som förklarar strålning på ett bra sätt: 5 STRÅLANDE JORD - DEL 3

6 Strålning varifrån får vi dos? Hur mycket ett radioaktivt ämne strålar anges i enheten Becquerel (Bq) = sönderfall per sekund. Men denna enhet säger ingenting som hur farlig strålningen är; som nämndes ovan måste hänsyn tas till vilken typ av strålning det handlar om och var den träffar kroppen. När sönderfallen räknas om på det sättet, med olika faktorer beroende på stråltyp och utsatt kroppsdel, pratar vi om stråldos, som har enheten Sievert (Sv). Stråldosen är direkt kopplad till hur farlig strålningen är och dos från radioaktiva ämnen går att jämföra med andra typer av strålning (som till exempel den från medicinska undersökningar eller från kosmisk strålning). Uppskattningsvis är 5 Sv som engångsdos, det vill säga vid ett tillfälle, en dödlig dos för en människa. I Sverige får varje svensk i medeltal 3 msv (alltså 0,003 Sv) utspritt över ett år, och det sammanlagda bidraget från kärnvapen, kärnkraft, och kärnkraftsolyckor uppskattas till i genomsnitt ca 0,02 msv (alltså 0,00002 Sv) per år. Bild 14 visar hur de 3 msv en svensk får i medel per år fördelas på olika strålkällor. Beroende på var man bor kan radonhalten variera en del och naturligtvis får vi också olika mycket dos från medicinska undersökningar eller från flygresor (som ger extra mycket kosmisk strålning) beroende på hur många sådana vi behöver göra. b Bild 14. En översikt av varifrån privatpersoner i Sverige i medeltal får dos ifrån. Totalt får varje svenska ca 3 msv per år. Siffrorna kommer från Strålsäkerhetsmyndigheten. STRÅLANDE JORD - DEL 3 6

7 Svampar och deras roll i naturen Svampar klassas efter hur de förökar sig och vilket släktskap de har med varandra. De artrikaste grupperna är sporsäckssvampar, som skålsvampar och murklor, följt av basidiesvampar med tex hattsvampar och soppar. Svampar kan också delas in i olika livsformer beroende av hur de får sin energi eftersom de är heterotrofa och inte likt fotosyntetiserande växter kan tillverka sin egen energi. De tre huvudgrupperna är: 1. Nedbrytarsvampar utan behov av en levande värd 2. Parasitiska svampar 3. Mutualistiskt symbiotiska svampar som mykorrhizasvampar och lavar Mykorrhizasvampar. Parasitiska svampar och mykorrhizasvampar har i regel behov av levande värdar som de är i symbios med. Av alla jordens växtarter har 80 % mykorrhiza-associationer med sina rötter, vilket innebär att svampen ger bland annat näring och mineraler till växten i utbyte mot kolhydrater. I skogsjord har det beräknats att det finns ca 300 kg svampmycel av mykorrhizasvampar per hektar i de översta 10 cm av marken. Enskilda individer av svampar kan sträcka sig över både små och stora områden, från svampar som till exempel barrbroskingar som växer i enskilda barr till de som likt honungsskivling kan täcka enorma arealer och under marken breda ut sig på flera tusen hektar. I Sverige finns det ca arter svamp. Av dessa är ca storsvampar. Sammantaget innebär det här att det som faller ned på marken inte bara sjunker ned i grundvattnet utan silas genom ett tätt filter av svampmycel som i hög grad fångar upp radionuklider. Som en följd av anrikning har växter och särskilt svampar visat sig ha mycket högre nivåer av radionuklider än omgivande jord. Experiment i laboratorium där man jämfört hur mycket radioaktivitet som kan sköljas bort med och utan en svamp i jordprovet visade att 70 % av radioaktiviteten var kvar med bara en svamp i provet mot 10 % utan. Tidigare studier har visat att det är stora skillnader mellan arter av svamp i halter av radionuklider, men även mellan olika fruktkroppar av samma svamp. Vad skillnaderna beror på är inte känt. Cs-137 har kemiska egenskaper nära kalium och det har visat sig att tillsätts extra kalium i naturen tar svampar upp mindre Cs137. Kalium används i cellen bland annat för att skapa en membranpotential som upprätthåller en skillnad mellan cellens insida och utsida. Olika svampar är olika anpassade till sina miljöer och tål störningar olika bra. När till exempel skog fälls dör de mykorrhizasvampar som lever i symbios med träden och nedbrytarsvampar tar över. Om låga doser av radioaktivitet är en störning som märks i artsammansättningen hos svampar i marken är inte känt. Här finns mer information om skog och svamp: 7 STRÅLANDE JORD - DEL 3

8 Viltspillning Efter Tjernobylolyckan övervakades halten av radioaktivitet i både svamp och vilt i flera år i de områden där det radioaktiva nedfallet var som störst. Efter olyckan överskred halterna tillåtna gränsvärden. Värdena och provtagningen har sedan dess succesivt avtagit. Sedan 1970-talet finns det återigen vildsvin i Sverige efter att de varit utrotade i flera hundra år medan rådjuren klarade sig med nöd och näppe undan utrotning i mitten av 1800-talet. Nu har vildsvinstammen spritt sig norrut i Sverige och finns nu även i de områden där nedfallet efter Tjernobyl var stort. Höga halter av strålning har uppmätts i vildsvinskött. Vildsvinens bök efter ätbart påverkar antagligen artsammansättningen av svampar och möjligen påverkar det tillgängligheten av Cs-137 som varit bundet i svampmycel. Genom att undersöka spillning från vildsvin och rådjur hoppas vi få reda på vad viltet har ätit samt hur mycket radioaktivitet det är kvar i spillningen. Genom att använda moderna sekvenseringsmetoder kan vi förhoppningsvis se vad viltet har ätit genom att sekvensera DNA från spillning. Hur ser vildsvinsavföring ut? Vildsvinets spillning är normalt korvformad om den levt på säd, mörk nästan svart och ca 7 cm tjock. Den består av sammanklumpade, tillplattade, mer eller mindre hopsmälta spillningsbollar. Rådjurets spillning är ofta i små högar och ser ut som små bönor, cylindriskt avlånga med avrundade spetsar och upp till 15 mm långa. Här finns mer information om vildsvin: Moderna sekvenseringsmetoder Den molekylära biologin tog ett rejält skutt framåt på nittiotalet när PCR-maskinen som hjälpmedel gjorde att insamlat DNA-material kan förstoras och undersökas. Nu när dessutom sekvenseringsteknologin för att kartlägga arvsmassa genom att bestämma vilka kvävebaser som DNA består av har utvecklats så att kostnaden för att genomföra sekvensering faller för varje år kan mer detaljerade studier göras även på miljöprover med många organismer samtidigt. Här hittar du mer information om sekvenseringsmetoder: STRÅLANDE JORD - DEL 3 8

9 Tack för din medverkan! SVERIGES FÖRSTA UNIVERSITET

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

3.7 γ strålning. Absorptionslagen 3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

REGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN

REGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN REGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN 1. Strålande teknik Vi hör och läser ofta om olika slags elektromagnetisk strålning. Ibland används ordet vågor istället för strålning. Sju exempel på strålning/vågor är A. Radiovågor

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1 Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Strålning. Av Erik Lundblad och Stellan E Löfdahl

Strålning. Av Erik Lundblad och Stellan E Löfdahl Strålning Av Erik Lundblad och Stellan E Löfdahl Du strålar så skön på himmelens ljusberg du levande sol, som först blev till. Du lyser fram på österns horisont och uppfyller alla länder med din fägring.

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Så fungerar kärnkraft version 2019

Så fungerar kärnkraft version 2019 Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som

Läs mer

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,

Läs mer

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström, f. 1955, tjänstgör sedan 2009 som kursutvecklare för farliga ämnen - CBRNE vid utbildningsenheten vid

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019 Repetition kärnfysik Heureka 1: kap. 14-15 version 2019 Kärnfysik Atomkärnan består av protoner och neutroner. Dessa har följande massor: partikel massa i u massa i kg elektron 0,0005486 9,109 10-31 proton

Läs mer

innehållförteckning sida 1 kort historik sida 2 bruk av fusion sida 3 energi involverad sida 4 förhållande till miljö sida 5 användning sida 6 framtiden Kort historik. Fusion är en relativt ny ide som

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Ledamot i Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat. Östra Ny Evelund. Mål nr: M Vikbolandet. Mark- och miljödomstolen

Ledamot i Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat. Östra Ny Evelund. Mål nr: M Vikbolandet. Mark- och miljödomstolen Britta Kahanpää. Nacka Tingsrätt Ledamot i Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat. Avdelning 3 Östra Ny Evelund. Mål nr: M 7062-14 610 30 Vikbolandet. Mark- och miljödomstolen Tel: 0768 993 447. Nacka tingsrätt

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild? joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning

14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning 2017-09-05 1 14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning Vd:s inledning Vägen fram till ansökan Radioaktivitet, strålning och avfallstyper 2017-09-05 2 Vd:s inledning

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Strålande vetskap, röntgen

Strålande vetskap, röntgen MAKE IT SHINE EXTRA EXTRA Strålande vetskap, röntgen Denna utmaning är en del av Maker tour Mot nya höjder. Maker tour Mot nya höjder är ett utbildningskoncept i Kronobergs och Gävleborgs grund- och gymnasieskolor.

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert Vi gör samhället strålsäkert Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och

Läs mer

Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS

Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande

Läs mer

Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.)

Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.) Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.) Repetition av grundläggande fysik och kemi Materia är något som upptar plats och har massa. Materia

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer