Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1

2 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, radioaktiva metallatomer som ger radioaktiv strålning i form av alfa-, beta- och gammastrålning. Särskilt alfastrålningen ger hälsorisker. När man andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrar i luftvägarna, och sänder vid sönderfallet ut strålning som kan skada cellerna. Därför bedöms höga halter av radongas som olägenhet för människors hälsa. Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det enda sättet att upptäcka det är att mäta. Beroende på var radonet kommer ifrån och hur hög halten är finns olika åtgärder för att sänka den. Riktvärde och miljömål Riktvärdet för olägenhet i bostäder och offentliga lokaler är 200 Bq/m 3, (becquerel per kubikmeter luft). Enligt delmål i det nationella miljömålet God bebyggd miljö skall riktvärdet klaras år 2010 i alla förskolor och skolor, samt 2020 i alla bostäder. Risk Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten beräknar att ca 450 personer varje år drabbas av lungcancer p g a radon, oftast med tobaksrökning som bidragande faktor. Av dem som drabbas bedöms ca 90 % vara rökare. Ju längre tid du tillbringar i radonhus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. Varifrån kommer radonet? Radon i hus kan komma från byggnadsmaterialet, dricksvattnet eller marken. Byggnadsmaterial Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som avger mycket radon. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975, men kan ha använts vid byggnation även några år därefter. Om det använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag kan det orsaka radonhalt över 1000 Bq/m 3 i inomhusluften. Dricksvatten Ytvattentäkter innehåller nästan inget radon alls, medan bergborrade brunnar kan ge vatten med hög radonhalt. När radonhaltigt vatten används till hushållet avgår radon till inomhusluften. Samhällsbyggnadskontoret tillhandahåller flaska för provtagning.

3 Mark Luft i mark har normalt hög radonhalt. Särskilt höga halter fås i mark med alunskiffer i jorden. Där jordarterna har hög luftgenomsläpplighet kan det också bli problem med hög radonhalt inomhus även om radonhalten i jordluften inte är så hög. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än i den underliggande marken, kan radonhaltig jordluft sugas in i huset genom sprickor i husgrunden och otäta genomföringar i grunden, vilket kan ge hög radonhalt inomhus. Utomhus ovanför markytan är radonhalten låg. Att vistas utomhus på radonhaltig mark är därför ofarligt. Mäta radon Radon i vatten För att veta om man har höga halter radon i sitt dricksvatten måste man analysera vattnet. Samhällsbyggnadskontoret förmedlar flaska för provtagning. Radon i inomhusluft Om man bor där man vet att radonhalten i marken är hög bör man mäta radonhalten inomhus. Likaså om man misstänker att huset är byggt i blåbetong. Att mäta är lätt! Vanligen görs mätning under minst 2 månaders tid och under eldningssäsong, 1 oktober t o m 30 april. Då kan ett årsmedelvärde beräknas, vilket krävs som underlag om man vill söka bidrag för radonsanering. Mätdosor skickas till kunden som sedan placerar ut dem på egen hand efter laboratoriets anvisningar. Efter avslutad mätning skickas dosorna tillbaka till laboratoriet som analyserar spårfilmen inuti dosorna. Dosor kan beställas via Samhällsbyggnadskontoret eller direkt från ackrediterat laboratorie. Åtgärder för att sänka radonhalten och saneringsbidrag Nya hus får inte innehålla blåbetong. Hus som byggs på högriskområde vad gäller markradon skall utformas radonsäkert vilket oftast innebär att de byggs med torpargrund. Befintliga hus med blåbetong skall ha god ventilation. För hus med inläckande markradon är radonsug eller radonbrunn vanliga lösningar. Det finns inga generella metoder, utan varje hus bedöms individuellt. Kontakta Samhällsbyggnadskontoret för konsultlistor. Om radonhalten överstiger 200 Bq/m 3 kan du få bidrag för att sänka halten. Bidraget gäller för radonsanering av egnahem, en- och tvåbostadshus som ägs av den som söker bidrag och som själv bor i huset. Ansökan handläggs av Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet. Obs! Bidrag lämnas inte för åtgärder som har påbörjats vid tidpunkten för ansökan. Information och ansökningsblankett kan hämtas på Boverkets hemsida: Bidrag och andra stöd Villa Radonbidrag Ansökan kan även skickas elektroniskt via länk enligt ovan och Sök radonbidrag elektroniskt.

4 Radon i Skara kommun I kommunen finns relativt många hus med blåbetong. Av undersökta bergborrade dricksvattenbrunnar har somliga måttligt förhöjda radonhalter, < 1000 Bq/l. Ett av Billingens många bergartslager är radiumhaltigt alunskiffer. Under årtusenden, framför allt under nedisningarna, har alunskiffer slipats till grus och sand och spritts i landskapet väster om berget, s k Vallemorän, se karta nedan. I vissa fall har radonhaltigt utfyllnadsmaterial, tex krossad blåbetong, tillförts vid grundläggning. Mätningar och åtgärder i skolor och förskolor kommit långt, och redan nu klaras riktvärdet i så gott som alla lokaler. Däremot återstår många bostadshus. Enligt miljöbalken kan myndigheter kräva att ägare till flerfamiljshus ser till att radonhalten i inomhusluften ligger under 200 Bq/m 3. Markradonrisk Kommunen delas in i områden med hög, normal eller låg risk för markradon. Områden med Vallemorän utgör högriskmark. Avgränsningar bygger på kända geologiska förhållanden och mätningar i hus. Den ger ingen heltäckande information, och gränserna kan vara osäkra, särskilt i glest bebyggda områden. I tveksamma fall bör särskild markundersökning göras före byggnation. Högriskområden: Område E och H innehåller alunskifferhaltig Vallemorän. Alla nya byggnader där människor stadigvarande vistas skall grundläggas radonsäkert. Även omoch tillbyggnader skall göras radonsäkra där så är möjligt. Områdets gräns mot Billingen är klart definierad, medan den västra är betydligt osäkrare. En zon med omväxlande höga och låga värden kan finnas på båda sidor om gränsen mot D och G. Normalriskområden: Område B innehåller fin sand varvad med lera, medan område C huvudsakligen innehåller lera. Område D kan, eftersom det är en mosaik av olika geologiska bildningar, lokalt innehålla höga radonhalter. I område F kan höga värden lokalt uppkomma om radon från underliggande alunskifferskikt via sprickor leds uppåt. Lågriskområden: Område A innehåller mäktiga lerlager. G utgörs av hårt packad morän, med berg i dagen. Höga värden kan finnas intill högriskområdena E och H eftersom gränsen är osäker.

5 Gränsvärden och riktvärden 200 Bq/m 3 Riktvärde för olägenhet i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål; (SOSFS 2004:6 samt SOSFS 1999:22) Högsta radonhalt i nya byggnader; (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2006:12, BBR 12). 400 Bq/m 3 Arbetslokal, hygieniskt gränsvärde (AFS 2005:17, med undantag av underjordsarbete i gruva). 100 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning (SLVFS 2001:30). Livsmedelsverkets gränsvärde gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m 3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för otjänligt (SLVFS 2001:30). Livsmedelsverkets gränsvärde gäller inte för små vattenverk, se ovan. Riktvärde för otjänligt, med risk för hälsoeffekter (SOSFS 2003:17). Socialstyrelsens riktvärde gäller små vattenverk samt privata brunnar där Livsmedelsverkets föreskrifter inte tillämpas. 0,3 µsv/h Gammastrålningsnivå som inte får överskridas i rum där människor vistas mer än tillfälligt (BFS 2006:12, BBR12). Nationellt miljömål God bebyggd miljö" 200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i skolor och förskolor år Bq/m 3 Högsta radonhalt i bostäder år Rekommendationer 1000 Bq/l vatten Mätning av radonhalten i inomhusluften bör göras (SOSFS 1999:22). 0,3 µsv/h Uppmäts denna nivå eller högre på byggnadens fasad bör radonmätning i inomhusluften göras (SOSFS 1999:22). Ytterligare information: Strålsäkerhetsmyndigheten Samhällsbyggnadskontoret, tel eller K:\Stark\EDP\Miljo\Radoninfoblad-07_8.doc

6 Samhällsbyggnadskontoret