CESIUMPLAN för Gävle kommun

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111

2 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 Författare Ann-Sofi Dahlqvist, Miljöutredare Samhällsbyggnad Gävle Foto titelsida: Albin Bogren Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun 2013 Grafisk form Pangea design

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 1 Bakgrund och nuläge 2 Vad skiljer från tidigare cesiumplan? 3 Fakta om cesium, sievert och becquerel 3 Hälsoeffekter 4 Rekommendationer och gränsvärden 4 Hur mycket kan man äta? 4 Mätning av bakgrundsstrålning i Gävle kommun 5 Ansvariga parter 6 PROGRAM FÖR PROVTAGNING 7 Omfattning 7 Livsmedelsslag att analysera: 7 Frekvens 7 Mättider 7 Mätområden 7 Ekonomi 8 Personal 8 Analyskostnader 8 Rapportering 8 SAMMANFATTNING 8 Referenser/Källor 10 Bilaga: Sammanställning samtliga provtagningar av cesium-137 i Gävle kommun 11

4 Inledning Ett av Byggnads- och miljönämndens ansvarsområden är att bedöma olika miljöfaktorers betydelse för folkhälsan. Som en del i detta arbete låter Samhällsbyggnad Gävle analysera livsmedelsprover från lokala skogsprodukter för att undersöka halten radioaktivt cesium. Resultaten av dessa mätningar ligger bl.a. till grund för en bedömning av påverkan på folkhälsan. Denna plan, som gäller för tiden och som utgör en uppföljare till tidigare planer med samma ändamål, ska vara vägledande för hur Samhällsbyggnad Gävle fortsatt arbetar med frågan. Planen ska ge svar på varför vi mäter radioaktivt cesium, vad som ska mätas, var och när. Trots att det skett en betydande minskning av cesium-137 i livsmedel anser Samhällsbyggnad Gävle att det är viktigt att, genom långa mätserier, bidra till att ge en bild av utvecklingen. Resultaten kan användas som underlag för framtida undersökningar och därmed ge en bättre kunskap om hur nedfallet långsiktigt påverkar miljön och människors hälsa. Det är dessutom värdefullt att kommunens kompetens på området upprätthålls, vilket även ger förutsättningar för en god beredskap. Vår uppskattning är att endast ett fåtal Gävlebor idag känner direkt oro kopplad till cesium i livsmedel, men kommunen bör ändå kunna ge svar på de frågor som inkommer från allmänhet, andra myndigheter, media m fl. Syfte Denna cesiumplan och dess program för provtagning, syftar till att säkerställa att mätning sker i en förutbestämd omfattning och att ansvarsfördelningen är tydlig samt att provresultaten dokumenteras och redovisas. Som framgår av inledningen, syftar planen även till att ge underlag för framtida undersökningar och därmed ge en bättre kunskap om hur nedfallet långsiktigt påverkar miljön och människors hälsa. Planen medverkar till att kommunen bibehåller kompetens inom området och ger förutsättningar för god beredskap. 1

5 Bakgrund och nuläge Den 26 april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. I samband med olyckan fick bl.a. Sverige omfattande markbeläggning av radioaktiva ämnen. I delar av Gävleborg, däribland Gävle kommun, tillsammans med Uppsala, Västerbottens, Västernorrlands och Västmanlands län kom det högsta nedfallet av radioaktiva ämnen. Figur 1 Kartan baseras på SGU:s flygmätningar och visar situationen den 19 september Idag, 26 år efter olyckan, är isotopen radioaktivt cesium-137, vilken har en halveringstid på 30 år, den enda isotop som fortfarande har betydelse ur hälsosynpunkt och i det svenska ekosystemet. Generellt har olyckan inneburit begränsade konsekvenser för människor i Sverige men i bl. a. Gävleborgs län har konsekvensen varit högre för vissa grupper. Framför allt för jägare och människor som konsumerar mycket vilt, insjöfisk och svamp. Det finns stora lokala skillnader beroende på variation i nederbörd i samband med olyckan, och än i dag kan produkter från skog och sjö innehålla relativt mycket cesium-137. Det finns också en variation i halter mellan olika år. Det beror bl.a. till stor del på nederbördsmängd under svampsäsongen och svampars olika upptag. Ju mer nederbördsrika somrar, desto rikare svampår och då svamp har ett effektivt upptag av cesium-137 är det tillgången på svamp som till stor del även orsakar variation av cesiumhalter i vilt. För många människor har detta inneburit en oro för negativa hälsoeffekter och att de inte kan njuta av skog och mark som förr. Halterna cesium-137 är mycket låga i livsmedel som säljs i butik och ligger oftast långt under gränsvärdet. Den som köper all sin mat i handeln får normalt i sig mindre än 300 Bq/år. 2

6 CESIUMPLAN FÖR GÄVLE KOMMUN Bq/kg Perioden Figur 2: Exempel: Analys Trattkantareller (Medianvärden), Gävle kommun Inom Gävle kommun har analyser på lingon, blåbär, trattkantarell, gula kantarell och gädda med avseende på cesium-137 gjorts under åren , därefter vart tredje år t o m Analyserna visar, i likhet med exemplet i figur 3, en kraftig minskning av cesium-137. På kommunens hemsida finns samtliga mätvärden. Som bilaga finns en sammanfattande tabell över genomförda mätningar sedan Vad skiljer från tidigare cesiumplan? Provtagning på gädda och de s.k. specialmätningar som fanns med i tidigare program av t.ex. trädgårdsprodukter, honung, hjortron m.m. utgår. Gädda utgår främst på grund av att ytterst få människor idag äter gädda i någon nämnvärd omfattning och att det redan finns kostråd som syftar till att begränsa intaget av insjöfisk utifrån dess innehåll av kvicksilver. De lokala skogs- och trädgårdsprodukter från ex. torghandeln, och som analyserats tidigare år har uppvisat låga halter cesium-137 och det föreligger en svårighet att alltid härleda varifrån de kommer. Man kan dessutom anta att dessa livsmedel inte konsumeras i större mängd per individ. Radioaktiva ämnen som härstammar från Tjernobylolyckan är låga i odlade produkter samt i mjölk, kött och dricksvatten. Halten av cesium-137 minskade mycket snabbare i lantbrukets näringscykel än i naturen. Fakta om cesium, sievert och becquerel Vid klyvning av uran och plutonium bildas flera radioaktiva isotoper, däribland Cesium-137 som har en halveringstid på 30,2 år och som avger beta- och gammastrålning (= joniserande strålning) vid sitt sönderfall. Människan tar upp praktiskt taget allt radioaktivt cesium som finns i livsmedlen. Det sprids i hela kroppen och samlas bl.a. i musklerna. Cesium har en ganska kort biologisk halveringstid; ca 3 månader i människan. Stråldoser vid joniserande strålning mäts i Sievert (Sv). 1 Sv är en mycket stor stråldos, och oftare använder man därför enheten millisievert, msv (tusendels sievert). Svensken får i genomsnitt i sig 3 msv per år via samtliga strålkällor (medicinska undersökningar, kosmisk strålning, radon m fl). 3

7 När man pratar om strålning använder man begreppet Becquerel (Bq) som är en standardiserad måttenhet för antal radioaktiva sönderfall per sekund. 1 Bq betyder ett radioaktivt sönderfall per sekund. Hälsoeffekter Trots att Gävle kommun drabbades förhållandevis hårt av det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl, finns idag inga säkerställda fakta som påvisar negativ hälsoeffekt bland Gävleborna. Efter Tjernobylolyckan har forskning med helkroppsmätningar på grupper av personer genomförts för att uppskatta kroppsinnehållet av främst Cs-137. En utvärdering av dessa helkroppsmätningar visar att radioaktivt cesium i livsmedel efter Tjernobylolyckan inte innebär sådana risker att en förhöjd cancerfrekvens kommer att kunna observeras. Generellt sett är risken att få cancer från radioaktiva ämnen i maten mycket liten i Sverige. Men de som till stor del lever på självhushåll genom jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra svenskar. För dessa grupper har Livsmedelsverket tagit fram kostråd. Rekommendationer och gränsvärden 1987 tog Livsmedelsverket fram gränsvärden för alla saluförda livsmedel till 300 Bq/kg, utom vilt, vilda bär, vild svamp, insjöfisk och nötter, som sattes till Bq/kg. År 2003 kom EU med rekommendationer på 600 Bq/kg för vilt, bär, svamp och insjöfisk. Sverige har dock valt att inte ändra de nationella gränsvärdena för det anses ändå att Bq/kg har stora säkerhetsmarginaler. Hur mycket kan man äta? Bara en procent av den stråldos från radioaktiva ämnen som en svensk får i sig per år beräknas komma från Tjernobylolyckan. Men de som till stor del lever på självhushåll genom jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra svenskar. För dessa grupper har Livsmedelsverket tagit fram kostråd som gör det möjligt att beräkna hur mycket cesium man får i sig från olika livsmedel. Målsättningen är att individstråldosen från livsmedel från naturen i snitt för flera år ska understiga 1 msv per år och rekommendation att årsintaget av cesium-137 begränsas till Bq. Livsmedel som innehåller: 300 Bq/kg kan ätas i normal omfattning Bq/kg bör inte ätas oftare än en gång i veckan högre halter än Bq/kg bör inte ätas mer än några gånger per år halter över Bq/kg bör inte konsumeras alls Figur 3. Livsmedelsverkets kostråd 4

8 Mätning av bakgrundsstrålning i Gävle kommun Naturlig strålning finns dagligen runt i kring oss såsom solstrålning, markstrålning, kosmisk strålning och radon från berggrunden. Andra strålkällor framkallade av människor är bland annat solariestrålning, radioaktivt nedfall efter kärnkraftolyckor eller kärnvapenprovsprängningar, röntgenstrålning vid medicinska undersökningar och laborativtarbete, radon från byggnadsmaterial samt avfall från radioaktiva ämnen som används vid industrier startades lokala referensmätningar av bakgrundsstrålning i alla kommuner. SSI valde tillsammans med kommuner och länsstyrelser ut ett antal provytor i varje län. Varje kommun fick ett mätinstrument som skall användas vid mätningarna. I Gävle kommun mäts bakgrundsstrålningen var sjunde månad i områdena Hedesunda, Bergby, Ytterharnäs och Esplanaden Gävle. Avdelning Miljö- och hälsa, Samhällsbyggnad Gävle, ansvarar för att mätningarna genomförs. Bakgrundsstrålningen har, sedan maj 1986 efter nedfallet efter Tjernobylolyckan till april 2011, minskat med ungefär 90 %. Den största minskningen skedde redan under det första året då minskningen var ca 70%. Figur 3: Mätning av bakgrundstrålning i Gävle kommun

9 Ansvariga parter Juli 2008 uppgick Statens Strålskyddsinstitut och Statens kärn-kraftinspektion (SKI) i den nya myndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). SSM har bl. a till uppgift att följa de långsiktiga trenderna nationellt. Även att samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och upptäcka nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människor och miljö. De samarbetar även med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i frågan. Länsstyrelsen sköter en regional sammanställning av befintliga data på cesiumhalter i länet och rapporterar vidare till SSM där det samlas i en nationell databas vilken i en framtid kommer att öppnas för allmänheten. Kommunerna ansvarar för provtagning, dokumentation och information till myndigheter, allmänhet och media. 6

10 PROGRAM FÖR PROVTAGNING Omfattning Samhällsbyggnad Gävles analyser omfattar några av de livsmedel som allmänheten har tillgång till i naturen. Ansvaret för analyser av jaktvilt ingår inte i denna plan utan ligger på jakträttsinnehavarna. Livsmedelsslag att analysera: Blåbär Lingon Trattkantarell Gul kantarell Samhällsbyggnad Gävles analyser omfattar några av de livsmedel som allmänheten har tillgång till i naturen. Ansvaret för analyser av jaktvilt ingår inte i denna plan utan ligger på jakträttsinnehavarna. Inom varje livsmedelsslag tas 5 olika prover. Prov av svamp torkas till lika torrhalt före en andra analys. Svampprover analyseras alltså två gånger för att reducera skillnaden i vatteninnehåll och få mer rättvisande provsvar. Någon torkning av bär är inte aktuell då bären inte varierar lika mycket i vattenhalt som svamp. Frekvens Analyser skall göras vart tredje år med 2014 som startår dvs. 2014, 2017, 2020 och Mättider Mätsäsongen infaller sommar och höst, i takt med att bär och svamp mognar. Mätområden De provområden som är aktuella är utvalda med tanke på; tidigare provtagningar, närheten till boende och graden av markbeläggning. Den geografiska täckningen är en kombination av både hur mycket nedfall området fick och hur tillgängligt området är för friluftsliv. Viksjölandet, som har en låg markbeläggning, utgör referensområde. De 6 mätområdena är: Viksjölandet Oslättfors Eskön Norrlandet Hemlingby Hedesunda 7

11 Provslag Antal provområden Antal prov per område Total Lingon Blåbär Gul kantarell Trattkantarell Summa: 120 Figur 4; Antal prover i provtagningsprogrammet. Ekonomi Personal Samhällsbyggnad Gävle uppdrar åt ackrediterad provtagare och laboratorium att samla in och analysera proverna. Sammanställning och utvärdering av resultaten görs av personal vid Samhällsbyggnad Gävle. Analyskostnader Figur 4 visar det antal prover som skall tas. Kostnaden är ca kr för en provomgång dvs. totalt ca kr fram till Rapportering Efter varje avslutad mätsäsong sammanställer Samhällsbyggnad Gävle mätresultaten och publicerar dem på ett för allmänhet och massmedia tillgängligt och lättförståeligt sätt. Kommunens hemsida är en given plats för sådan information och resultaten redovisas även i Byggnads- och miljönämnden. Efter 3 provomgångar görs en samlad bedömning av mätresultaten för att fastställa förändringar över tiden. SAMMANFATTNING Samhällsbyggnad Gävle kommer att mäta cesium-137 i 6 områden. Provslagen omfattar lingon, blåbär, trattkantarell och gula kantarell. Detta innebär att 120 st. prover tas vart tredje år. Informationen från Samhällsbyggnad Gävle till allmänheten kommer främst att ske via kommunens hemsida och vid förfrågan. Genomförandet av provtagningsprogrammet kommer att ge Samhällsbyggnad Gävle fortsatta möjligheter att ge kommuninvånarna svar på vilka halter av cesium-137 som finns i angivna livsmedel. Programmet kommer att ge en god bild över de långsiktiga förändringarna, medverka till att kommunens kompetens på området upprätthålls och ge förutsättningar för en god beredskap. 8

12 Figur 5: Provtagningsområden för cesiumprover i Gävle kommun. 9

13 Referenser/Källor 1. Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län, Länsstyrelsen Gävleborg år Strålmiljön i Sverige,SSI-rapport 2007:02 3. Tjernobylolyckan läget efter 25 år, Statens Livsmedelsverk 4. Strålskyddsnytt nr , Strålskyddsinstitutet 5. Radioaktivitetsmätningar på livsmedel 2011, Gävle kommun Dnr. 11BMN3-3 vilka även redovisas på kommunens hemsida ( lla%20prover%20g%c3%a4vle%20cesium%202011%20rev% pdf 10

14 Bilaga: Sammanställning samtliga provtagningar av cesium-137 i Gävle kommun Medianvärden av Cesium-137 från samtliga prover från lingon, blåbär, trattkantareller och gula kantareller samt gäddor uppdelat på slag och år. Enhet Bq/kg. Lingon Blåbär Trattkantareller Gula kantareller Gäddor År Median Antal prov Median Antal Median Antal Median Antal Median Antal