Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
|
|
- Astrid Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum BESÖK edicinaregatan 16 ADRESS Box 414, Göteborg TELEFON E-POST pernilla.gustafson@amm.gu.se
2 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Provtagningar av brunnsvattnet i aktuellt fall... 4 Andra undersökningar av bly, nickel och uranhalter i bergborrade brunnar... 5 Diskussion... 6 Källor... 6 Berggrunden... 6 Sammanfattning Referenser
3 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Bakgrund Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum (VC) fick en förfrågan från iljöutredare Jörgen Ohlson, Uddevalla kommun, om förekomst av förhöjda halter av bly, nickel och uran i dricksvatten från enskilda brunnar kan vara ett ouppmärksammat problem och hur kommunen i så fall skulle hantera frågan. Jörgen Ohlsson har vid två provtagningar ( och ) funnit förhöjda halter av bly, nickel och uran i dricksvattnet från brunnen vid sin sommarstuga i området Stan i Uddevalla kommun. Brunnen är bergborrad (ca 100 m djup) och delas mellan åtta hushåll. Allmänt Det finns ungefär 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende som konsumerar vatten från enskilda vattentäkter eller andra mindre anläggningar (iljöhälsorapport, 2009). Omkring brunnar försörjer de permanentboende med vatten och ungefär lika många brunnar de fritidsboende (Socialstyrelsen, 2008). Cirka 60 % av de enskilda vattentäkterna utgörs av bergborrade brunnar. Det är Socialstyrelsen som ansvarar för normgivning och tillsynsvägledning rörande dricksvatten från enskilda vattentäkter och mindre vattenanläggningar. För vattentäkter som försörjer färre än 50 personer eller i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Brunnsägaren är ansvarig för skötseln och att vattenkvaliteten är förenlig med de riktvärden som anges i de allmänna råden för olika ämnen. Ett riktvärde kan vara satt utifrån hälsomässiga, estetiska och tekniska skäl. För bly och nickel finns hälsomässiga riktvärden för otjänligt dricksvatten (10 µg/l respektive 20 µg/l). Långvarigt intag av bly vid halter över riktvärdet kan öka risken för skador på nervsystemet och blodbildningen. Foster och små barn är särskilt känsliga för dessa effekter. Viss nickelallergi, t.ex. handeksem, misstänks kunna förvärras om man dricker nickelhaltigt vatten på fastande mage (Socialstyrelsen, 2006). Riktvärdet för uran är 15 µg/l (tjänligt med anmärkning) och är satt efter dess kemiska påverkan på njurfunktionen och inte utifrån dess radioaktivitet. Socialstyrelsen rekommenderar att man tar prov på sitt vatten minst vart tredje år och analyserar de mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som anges i de allmänna råden (SOSFS 2003:17). Bly, nickel och uran finns inte med bland ämnena i denna lista. Vid misstanke om förekomst av förhöjda halter av andra ämnen och mikroorganismer rekommenderar dock Socialstyrelsen en utökad analys. Grundvattenkvaliteten varierar över landet beroende på bland annat geologi och förekomst av föroreningar från mänsklig verksamhet i närområdet. Olika ämnen kan urlakas från berggrunden eller jordlagren till grundvattnet. Socialstyrelsen (2006) anger att blyhalter över riktvärdet normalt orsakas av korrosionsangrepp på blyhaltigt material i äldre vatten- och avloppsinstallationer, inklusive blyhaltigt lödningsmaterial i varmvattenberedare och hydroforer. Även nyare material i kontakt med dricksvatten, t.ex. 3
4 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 vissa PVC-rör, kan innehålla bly. Bly i råvatten kan också indikera förorening från industrier, soptippar eller liknande. Nickelhalter över riktvärdet kan förekomma naturligt i surt grundvatten, men indikerar även att råvattnet kan ha förorenats av industrier. Nickel kan också tillföras dricksvattnet från korrosion av rörledningar och vissa kranar. Grundvatten kan innehålla förhöjda uranhalter i områden med naturligt höga halter i berggrunden. Provtagningar av brunnsvattnet i aktuellt fall Sammanlagt har fyra prover tagits på brunnsvattnet vid tre tillfällen av Jörgen Ohlson. Dessutom har prover på vatten från ytterligare två enskilda brunnar i området tagits. Resultatet från mätningarna tillsammans med respektive ämnes riktvärde redovisas i tabell 1. Alla analyser har gjorts av ALcontrol AB i Linköping, vilka också stod för provtagningskärl togs prov på brunnsvattnet från en kran i bostadshuset. Förutom en normal analys omfattande mikrobiologisk växt och kemiska/fysikaliska parametrar enligt SOSFS 2003:17 gjordes en utvidgad analys av fler metaller såsom aluminium, antimon, arsenik, bly, kadmium, krom, nickel, selen och uran. Det fanns ingen särskild misstanke bakom beslutet om utvidgad analys. Halterna av bly (15 µg/l) och uran (25 µg/l) låg över respektive riktvärde. Vattnet bedömdes som tjänligt i mikrobiologiskt avseende men otjänligt i kemiskt avseende. En ny provtagning på vattnet genomfördes och denna gång togs provet i pumphuset. Halterna av bly och uran var förhöjda även i detta prov (22 respektive 27 µg/l). Dessutom överskred nickelhalten (27 µg/l) i detta prov riktvärdet. I det andra provet var halterna av bly, uran och nickel högre än i det första provet. Nickelhalten varierade mycket i de två proven och kan inte enbart förklaras av mätosäkerheten i analysen. VC initierade en ny provtagning av metaller i brunnsvattnet Denna gång togs prov i pumphuset och bostaden vid samma tillfälle. Blyhalterna var något lägre denna gång men halten i provet som tagits i bostaden låg i nivå med riktvärdet. Samtidigt togs prover på vattnet från två bergborrade brunnar tillhörande närliggande fastigheter ( m avstånd, uppskattat från karta). Halterna av bly, nickel och uran var i dessa prover under riktvärdena och för bly och uran lägre än i den aktuella brunnen. 4
5 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Tabell 1. Resultat av halten bly, nickel och uran (µg/l) i brunnsvatten samt respektive ämnes riktvärde. Provtagningstid Provplats Bly (µg/l) Nickel (µg/l) Uran (µg/l) Brunn A, bostaden 15 1, Brunn A, pumphuset Brunn A, pumphuset 5,8 5, Brunn A, bostaden Närliggande brunn B 2,0 0,60 6, Närliggande brunn C 3,2 4,6 0,44 Riktvärde 10* 20* 15 *Otjänligt Tjänligt med anmärkning Andra undersökningar av bly, nickel och uranhalter i bergborrade brunnar Ett nationellt tillsynsprojekt genomfördes under 2007 av Socialstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning (SGU) om dricksvatten från enskilda vattentäkter (Socialstyrelsen, 2008). Projektet omfattade totalt ca 5000 analyssvar varav 61 % kom från bergborrade brunnar. Antalet prover som analyserades med avseende på bly och nickel (N=99) och uran (N=299) var dock färre, eftersom dessa ämnen inte ingår i normalanalysen. Endast 26 % av proverna från de bergborrade brunnarna bedömdes som tjänliga och 63 % bedömdes som tjänliga med anmärkning. När de bergborrade brunnarna bedömdes som otjänliga var det oftast på grund av arsenik medan endast ett prov var otjänligt på grund av bly. Inget prov hade nickelhalter över riktvärdet. 31 % av de bergsborrade brunnar som analyserats för uran bedömdes som tjänliga med anmärkning. Vid en nationell kartläggning under hade omkring 17 % av 613 bergborrade brunnarna uranhalter över riktvärdet (Ek m.fl., 2008). edianhalten uran var i dessa brunnar 2,7 µg/l (max 513 µg/l). Prov från brunnar som riktats mot områden med förhöjd uranhalt är inte medtagna. Endast omkring 1 % av de omkring 700 bergborrade brunnarna hade nickel- och blyhalter över respektive riktvärde. edianhalten av nickel låg under detektionsgränsen (<0,2 µg/l) och för bly på 0,36 µg/l. I Dalarnas län har flera undersökningar av dricksvatten från enskilda vattentäkter genomförts gjordes 164 analyser av dricksvatten från bergsborrade brunnar (Fröberg, 2005). Urvalet var inte slumpmässigt utan fler prover togs från brunnar i områden där problem förväntades såsom i den så kallade Siljanringen. Fyra brunnar (2,4 %) hade blyhalter över riktvärdet medan medianen för alla brunnarna låg på 0,3 µg/l och högsta uppmätta värdet var 34 µg/l. edianen för nickel var 0,8 och max 18 µg/l, vilket innebär att ingen av brunnar låg över riktvärdet. Däremot hade 26 % av brunnarna uranhalter över riktvärdet (medianen för alla brunnar 4,2 µg/l och max 440 µg/l). Under gjordes ytterligare 388 provtagningar i bergborrade brunnar i Dalarnas län (Larspers, 2007). Riktvärdet för bly överstegs i tre (0,8 %) av brunnarna med ett högsta värde på 38 µg/l. I sju brunnar överskreds riktvärdet för nickel, och 5
6 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 halterna låg inom intervallet µg/l. 27 % av brunnarna utan reningsfilter hade uranhalter över riktvärdet med ett maxvärde på 74 µg/l. Ingen av de 15 bergborrade brunnarna i en undersökning i Västerbotten under 2005 rapporterades ha blyhalter över riktvärdet (Karlsson, 2006). Inte heller i Sigtuna kommun hade någon av de 129 provtagna bergborrade brunnar blyhalter över riktvärdet. Sex av brunnarna hade blyhalter i intervallet 5-10 µg/l (Thunholm m.fl., 2009). Däremot överskred 57 % av de provtagna brunnarna riktvärdet för uran. Diskussion Källor Enligt uppgifter från Jörgen Ohlsson finns inga anläggningar såsom t.ex. soptippar eller industrier i närheten som skulle kunna orsaka de förhöjda blyhalterna. Förhöjda blyhalter uppmättes både i proven från tappkranen i pumphuset och i bostaden. Tappkranen i pumphuset sitter före hydroforen. Detta skulle kunna tyda på att det inte är rörinstallationer i bostaden eller hydroforen som är källan till de förhöjda halterna av bly och nickel i brunnen. Om det finns något blyhaltigt material i andra delar av brunnen är oklart, men detta skulle i så fall kunna vara en källa. Berggrunden Förekomst av olika ämnen i berggrundvattnet är bl.a. beroende av vilka mineral som vattnet kommer i kontakt med längs flödesvägarna i sprickorna i berggrunden, samt vattenkemiska förutsättningar som ph och redoxförhållanden. Även om vissa bergarter är förknippade med risk att få förhöjda halter i grundvattnet (t.ex. bergarter med järnoch blymineraliseringar) kan andra bergarter också orsaka lokalt förhöjda halter. Berggrunden kan dessutom vara komplex och bestå av olika bergarter på olika djup. Vidare kan lokala förhållanden i jordlagren påverka grundvattnet i berggrunden. öjligheter att identifiera avgränsande områden med risk för förhöjda halter har därför visat sig vara besvärligt och det är vanligt att vattnet från närliggande brunnar kan ha helt olika kvalitet (Thunholm m.fl., 2009; Ek m.fl., 2008). Den aktuella brunnen är lokaliserad i nordvästra delen av Uddevalla kommun strax norr om Uddevallabron och strax väster om E6:an. Berggrunden i närområdet består till största del av ytbergartsgnejs av sedimentärt ursprung och granit-pegmatit och strax öster om E6:an finns ett mindre område av gnejsig och ådrad granodiorit (Eliasson m.fl. 2007). Den aktuella brunnen och de två närliggande brunnarna är utmärkta på berggrundskartan i figur 1. I figur 2 visas en berggrundskarta över östra delen av Uddevalla kommun och Stenungsunds kommun. 6
7 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Figur 1. Berggrundskarta över området där den aktuella brunnen (A) och de två närliggande brunnarna (B och C) ligger (karta från Thomas Eliasson, SGU). 7
8 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Herrestadsfjället Fager- hult Hogstorp Lane-Ryr Uddevalla Herrestad Sunningen Ammenäs Byfjorden Bratteröd Stenshult yggenäs Stora Höga Ljungskile Bredfjället Svenshögen Svartehallen Stora Hällungen Ödsmål Sköllunga Stenungsund Strandnorum Spekeröd Jörlanda 1560-sviten 1560 suite 1600-sviten 1600 suite Provplats för teknisk analys Sample location, technical analysis Starkt folierad berggrund Strongly foliated rock ylonit ylonite Granit, pegmatit (1100-sviten, 46) Granite, pegmatite (1100-suite, 46) Granit, grovporfyrisk (1300-sviten, 52) Granite, coarsely porphyritic (1300-suite, 52) Granit, gnejsig (61, 62) Granite, gneissic (61, 62) Granodiorit, gnejsig (63, 64) Granodiorite, gneissic (63, 64) Tonalit, gnejsig (65) Tonalite, gneissic (65) afisk intrusivbergart och amfibolit (1560- och 1600-sviten, 66) afic intrusive rock and amphibolite (1560 and 1600 suite, 66) Granit, gnejsig och ådrad (71) Granite, gneissic and veined (71) Ögongnejs (72) Augen gneiss (72) Granodiorit, gnejsig och ådrad (73) Granodiorite, gneissic and veined (73) Tonalit, gnejsig och ådrad (74) Tonalite, gneissic and veined (74) Ytbergartsgnejs, huvudsakligen sedimentärt ursprung (Stora Le arstrandsgruppen, 80) Supracrustal gneiss, mainly sedimentary origin (Stora Le arstrand group, 80) Ytbergartsgnejs, vulkaniskt och sedimentärt ursprung (Åmålsgruppen, 81) Supracrustal gneiss, volcanic and sedimentary origin (Åmål group, 81) Figur 2. Berggrundskarta över östra delen av Uddevalla kommun och Stenungsunds kommun (karta från SGU-rapport Beskrivning till bergskvalitetskartan Uddevalla och Stenungsunds kommuner ). 8
9 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Klart högre uranhalter har uppmätts i granit-pegmatit kroppen som sträcker sig från öster om Ljungskile mot nordväst genom området jämfört med omgivande bergarter (Eliasson m.fl. 2007), vilket skulle kunna orsaka de förhöjda uranhalter som uppmätts i brunnsvattnet i den aktuella brunnen. Granit-pegmatiten innehåller rikligt med brottstycken av omgivande berggrund och de omgivande bergarter innehåller i sin tur rikligt med gångar av pegmatiten, vilket gör berggrunden i området heterogen. Det är därför inte oväntat att uranhalten från de närbelägna brunnarna kan skilja sig åt. Ytbergartsgnejsen i området innehåller tunna band av en mörk bergart (amfibolit) som kan innehålla förhöjda halter av nickel. Förhöjda nickelhalter skulle därför kunna förekomma om brunnen tar sitt vatten från sprickor som går igenom sådana stråk (figur 2a). Dessutom innehåller ytbergartsgnejsen små mängder järnsulfidmineral (pyrit), vilket uppges vara specifikt för detta område (personlig kommunikation Thomas Eliasson, SGU). Vid kontakt med vatten och syre kan sulfiden oxideras, varvid ph sänks. När detta sker kan andra metaller som kan finnas som föroreningar i pyriten, däribland bly, lösas ut i vattnet. Utfällningen av järnhydroxider (rost) ses som röda rinnränder på bergets yta och är vanligt förekommande längs E6:an i området (figur 2b). Även om halterna av bly och nickel var lägre i de två närbelägna brunnarna (tabell 1) var halterna generellt högre än medianen i tidigare undersökningar. Figur 2 (a) Inlagringar av mörk bergart i ytbergartsgnejs och (b) rinnränder av rost på yta på berget som består av ytbergartsgnejs (grått) och granit-pegmatit (grå-rosa) under respektive intill Uddevallabron. Foton från Thomas Eliasson, SGU. Det har rapporterats att metallhalternas naturliga variation över tiden i allmänhet är måttliga och i de flesta fall inom analysmetodernas mätosäkerhet (Ek m.fl., 2008). Större variationer kan bero på att brunnen hämtar vattnet från olika spricksystem vid olika tidpunkter. Det är svårt att förklara varför nickelhalten varierar så mycket i den aktuella brunnen vid de olika provtagningstillfällena. 9
10 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Sammanfattning Sammanfattningsvis visar de genomgångna rapporterna att det i Sverige är relativt ovanligt med halter av bly och nickel över riktvärdet för otjänligt dricksvatten (10 respektive 20 µg/l), medan uranhalter över riktvärdet för tjänligt dricksvatten med anmärkning (15 µg/l) är mer vanligt i Sverige. Omkring 17 % av de enskilda vattentäkterna ( personer) i Sverige beräknas ha brunnsvatten med uranhalter överstigande riktvärdet (iljöhälsorapport 2009). Den samlade kunskapen om dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter i Sverige är dock bristfällig enligt Socialstyrelsen (2008). I den aktuella brunnen har klart förhöjda halter av uran, bly och nickel uppmätts vid flera provtagningar. En vanlig källa till förhöjda blyhalter är korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer, vilket inte har kunnat påvisas i det aktuella fallet. Diskussion med geologer pekar på att berggrunden i området kan ge upphov till förhöjda uranhalter och möjligtvis också förhöja halter av nickel och bly, men att det är svårt att identifiera avgränsade områden med förhöjd risk. Att halterna kan variera lokalt visar också resultatet från provtagningar i ett par närliggande brunnar. Huruvida kommunen ska agera är svårt att säga, men sammantaget skulle fler mätningar av framförallt uran rekommenderas. För att undersöka hur utbrett problemet med förhöjda bly- och nickelhalter är i det aktuella området skulle fler provtagningar behöva göras för att undersöka om berggrunden i området är en potentiell källa till bly. Om kommunen önskar en riskbedömning av uppmätta halter av uran, bly och nickel i den aktuella brunnen kan ni återkomma. 10
11 Västra Götalandsregionens iljömedicinska Centrum 1 juni 2010 Referenser Ek B-, Thunholm B, Östergren I, Falk R, jönes L Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. SSI rapport 2008:15. Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) Eliasson T, Göransson, Shomali H Beskrivning till bergskvalitetskartan Uddevalla och Stenungsunds kommuner. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Fröberg etallhalter i dricksvatten från borrade brunnar i Dalarnas län. iljövårdsenheten rapport 2005:19. Länsstyrelsen Dalarnas län. Karlsson E Grundvattnets beskaffenhet i enskilda brunnar i Skellefteå kommun. Examensarbete i Naturgeografi, Umeå Universitet, Umeå iljöhälsorapport Socialstyrelsen och Karolinska Institutet. Larspers J etaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län iljövårdsenheten Rapport 2007:14. Länsstyrelsen Dalarnas län. SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten ändrad genom Socialstyrelsens kungörelse SOSFS 2005:20 om ändring i allmänna råden om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar, Socialstyrelsen. Socialstyrelsen Dricksvatten från enskilda vattentäkter Ett nationellt tillsynsprojekt Socialstyrelsen. Tunholm B, Johansson O, Söderholm H Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun. SGU-rapport 2009:9 Sveriges geologiska undersökning. 11
Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun
Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merNaturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten
Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf
Läs merSAMMANFATTNING... 2 1. VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ?... 4 2. VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?...
2007 Arsenik i dricksvattnet! en lägesrapport Bygg & Miljö Norsjö kommun Marie Blomé 1 Sammanfattning Vi har funnit arsenikhalter som överskred Socialstyrelsens rekommendationer för vad som är hälsomässigt
Läs merRapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013
1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns
Läs merEnskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011
Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning
Läs merEgenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:
Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merFörbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merTill dig som har dricksvatten från enskild brunn
2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten
Läs merI dessa allmänna råd används följande begrepp:
1 (17) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt tillhandahåller
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merBilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Läs merGrundvattenövervakning i Örebro län
Grundvattenövervakning i Örebro län - sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002 Lars-Ove Lång, Jonas Gierup och Sven-Eric Gradstock, SGU SGU-rapport 2003:16 Publ. nr 2003:12
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merKEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005
Miljöförvaltningen KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 SAMMANSTÄLLNING AV BRUNNSRESULTAT I LANDSKRON KOMMUN Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merDRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING
DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merMÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merVATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005
VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god
Läs merMiljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern
Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern - Flygskjutmålet Hammaren Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, prof Göteborg den 2 juli 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och
Läs merOmholmens reningsverk
Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merInformation. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Läs merKLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö
VÄXJÖ TINGSRÄTT Miljödomstolen, rotel ll DOM Mål nr 1 (7) 2006-04-19 M 305-06 Meddelad i Växjö KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen
Läs merdricksvatten att anlägga brunn dricksvatten INAKTUELLT Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga
dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten att anlägga brunn 1 ISBN: 91-7201-936-0 Artikelnr: 2005-114-1 Formgivning: FGO Form Gunnel Olausson AB Omslagsfoto: Arne Hyckenberg
Läs merGrundvattenkontrollprogram
Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Ett program för kontroll av
Läs merdricksvatten att anlägga brunn dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga
dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten att anlägga brunn 1 ISBN: 91-7201-936-0 Artikelnr: 2005-114-1 Formgivning: FGO Form Gunnel Olausson AB Omslagsfoto: Arne Hyckenberg
Läs merSTATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 77 2015-07-30 Va 288/13 Stockholm
Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 77 2015-07-30 Va 288/13 Stockholm KLAGANDE Ludvika kommun Ombud 1: Förvaltningschefen Li N Ombud 2: Ordföranden för samhällsbyggnadsnämnden S F Adress som
Läs merEgenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt
Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt 2 Innehåll 1. Verksamhetens uppgifter... 3 2. Verksamhetsbeskrivning...
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merGerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten
Läs merMiljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol
Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Göteborg den 30 augusti 2010 Lars Barregård Professor/överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens
Läs merFrågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide Frågor om brunnar (Lapinlampi T., Sipilä A., Hatva T. osv. 2001).
Frågor om kvaliteten på brunnsvattnet - Grundvattnets kvalitet - Brunnsvattnets kvalitet - Vad beror det på att brunnsvattnet är gott men inte tappvattnet? Frågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide
Läs merProgram för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning
Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Namnet på verksamheten Datum
Läs merSköt om din brunn för bra dricksvatten
Sköt om din brunn för bra dricksvatten Innehåll Dags att se över din brunn? 4 Viktigt om ditt vatten 4 Lär känna din brunn! 5 Tre typer av brunnar 5 Tre typer av pumpar 9 Installationer med olika funktion
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merMetaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07
Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:
Läs merKommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.
6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby
Läs merKartläggning av berggrunden i Jönköpings kommun med risk för höga halter bly och kadmium i enskilda dricksvattenbrunnar.
Kartläggning av berggrunden i Jönköpings kommun med risk för höga halter bly och kadmium i enskilda dricksvattenbrunnar Emelie Lundberg 2016 Emelie Lundberg MVEM03 Examensarbete för magisterexamen i miljö-
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merTill berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt
2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde
Läs merMetaller i brunnsvatten
UMEÅ UNIVERSITET EMG/Naturgeografi Metaller i brunnsvatten en studie i alunskifferområden i Östergötland Louise Jemander Examensarbete i Naturgeografi D, 30 högskolepoäng Höstterminen 2008 Förord Detta
Läs merTest av ditt Brunnsvatten
Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merArsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Läs merLOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson
Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure
Läs merSveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt
Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra
Läs merVA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)
VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...
Läs merGrundvatten i Blekinge
2008:6 Grundvatten i Blekinge Övervakning av brunnar och källor 1 2 Rapport, år och nr: 2008/6 Rapportnamn: län Brunnar och källor Utgåva: Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Dnr:
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merR-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002
R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merAckrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045
Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN
Läs merKontrollprogram för grundvattnet i Helsingborg
Kontrollprogram för grundvattnet i Helsingborg Resultat av undersökningar 1997-2002 Miljönämnden Text: Kristina Turkál Tabeller: Kristina Turkál Omslagsbilder: Peter Skantz (mittenbild), Ann Wulf Rapporten
Läs merFoto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET
Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:
Läs merVilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merGrundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme
Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Hur går tillståndsprocessen
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merUNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN
UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merdricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga
dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten sköt om din brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar
Läs merFörklaringar till analysresultatet
Förklaringar till analysresultatet Utförliga förklaringar till resultaten av din vattenanalys gällande hälsomässigt, estetiskt och tekniskt grundade anmärkningar. 1 Jorden den blå planeten Jorden kallas
Läs merFörslag till provtagningsplan för små vattenverk
Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1
Läs merDricksvatten och Hälsa Grundvatten
Dricksvatten och Hälsa Grundvatten Delkurs 1: Grundvatten bildning, tillgång, kemi. Varifrån kommer vårt grundvatten? Var finns grundvattnet och hur hittar vi det? Allt du MÅSTE veta om grundvatten, hur
Läs mer2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merRedovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008
1(7) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 5 Samordning och utveckling av indikatorer Ansvarig myndighet/organisation: Riksantikvarieämbetet Projektnamn: Utveckling av indikator
Läs merFörtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun
Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg
Läs merDricksvattenkvalitet och distribution
Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst
Läs merBAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!
BAGA Vattenfilter För ett renare vatten Dags att göra rent vatten, till din affär? Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter Jobba med oss! Gör rent vatten till din affär! Vi möjliggör för
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merRadon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket
Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merGeo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Läs merFaktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merFörbifart Stockholm. Vad bör en fastighetsägare tänka på? http://vinsta.abc.villaagarforening.se
Förbifart Stockholm Vad bör en fastighetsägare tänka på? http://vinsta.abc.villaagarforening.se Grundvattnet påverkar ett stort område längs Förbifarten. Se figur på sidan 15 i Vägverkets Samråd om Förbifart
Läs merLyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening
Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan
Läs merIs i livsmedelsanläggningar
Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på
Läs merUndersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar
Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet
Läs merEnskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006
Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.
Läs merDricksvatten från enskilda vattentäkter. Ett nationellt tillsynsprojekt 2007
Dricksvatten från enskilda vattentäkter Ett nationellt tillsynsprojekt 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Tillsynsåterföring. Det innebär att den innehåller
Läs merInventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan
Läs merKARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND
Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands
Läs merSmå vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning
Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merIsprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN
MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning
Läs merÅrsrapport plaskdammar 2014
Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2014-12-01 Handläggare Marithe Eriksson Telefon: 08-508 28 172 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-12-16 p.8 Årsrapport plaskdammar 2014 Förvaltningens
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merProvtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler
Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:
Läs mer