Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Transkript

1 (6) senast uppdaterad Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten i enskilda dricksvattentäkter i Sigtuna kommun med tyngdpunkt på kemiska ämnen, däribland olika metaller och gasen radon. Rapporten Vattenkvalitet från bergborrade brunnar i Sigtuna kommun finns att ladda ner från Sigtuna kommuns hemsida, Arsenik och radon är de två ämnen som enligt Socialstyrelsen ger störst andel otjänliga dricksvatten från bergborrade brunnar i Sigtuna kommun. Andelen bergborrade brunnar med arsenik och radon avviker dessutom kraftigt från riksgenomsnittet för bergborrade brunnar. Socialstyrelsen tar fram riktvärden och råd Socialstyrelsen ger ut allmänna råd samt vägledning för dricksvatten från enskilda brunnar. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:20) finns riktvärden för när ett dricksvatten anses vara tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge dig mer information Miljö- och hälsoskyddsnämnden är ansvarig för tillsyn över enskilda och mindre anläggningar för dricksvatten. Det är miljö- och hälsoskyddskontoret som sköter den praktiska tillsynen. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan informera brunnsägare om lämpliga åtgärder som kan behövas för att rena otjänligt dricksvatten. Det kan bli aktuellt att ställa krav på åtgärder i de fall en fastighetsägare hyr ut till någon som inte själv har möjlighet att åtgärda problemet med otjänligt vatten. Brunnsägare ansvarar för dricksvattnet och dess kvalitet Det är brunnsägaren som ansvarar för att vattenkvaliteten är bra, utifrån hälsomässiga, tekniska och estetiska aspekter. Brunnsägaren kan vara fastighetsägaren eller en ägarförening. För en enskild brunn är det brunnsägaren som är ansvarig för att reda ut eventuella problem och bekosta eventuell rening. Otjänligt vatten bör inte användas till dryck eller matlagning För dig som har halter över otjänlighetsvärdet för arsenik och radon eller tjänligt med anmärkning för uran, rekommenderar miljö- och hälsoskyddskontoret dig att inte använda vattnet till dryck eller matlagning. Det går bra att använda vattnet till annat arbete i hemmet som städ eller tvätt. Du som brunnsägare bör undersöka om du kan få vatten från annat håll eller om du kan installera rening av vattnet. SIG100 v Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Org.nr Märsta Södergatan 20, Märsta vx miljokontoret@sigtuna.se

2 (6)) Arsenik Förekomst och exponering Arsenik är ett grundämne som finns naturligt i jordskorpan och därför kan det förekomma höga halter arsenik i brunnsvatten. Arsenik är svårt att upptäcka, eftersom det är smak- och luktfritt samt saknar färg. Speciellt vanligt med höga halter arsenik är det i områden med sulfidmineral i jordlager och/eller berggrunden. Områden med sedimentgnejser eller basiska bergarter betraktas som riskområden i Sigtuna kommun. 14 procent av de undersökta brunnarna i Sigtuna kommun har otjänligt vatten med avseende på arsenik. Hälsoeffekter Riktvärdet för arsenik, 10 mikrogram (μg) per liter dricksvatten, baseras på risken för cancer vid flera års exponering. Risken för cancer vid riktvärdet på 10 mikrogram per liter dricksvatten skulle motsvara två fall av lung- och urinblåsecancer per år i Sverige. Känsliga grupper Studier visar på att foster, små barn och undernärda personer är känsligare än välnärda vuxna personer. För dessa känsliga grupper är det önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Vatten med halter över riktvärdet bör inte användas till dryck eller matlagning. Tobaksrökning interagerar med arsenik och ökar risken för lungcancer. Uran Förekomst och exponering Uran kan förekomma i områden med naturligt höga halter i berggrunden, främst i områden med vissa graniter och pegmatiter. Uranhalten kan även vara hög i vatten från sand- och grusavlagringar. 57 procent av alla enskilda vattentäkter i Sigtuna kommun beräknas ha brunnsvatten med halter över riktvärdet för tjänligt med anmärkning. Riksgenomsnittet är cirka 17 procent. Hälsoeffekter Sverige införde ett riktvärde för tjänligt dricksvatten med anmärkning för uran på 15 mikrogram per liter dricksvatten år Riktvärdet är satt med tanke på uranets kemiska giftighet. Uran kan påverka njurarna och dess funktion. Uran utsöndras med urinen, men en mindre andel lagras i lever, njurar och skelett. För att komma upp till halter där uran blir farligt på grund av strålningen krävs en årskonsumtion av vatten med uranhalter på över 100 mikrogram per liter dricksvatten. Det motsvarar en stråldos på 0,1 millisievert per år. Risken under en livstid för cancer beräknas då vara 0,5 fall per personer och år.

3 (6)) Radon Förekomst och exponering Höga halter av radon kan förekomma naturligt i grundvatten. Radon är en gas som kan avgå från vattnet, exempelvis när du duschar och därmed bidra till förhöjda halter i inomhusmiljön. I Sigtuna kommun har lite mindre än var tionde brunn halter av radon i dricksvatten som överstiger riktvärdet på 1000 Bequerel per liter vatten. Det stämmer relativt väl överens med motsvarande andel för hela landet. Hälsoeffekter Radon ökar risken för lungcancer. Risk för hälsoeffekter är främst vid inandning av radonhaltig luft, t.ex. vid duschning. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är relativt små. Radon som man dricker tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen och den största delen andas man ut inom en timme. Det som stannar kvar återfinns framförallt i fettvävnad. Information om rening av dricksvatten Det finns olika möjligheter att rena arsenik, radon och uran från dricksvatten. Det är upp till brunnsägaren själv att avgöra vilken slags reningsmetod som lämpar sig bäst. Vid valet av reningsmetod är flera faktorer viktiga, däribland grundvattnets kvalitet halten av ämnet som ska renas hur mycket dricksvatten som används tillgången till grundvatten och om det beredda vattnet måste efterbehandlas på något sätt. Arsenik Socialstyrelsen har i en rapport sammanfattat de metoder som vanligtvis används för att rena dricksvatten från arsenik, Dricksvattenrening med avseende på arsenik (art nr ). Exempel på reningsmetoder är kemisk fällning, jonbytesmassor och järn-manganoxidation. Socialstyrelsen har i en annan rapport testat olika filtertekniker avsedda för enskilda brunnar, Avskiljning av arsenik från grundvatten (art nr ). De filtertekniker som undersökts i rapporten är adsorption, jonbyte och omvänd osmos. Radon För att bli av med radon i vatten finns det olika metoder. Att lufta vattnet är en av de vanligaste metoderna. I en så kallad radonavskiljare blandas finfördelat vatten med luft och radonet avgår till luften. Omvänd osmos, kolfilter eller lagring av vattnet är exempel på andra metoder. Uran För rening av uran i dricksvatten har Socialstyrelsen tagit fram rapporten Uran i dricksvatten en hälsorisk. Membranfiltrering eller jonbytare kan enligt rapporten fungera för att minska uranhalten.

4 (6)) Var kan jag läsa mer? Socialstyrelsen har tagit fram en handbok Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre dricksvattentäkter. I handboken beskrivs bland annat olika parametrar som kan ge kvalitetsproblem i dricksvatten, och förslag på hur brunnsägare kan hantera problem med dricksvatten. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 beskriver hur miljöhälsofaktorer, till exempel luftföroreningar, buller och dricksvatten påverkar vår hälsa. Rapporten tar upp bland annat förekomst, hälsoeffekter och riskbedömning för ett antal ämnen som kan förekomma i både enskilda och allmänna dricksvattenanläggningar. Alla rapporter finns att beställa hos Socialstyrelsen, tel nr vxl , Bilagor 1. Ta prover på ditt vatten 2. Exempel på ackrediterade laboratorier

5 (6)) Bilaga 1: Ta prover på ditt vatten Socialstyrelsen rekommenderar brunnsägare att ta prover på enskilt dricksvatten åtminstone vart tredje år. Vattenlaboratorierna brukar ha särskilda provtagningspaket som utgår från Socialstyrelsens rekommendationer. Följande parametrar rekommenderar Socialstyrelsen att man normalt analyserar: Mikrobiologiska parametrar o Escherichia coli (E.coli) o Koliforma bakterier o Antal mikroorganismer vid 22 C Kemiska och fysikaliska parametrar o Alkalinitet o Ammonium o Flourid o Fosfat o Färg o Järn o Kalcium o Kalium o Kemisk oxygenförbrukning o Klorid o Konduktivitet o Koppar o Magnesium o Mangan o Natrium o Nitrat o Nitrit o ph o Sulfat o Total hårdhet o Turbiditet Ibland kan det behövas fler parametrar Beroende på område bör vattenanalysen innehålla olika ämnen. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan hjälpa dig med att välja ut viktiga ämnen för analys på enskilt vatten. I en normal provtagning ingår inte uran och arsenik. Men eftersom arsenik och uran förekommer i vissa områden i kommunen rekommenderar miljöoch hälsoskyddskontoret att man även lägger till dessa parametrar. Bergborrade brunnar löper alltid större risk att ha förhöjda radonhalter. Därför bör radonhalten i grundvattnet kontrolleras vid enstaka tillfällen.

6 (6)) Bilaga 2: Exempel på ackrediterade laboratorier Anlita alltid ett ackrediterat laboratorium Det finns företag som erbjuder snabbmetoder för att kontrollera dricksvattnet. Dessa snabbmetoder är ofta billiga men inte helt tillförlitliga och mäter ofta en parameter i taget. Man bör därför alltid anlita ett ackrediterat laboratorium för analys av vattenprover. För utskick av flaskor för provtagning, transport och analys av prover hänvisar miljö- och hälsoskyddskontoret direkt till valfritt laboratorium. Här hittar du exempel på ackrediterade laboratorier som utför analys på dricksvatten från enskild brunn. Laboratorium Telefon Internet Övrigt ALcontrol AB Brunnsvatten.se prover bl.a i Uppsala och Stockholm Eurofins AB Eurofins.se prover bl.a i Stockholm Gammadata Gammadataradon.se Enbart analys av Norrvatten, avd: Görvälnverkets laboratorium Norrvatten.se radon prover på Görvälnverket, Järfälla (ingen inlämning av prover v ) Uppsala Vatten och Avfall AB (saknas) prover i Uppsala