Radonprogram för Sjöbo kommun

Transkript

1 Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits fram av Länsstyrelsen i Skåne län lyder som följer: År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att: 1. radonhalten i skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft 2. radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft Som ett led i att uppfylla detta delmål skall kommunerna upprätta radonprogram som visar hur målet uppfylls inom utsatt tid. Detta åtgärdsförslag har också antagits av miljö- och byggnadsnämnden (Miljömål i prövning & tillsyn 2005, MBN 209/05) och resurser avsatts i verksamhetsplan för år Socialstyrelsen har tagit fram riktvärden för radon i inomhusluft och om radongashalten överstiger 200 Bq/m³ i en bostad anses olägenhet för människors hälsa föreligga. Ändring i Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 gäller från juli Tidigare gällde riktvärdet bara vid nybyggnation, men har nu ändrats att gälla även för befintliga byggnader. Syftet med radonprogrammet är att ta fram riktlinjer för Sjöbo kommuns hantering av radonfrågor med ambitionen att uppfylla fastställda nationella och regionala miljömål. Programmet belyser radonsituationen i Sjöbo kommun samt vilka rutiner som följs vid hantering av radonfrågor. Det bör tilläggas att Sjöbo kommun ännu inte har antagit några lokala miljömål eller miljömålsprogram, även om arbetet med framtagande av ett sådant program har påbörjats. Däremot har miljö- och byggnadsnämnden (MBN 209/05) antagit styrdokumentet Miljömål i prövning & tillsyn som innehåller de åtgärdsförslag som nämnden inom sin verksamhet kan arbeta med för att uppnå nationella och regionala miljömål. Vad är radon? Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer.

2 2 Radon är vattenlösligt och kan därför följa med grundvatten och vatten i ledningar längre sträckor. Användning av radonhaltigt vatten medför att radon avgår till inomhusluften. Radon mäts i enheten Bq/m³ (luft) respektive Bq/liter (vatten). Vilka är radonkällorna? Radon i bostäder kan komma från tre olika källor: Marken under och runt om huset Byggnadsmaterialet (t.ex. blå lättbetong) Vatten som används i hushållet Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter i inomhusluften. Nästan all mark innehåller radon, medan uranhaltiga bergarter som t.ex. alunskiffer ger upphov till högre halter. Även jordlagrets genomsläpplighet påverkar radonavgången. Avgörande för hur hög radonhalten är i inomhusluften är hur mycket luft som läcker in i huset genom otätheter, sprickor etc. samt hur mycket blå lättbetong (användes från 1929 till slutet av 1970-talet) som finns i byggnaden och var i byggnaden den finns. Byggnadens ventilation och dess effektivitet har också betydelse. I Sjöbo kommun har en kommuntäckande inventering av markradon utförts Inventeringen resulterade i ett radonriskområde som utgör 10 % av kommunens yta (se annat avsnitt). Vilka hälsorisker medför radon? Radon följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Lungorna kan därför skadas och lungcancer uppkomma. Ju längre tid du tillbringar i radonhus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. Det tar minst 15 år att utveckla sjukdomen. Rökning i kombination med radonstrålning innebär en ökad hälsorisk. Även passiva rökare, som familjemedlemmar, löper ökad risk att drabbas av lungcancer från radon. Statens strålskyddsinstitut uppskattar att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i inomhusmiljön, av dessa är 90 procent rökare (Boverket, Boverket har givit ut informationsmaterial om åtgärdsmetoder mot radon i inomhusluft. De olika åtgärderna skiljer sig åt beroende på om det är marken, byggnadsmaterial eller vatten som är källan till förhöjda halter radon.

3 3 RADON I SJÖBO KOMMUN Lokala miljömål och åtgärdsförslag Som nämnts tidigare har Sjöbo kommun påbörjat arbetet med att ta fram ett miljömålsprogram med lokala miljömål. Något styrdokument är dock inte antaget. Miljö- och byggnadsnämnden (MBN 209/05) har antagit styrdokumentet Miljömål i prövning & tillsyn som innehåller de åtgärdsförslag som nämnden inom sin verksamhet skall genomföra för att uppnå nationella och regionala miljömål. Följande åtgärdsförslag avseende radon har antagits av miljö- och byggnadsnämnden: 1. Radonprogram upprättas som visar hur målet ska uppnås inom utsatt tid 2. Kommunerna håller radonriskkartor aktuella och utformar riktlinjer för bedömning av radonrisk vid prövning av bygglov 3. Informationsinsatser till allmänheten utökas om riskerna med radon och om möjliga åtgärder 4. Mätning av radonhalter utförs i samband med nyproduktion inom riskområde 5. Fortsätta erbjuda kostnadsfri radonmätning för boende inom radonriskområde i syfte att erhålla material för bevakning av radonsituationen Lägesbeskrivning Som nämns ovan finns det antagna åtgärdsförslag för att arbeta mot att de uppsatta målen nås. Vad gäller att uppnå målet att radonhalten i skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft bedöms detta som möjligt. Miljö- och byggnadsnämnden deltar under 2006 och 2007 i ett nationellt tillsynsprojekt Radon i skolor och förskolor i syfte att få till stånd radongasmätningar i de verksamheter som inte redan genomfört detta samt att ställa krav på radonsaneringsåtgärder där detta bedöms nödvändigt. Huruvida målet avseende radonhalt i bostäder (högst 200 Bq/m³ år 2020) kommer att uppnås är mer osäkert. I samband med miljö- och byggnadsförvaltningens framtagande av kvalitetsledningssystem har rutin för hantering av radonärende/radonmätning upprättats. Mallar för information och föreläggande om att mäta eller åtgärda radon i bostäder har tagits fram och finns tillgängliga i förvaltningens dokumenthanteringsprogram Miljöreda/Byggreda. Karta visande radonriskområde och mätpunkter avseende markradoninventering har digitaliserats och finns tillgänglig i förvaltningens GIS-system. Kartan har även lagt ut tillsammans med övrig radoninformation på kommunens hemsida Uppföljning Radonprogrammet bör lämpligen följas upp och uppdateras i samband med att Sjöbo kommun upprättar och antar ett miljömålsprogram innehållande eventuella lokala mål och åtgärdsförslag. Ett kommunövergripande miljömålsprogram eller motsvarande dokument bör i sin tur innehålla rutiner för uppföljning av antagna miljömål och åtgärdsförslag.

4 4 Markradonöversikt Sjöbo kommun har sedan 1988 en markradonöversikt som ligger till grund för det radonriskområde som tagits fram (se karta nedan) samt de åtgärder/rutiner för mätning av radon i inomhusluft som nämns ovan. Markradoninventeringen innebar att 78 detektorer placerades inom eller i anslutning till områden där man, enligt SGU s markinventering, kunde förvänta sig höga radonvärden. Resultatet får ses som positivt då endast två mätpunkter kan härföras till högriskområde (> 50 kbq/m³). Boverkets klassning av mark ur radonsynpunkt: Lågriskmark: <10 kbq/m³ Normalriskmark: kbq/m³ Högriskmark: > 50 kbq/m³ För att täcka in eventuella lokala variationer i markradonhalter definierades ett större sammanhängande område (radonriskområde) som utgörs av 20 % högradonmark, 70 % normalradonmark och resten lågradonmark. Området sträcker sig över Tolånga mot kommungränsen vid Heingeberg och inkluderar Vanstad, Lövestad och östra delen av Äsperöd. På högrisk- eller normalriskmark ska husets grundkonstruktion antingen vara radonsäkert utförd (gäller högradonmark) eller radonskyddat utförd (gäller normalradonmark). Under 1989 genomfördes en kompletterande markradonundersökning inom ett antal mindre områden (enligt SGU s markinventering) samt områden där omfattande byggnation planeras inom de närmaste 10 åren. Vid dessa undersökningar hamnade alla radonhalter inom normaleller lågriskintervallet.

5 5

6 6 Översiktsplan och radon Kommunstyrelsen ansvarar för översiktlig planering. Radon behandlas i översiktsplan, vilken är under framtagande, i avsnittet Miljöstörande och miljökänsliga företeelser. Som komplettering till texten finns karta Radonriskområde i Sjöbo Kommun. Hantering av radon vid detaljplanering Kommunstyrelsen svarar för upprättande av detaljplaner. I samband med framtagandet av planer för nya områden kontrolleras befintlig kartläggning avseende radon. Dessutom installeras lämpligt antal radonkanistrar för bestämning av områdets radonklassning i samband med geoteknisk undersökning. Hantering av radondata (GIS) När radonmätningar utförs och mätresultat inkommer till miljö- och byggnadsförvaltningen läggs uppgifterna in i tillsynsregistret för Radon i dokumenthanteringsprogrammet Miljöreda. Uppgifter om mätresultat, fastighetsbeteckning och vem som ansvarat för mätningen registreras. Det är viktigt att fastighetsdata hämtas från fastighetsdatabasen så att koordinater medföljer till Miljöreda. Informationen om mätresultat/mätpunkt kan sedan överföras i tabellform från Miljöreda och GIS-skikt skapas för användning i kommunens GIS-system. Radonskydd i byggprocessen Miljö- och byggnadsnämnden har ansvar för tillståndsprövning (bygglov) och tillsyn av byggande enligt PBL. Detta innebär en skyldighet att verka för att nya byggnader uppfyller kraven i PBL och BVL på utförande och hälsoskydd, bl.a. avseende ventilation, gammastrålning och radonhalt. Miljö- och byggnadsnämnden har tillsynsansvar avseende bestämmelserna i förordning om funktionskontroll av ventilationssystem och om obligatorisk ventilationskontroll, OVK. I bygglovsbeslut ska krav inte ställas på visst utförande med avseende på radonskydd. Det gäller enligt byggreglerna att ny byggnad inte får ha en radonhalt över 200 Bq/m³. Däremot informerar och bevakar miljö- och byggnadsnämnden att radonfrågan under byggnation hanteras så att detta gränsvärde inte kommer att överskridas. Vid nybyggnation informerar miljö- och byggnadsnämnden byggherren om vad kommunen känner till angående radonförhållandena på platsen. Behovet av eventuellt radonskydd diskuteras vid byggsamrådet och då beslutas om kontrollplanens dokumentation av hur radonskyddet har utförts. I kontrollplanen bör det ingå att göra uppföljande mätning av radonhalten i samtliga fall där byggnaden ska utföras radonsäkert. Detta kan också övervägas när det gäller radonskyddat utförande. Tilläggas bör att flertalet småhusfirmor utför alla sina byggnader med radonskyddat utförande oberoende av markens beskaffenhet. Kontrollmätning är aktuellt endast om markens beskaffenhet motiverar detta.

7 Radonprogram för Sjöbo kommun I framtagande av detta program har deltagit Johan Kleman (projektansvarig) och Ingrid Wilhelmsson, miljö- och byggnadsförvaltningen samt stadsbyggnadschef Jan-Åke Persson. Framtagande av Radonprogram för Sjöbo kommun har skett under våren Copyright: Innehållet i detta dokument får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa 7