Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013

Transkript

1 1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen Landskrona

2 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnets kvalitet inom Landskrona stad. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet. De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med Sveriges geologiska undersökning. Proverna med grundvatten har analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska parametrar, bland annat pesticider. Under år 2013 togs det prov i 10 jordlagerbrunnar i april månad. Denna rapport redovisar endast 2013 års provtagning. Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status. Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att vattnet i kommunen är hårt. En av provbrunnarna har mycket hårt vatten, medan de resterande brunnarna har hårt vatten. Av brunnarna med hårt vatten har 7 en hårdhet under 15 tyska hårdhetsgrader, och 2 över. Sex av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder. Vid provtagningen 2013 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i 90 % av brunnarna. Två av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten. Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar av jordlagerbrunnarna att genomföras två gånger under 2014 och bergbrunnarna kommer också att undersökas 2014, då de inte blev undersökta enligt kontrollprogrammet 2013 eftersom de finansiella medlen inte räckte.

3 3(17) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Kontrollprogram Analysmetoder Fortsatt undersökning Geologisk översikt Grundvattentillgångar Grundvattenskydd Resultat Hårdhet Kväve Fluorid Kadmium Nitrat Kemiska bekämpningsmedel Arsenik Bly Uran Järn och Mangan E.coli Övriga parametrar Referenser... 17

4 4(17) 1. Inledning Större delen av Landskrona stads yta har ett gott grundvattenskydd med mäktiga moränlager som täcker vattenmagasinen. Några områden har däremot mer lättgenomsläppliga jordmåner vilket gör det enklare för föroreningar att komma ner till grundvattnet. Miljönämnden har upprättat ett kontrollprogram för grundvattnet inom kommunen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i kommunen, vilket startade Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten. Kontrollprogrammet innefattar provtagning av grundvattnet i 15 brunnar; 5 djupa bergborrade brunnar och 10 jordlagerbrunnar. Provtagning av de fem djupare brunnarna ska ske med 5 års mellanrum, medan provtagning i de grundare brunnarna ska utföras två gånger per år. År 2013 räckte inte de finansiella medlen till två provtagningsomgångar så det togs enbart prover under våren. Detta innebär att provtagningen i de djupare bergborrade brunnarna inte har skett med det 5 årsintervall som bestämts i kontrollprogrammet. Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år Nedan i tabell 1 så det framgår vilka brunnar det togs prov i under våren år Tabell 1. Jordlagerbrunnar i kontrollprogrammet Namn Fastighet Adress Djup B6 Viarp 1:13 Ottarpsvägen 111 Jord 5 B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12 B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24 B9 Råga Hörstad 7:4 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4 B10 Tofta 16:1 Ängahusvägen 13 Jord 3 B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord - B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen, Örebyns vattenförening Jord 17 B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5 B14 Kvärlöv 4:31 Norra Kvärlövsvägen 51 Jord 4 B15 Annelöv 3:10 Annelövs trädgård Jord 3 Av de 10 jordlagerbrunnarna har 3 varit med sedan kontrollprogrammet startades 1992 och de är: B8: Tullstorp 13:1, som är Tullstorps vattenverk och kommunens reservvattentäkt, B11: Lilla Hörstad 6:73, vilken tillhör Munkebäcks vattenförening, och B12: Saxtorp 4:3, som tillhör Örebyns vattenförening.

5 5(17) Inför 2013 byttes flera brunnar ut på grund av att det konstaterades ytvatteninträngningar. Detta konstaterades då man fann bakterier som förekommer i tarmar hos djur och människor. De nya brunnarna är: Viarp 1:13, Tofta 16:1, Kvärlöv 4:31 och Annelöv 3: Kontrollprogram De brunnar som provtogs 2013 kan utläsas i tabell 1 där även deras adress framgår. Figur 1 visar brunnarnas placering i kommunen. Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar och 10 grävda jordbrunnar. Fyra provpunkter har bytts ut inför provtagningen De provpunkterna är belägna på fastigheterna: Viarp 1:13, Tofta 16:1, Kvärlöv 4:31 och Annelöv 3:10. Anledningen till att de byttes ut var misstänt förorening av ytvatten. Detta har visat sig på så sätt att det vid tidigare provtagningar har före-kommit koliforma bakterier som inte hör hemma i grundvattnet. Kontrollprogrammet är konstruerat så att det tas prov två gånger per år i alla jordlagerbrunnar, en gång under våren och en under hösten, och en provtagning vart femte år i bergbrunnar. Enligt programmet så skulle både jordbrunnarna och bergsbrunnarna kontrolleras år 2013 men det fanns inte tillräckligt med finansiella medel för att genomföra två provtagningar. Det genomfördes enbart en kontroll under våren i jordlagerbrunnarna och ingen i bergbrunnarna. Figur 1. Karta över de 10 jordlagerbrunnar som användes i 2013 års grundvattenkontroll.

6 6(17) 1.2 Analysmetoder I samtliga brunnar tas prov för analys med avseende på kemiska och bakteriologiska parametrar. Vattnet i samtliga provpunkter har även analyserats med avseende på kemiska bekämpningsmedel. 1.3 Fortsatt undersökning Provtagning i jordlagerbrunnarna kommer under följande år att genomföras en gång på våren och en gång på hösten, och planen är att bergbrunnarna kontrolleras under våren Provtagningsparametrarna avses att vara samma som vid 2013 års provtagning. 1.4 Geologisk översikt Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna rand zon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning, se figur 2. Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 miljoner år. Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berggrund (drygt 200 miljoner år gammal) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand och mo-stenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita mellersta jura ( miljoner år gammal) är brant Figur 2. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mo-stenar etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3. Ler-stenar, sandstenar etc., undre jura (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).

7 7(17) uppresta och består av leror, lerstenar, sand och mo-stenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (70-65 miljoner år gammal) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (65-62 miljoner år gammal) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta. Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del. Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några få platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till m, men jord-mäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av kommunen dominerar sandiga sediment i markytan bestående av såväl isälvsavlagringar som svallsand, medan leriga moräner och moränleror överväger längre norrut, se figur 3. Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven. Figur 3. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar.) 2. Grus och sand, isälvs-avlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar.) 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentill-gångar).

8 8(17) 1.5 Grundvattentillgångar De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand och mo-stenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och mo-stenarna. De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand och mo-stenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 25 l/s ( l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 00.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern. I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största till gångarna. Mäktiga grovsediment avlagringar med betydandegrundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns och Säbydikets dalgångar. På större djup finns även grundvattentillgångar i grov-sediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar. 1.6 Grundvattenskydd Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jordar eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt. Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet. Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet. 2. Resultat 2.1 Hårdhet Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet och mäts som totalhårdhet i tyska hårdhetsgrader ( dh) dh benämns som hårt vatten och mer än 21 dh är mycket hårt. Endast Tullstorp 13:1 hade mycket hårt vatten medan de övriga brunnarna hade

9 9(17) hårt vatten. Anmärkningen är dock tekniskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i ledningar, tvättmaskiner, kaffekokare etc., men innebär ingen risk för hälsan. Hårt vatten innebär dock att dosering av kemikalier till tvätt- och diskmaskin ökar, vilket leder till högre miljöbelastning. Det är därför särskilt viktigt att hushåll som ej har kommunalt vatten och avlopp använder miljöanpassade rengöringsmedel. 2.2 Kväve De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga. Halter över 0,5 mg/l nitratkväve kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. Höga halter på 5-20 mg/l nitratkväve är inte någon ovanlig halt i jordbruksbygd. Grundvattnet i en av brunnarna i Landskronas undersökning 2013 hade mycket låg halt kväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SGU rapport 2013:1). Det var i brunnen på fastigheten Saxtorp 4:3 som tillhör Örebyns dricksvattenförening (1 mg/l nitrat). Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grundvattnet i två brunnar fick bedömningen mycket hög halt nitrat; Saxtorp 7:34 med 53 mg/l och Kvärlöv 4:31 med 80 mg/l. Sedan fick 3 brunnar bedömning hög halt nitrat. I övrigt fick grundvattnet i 3 brunnar tillståndsklassningen måttlig halt och den sista fick låg halt. 2.3 Fluorid Den svenska berggrunden ger ofta upphov till höga halter av fluorid i berggrundvattnet. Grundvatten i jordlager innehåller vanligen endast låga fluoridhalter. Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersökningen underskred detta riktvärde. 2.4 Kadmium Både kadmium och bly är definierade som särskilt farliga och utgör prioriterade utfasningsämnen. Ämnena kan förekomma naturligt i grundvatten, men högre halter kan också bero på mänsklig påverkan, främst genom luftburen deposition. Via luften har metaller spridits från exempelvis smältverk, annan metallindustri och förbränning. Stora mängder bly har släppts ut i luften genom användning av blyhaltig bensin. Utsläppen av bly och kadmium i Europa har minskat betydligt de senaste decennierna. Proverna från de 10 brunnarna visade att alla brunnarna klassas till mycket låg halt. Tabell 2. Mängd av halten natrium i grundvattnet. Brunn Nitrat (mg/l) Tillståndsklass Viarp 1: måttlig halt Vadensjö 19: hög halt Tullstorp 13:1 3,8 2 låg halt Råga Hörstad 7: måttlig halt Tofta 16: hög halt Lilla Hörstad 6: måttlig halt Saxtorp 4:3 1 1 mycket låg halt Saxtorp 7: mycket hög halt Kvärlöv 4: mycket hög halt Annelöv 3: hög halt

10 10(17) 2.5 Nitrat De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga men höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett vanligt problem i kommunen. Den naturliga nitrathalten i grundvatten överstiger inte 0,5 mg/l nitrat. Halter över 0,5 mg/l kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. Av de 10 provbrunnarna var det endast 2 som har nitrathalter i nivå med 0,5 mg/l. Resterade brunnar överskrider detta värde kraftigt. Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter vatten, och våren 2013 överskred hälften av proverna detta värd. I tabell 2 syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på nitrat och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1. Grundvattnet i en av brunnarna i grundvattenundersökningen 2013 hade mycket låg halt kväve enligt Bedömningsgrunder för grundvatten. Det var grundvattnet i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör Örebyns dricksvattenförening. Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grundvattnet i två brunnar fick bedömningen mycket hög halt nitrat; Saxtorp 7:34 med 53 mg/l och Kvärlöv 4:31 med 80 mg/l. Sedan fick 3 brunnar bedömning hög halt nitrat. I övrigt fick grundvattnet i 3 brunnar tillståndsklassningen måttlig halt och den sista fick låg halt. Höga halter av kväveföreningar i grundvattnet begränsar dess användbarhet som dricksvatten på grund av risken för negativa hälsoeffekter. Kväve är normalt ett bristämne som tas upp av växtligheten. Förhöjda halter är oftast orsakade av stallgödselhantering, kvävegödsling på åkermark eller påverkan från avlopp. Den största antropogena källan för kvävetillförsel står jordbrukets gödsling för. I de fall enskilda avlopp använder grundvatten som recipient t ex vid infiltration kan grundvattenförekomsten påverkas lokalt och ge upphov till betydande nitrathalter. Gödsling av gräsmattor i villaträdgårdar och på golfbanor kan också ge upphov till förhöjda nitrathalter i grundvattnet. För att kunna ange orsaken till förhöjda nitrathalter i grundvattnet krävs bl. a kännedom om markanvändning, placering av avloppsanläggningar och typ av avlopp samt placering av gödselstäder och deponier.

11 11(17) Tabell 3. Tabellen visar vilka jordlagerbrunnar som det förekom bekämpningsmedel i. Det illustreras även vilka kemikalier som överstiger gränsvärdet för otjänligt dricksvatten, då dessa är starkare markerade. Längst ner i tabellen visas vilka brunnar som har en total mängd bekämpningsmedel som överstiger det godkända gränsvärdet. 2.6 Kemiska bekämpningsmedel I flertalet brunnar återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare bestämt i 9 av 10 brunnar. 19st olika substanser påträffades i grundvattnet: Atrazin (5st) Atrazindesetyl (6st), Atrazindesisopropyl (2st), BAM (7st), Bentazon (1st), Cyanazin (1st), Hexazinon (1st), Imidakloprid (2st), Isoproturon (1st), Kloridazon (4st), Kvinmerak (2st), Metabenztiazuron (1st), Metamitron (1st), Metribuzin (1st), Popamokarb (2st), Simazin (2st), Terbutylazin (2st), Terbutylazindesetyl (1st) och Tiametoxam (2st). I tabell 3 ovan illustreras vilka brunnar som hade förekomst av olika bekämpningsmedel. Samt om dessa värden överskred gränsvärdet för tjänligt dricksvatten. De markeringar som är extra starka innebär att gränsvärdet för tjänligt dricksvatten har överskridits. Längst ner finns även en rad för total mängd bekämpningsmedel, där två brunnar överskrider gränsvärdet för tjänligt dricksvatten. Nedan i tabell 4 visas i vilka provtagningspunkter substanserna påträffades och i vilka halter.

12 12(17) Tabell 4 visar vilka halter bekämpningsmedel som påträffades i brunnarna, samt den totala mängden i varje brunn. Brunn Substans Halt (µg/l) Total halt bekämpningsmedel (µg/l) Viarp 1:13 Vadensjö 19:2 Tullstorp 13:1 Råga Hörstad 7:42 Tofta 16:1 Lilla Hörstad 6:73 BAM isoproturon metabenztiazuron atrazin atrazindesetyl BAM kloridazin bentazon kloridazon kvinmerak atrazin atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM simazin terbutylazin terbutylazindesetyl kvinmerak metamitron atrazindesetyl BAM Imidakloprid kloridazon popamokarb tiametoxam 0,026 0,004 0,002 0,032 0,011 0,015 0,017 0,004 0,03 0,012 0,005 0,004 0,021 0,19 0,41 0,15 0,017 0,009 0,048 0,17 0,994 0,063 0,046 0,109 0,003 0,02 0,011 0,013 0,08 0,016 0,143 Saxtorp 4: Saxtorp 7:34 Kvärlöv 4:31 Annelöv 3:10 atrazin atrazindesetyl BAM hexazinon terbutylazin atrazin atrazindesetyl BAM cyanazin Imidakloprid kloridazon propamokarb tiametoxam atrazin atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM metribuzin siamazin 0,002 0,002 0,038 0,017 0,003 0,062 0,01 0,008 0,1 0,031 0,1 0,19 0,8 0,23 1,469 0,08 0,035 0,014 0,058 0,012 0,015 0,214

13 13(17) Tabell 5. Beskrivning av aktuella bekämpningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel, verksam beståndsdel Antal brunnar Högsta uppmätta halt (µg/l) Användningsområde Atrazin 5 0,19 Totalbekämpningsmedel (t.ex. Totex Strö, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar mm. Användningsförbud sedan början 90 talet Atrazindestyl 6 0,41 Se ovan Atrazindesisopropyl 2 0,15 Se ovan BAM (2,6 diklorbensamid) 7 0,1 Se ovan Bentazon 1 0,012 Mot ogräs i odlingar av bl. a vall och ärt (klass 2) Cyanazin 1 0,031 Mot ogräs i odling av ärtor, gurkor m.m. Hexazinon 1 0,017 Samtliga preparat upphört. Mot rot och stubbskottsbildning av lövträd samt mot jätteloka alternativt mot vegetation på grusade ytor, industriområden, upplagsplatser och liknande (klass 2). Imidakloprid 2 0,1 Är en klass 3 insekticid som framför allt används mot myror. Isoproturon 1 0,004 Mot ogräs i odlingar av höstvete, korn och råg Kloridazon 4 0,003 Mot ogräs i odlingar av sockerbetor och rödbetor. Kvinmerak 2 0,063 Mot ogräs i odlingar av raps och rybs. Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2) Metabenztiazuron 1 0,002 Mot ogräs i odling av spannmål, majs och potatis Metamitron 1 0,046 Mot ogräs i odling av betor Metribuzin 1 0,012 Mot ogräs i odling av potatis och tomater Popamokarb 2 0,8 Används mot svampangrepp Simazin 2 0,015 Brett användningsområde. Samtliga preparat upphört. Mot ogräs i frukt och bär odling samt i planteringar under träd och buskar. Mot ettåriga gräsogräs och ört ogräs i höstsäd. För totalbekämpning av icke önskvärd vegetation på trädgårdsgångar, upplagsplatser, o d. (klass 2 och 3) Terbutylazin 2 0,047 Inga godkända preparat. Mot bl. a ogräs i odlingar av potatis och majs, i plantskolor och frukt och bärodlingar. 1st klass 3 preparat Gardoprim användes till grusgångar och gårdsplaner Terbutylazindesetyl 1 0,12 Se ovan Tiametoxam 2 0,23 Insektsmedel

14 14(17) I tabell 5 ovan ges en kort beskrivning av vad de olika funna bekämpningsmedlen används till. Tabellen illustrerar även i hur många brunnar varje rest fanns i samt det högsta uppmätta värdet. Två av brunnarna hade så pass höga halter av kemiska bekämpningsmedel att de överskrider gränsvärdet för otjänligt dricksvatten. Se tabell 4 för tydligare illustration. Råga Hörstad 7:4 hade fyra substanser som överskriden gränsvärdet 0,1µg/l och dessa är atrazin, atrazindesetyl, atrazindesisopropyl. Vattnet var även otjänligt med avseende på den totala mängden bekämpningsmedel då det överskred gränsvärdet 0,5 µg/l med värdet 0,995 µg/l. I Kvärlöv 4:31, som är en av de nya brunnarna i kontrollprogrammet, fanns det höga värden av substanserna BAM, imidakloprid, kloridazon och tiametoxam. Den totala mängden bekämpningsmedel uppgick till hela 1,469 µg/l. Av de 19 funna substanserna är det 3 som är frekvent återkommande i vattenproverna och det är atrazin, atrazindesetyl och BAM. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från preparat som bl. a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat vilket innebär att det får användas av alla, som innehöll både diklobenil och atrazin. Det har funnits ett användningsförbud för Totex strö sedan början av 90-talet. Grundvattnets känslighet medför ökade krav på försiktighet vid användning av bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc. 2.7 Arsenik Arsenik finns naturligt i berg och jord men i dricksvatten vara ett problem då det är cancerframkallande. I Sverige är halterna i regel låga men mänsklig påverkan kan orsaka förhöjda värden. I Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1 Bedömningsgrunder för grundvatten har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på arsenik, se tabell 6. Tabell 6. Tillståndsklassning för arsenik enligt Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1. Tillståndsklasser Klass Arsenikhalt (µg/l) Mycket låg halt 1 <1 Låg halt Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt 5 >10 I tabell 7 nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på arsenik och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1. Tabell 2. Halten arsenik i provbrunnarna Brunn Arsenik (µg/l) Tillståndsklassning Viarp 1:13 0,66 1- mycket låg halt Vadensjö 19:2 0,23 1- mycket låg halt Tullstorp 13:1 0,27 1- mycket låg halt Råga Hörstad 7:4 1,3 2- låg halt Tofta 16:1 1,9 2- låg halt Lilla Hörstad 6:73 0,82 1- mycket låg halt Saxtorp 4:3 0,28 1- mycket låg halt Saxtorp 7:34 0,66 1- mycket låg halt Kvärlöv 4:31 2,1 3- måttlig halt Annelöv 3:10 0,63 1- mycket låg halt

15 15(17) För arsenik i grundvatten tillsåndsklassas Landskronas 10 brunnar på följande vis: 7st mycket låg halt, 2st låg halt och 1st måttlig halt. 2.8 Bly I Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1 Bedömningsgrunder för grundvatten har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på bly, se tabell 8 nedan. Tabell 8. Tillståndsklassning för bly enligt Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1. Tillståndsklasser Klass Blyhalt (µg/l) Mycket låg halt 1 <0,5 Låg halt 2 0,2-1 Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt 5 >10 I tabell 9 nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på bly och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1. Tabell 9. De uppmätta halterna av bly i varje jordlagerbrunn. Brunn Bly (µg/l) Tillståndsklassning Viarp 1: mycket hög halt Vadensjö 19:2 1,5 3- måttlig halt Tullstorp 13:1 0,2 1- mycket låg halt Råga Hörstad 0,05 1- mycket låg halt 7:4 Tofta 16: mycket hög halt Lilla Hörstad 0,14 1- mycket låg halt 6:73 Saxtorp 4:3 0,52 2- låg halt Saxtorp 7:34 0,33 1- mycket låg halt Kvärlöv 4:31 0,11 1- mycket låg halt Annelöv 3:10 0,17 1- mycket låg halt För bly i grundvatten tillsåndsklassas Landskronas 10 brunnar på följande vis: 6st mycket låg halt, 1st låg halt, 1st måttlig halt och 2st mycket hög halt. Orsaken till höga blyhalter är ofta korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Det kan också vara en indikation på påverkan från industriutsläpp och deponi. Det finns risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag av vatten med höga blyhalter. Särskilt hos små barn. Om det förekommer höga halter bly bör vattnet varken användas till dryck eller livsmedelshantering enligt SOSFS 2003: Uran Uran finns naturligt i berg och jord. I Sverige är halterna i regel låga med risk för förhöjda värden på grund av mänsklig påverkan. Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande uranhalten. I Tullstorps vattenverk har grundvattnet 18 µg/l uran. Detta bedöms som tjänligt med anmärkning enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Riktvärdet för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l. Enligt Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1, är tillståndsklassen för denna brunn hög halt medan de övriga brunnarna klassas till mycket låg halt Järn och mangan Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter finns risk för utfällningar, missfärgning och dålig smak. Det kan också medföra skador på textilier och tvätt. Socialstyrelsen riktvärde för dricks-

16 16(17) vatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Riktvärdena är av estetisk och teknisk karaktär och inte hälsomässig. Riktvärdet för manganhalten i provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brunnar och de flesta brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l. Riktvärdena för järnhalt är av estetisk och teknisk karaktär och inte hälsomässig. Riktvärdet för manganhalten i provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brun-nar och de flesta brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l E.coli E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och djur. Förekomsten av denna bakterie i vattnet tyder sannolikt på att vattnet är påverkat av avlopp, gödsel eller liknande. För privata brunnar betraktas vattnet som otjänligt om antalet bakterier överstiger 9 i 100 ml vatten. Undersökningen visade att det endast fanns e.coli i en brunn nämligen Tofta 16: Övriga parametrar Förhöjda värden av flera andra ämnen har också påträffats vid provtagningen. Dessa ämnen är följande; fosfat, kalcium och sul-fat.

17 17(17) Referenser 1. Gustavsson, Ove, SGU Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landskrona kommun, Dnr / Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003/ Sveriges geologiska undersökning 2013:01. Bedömningsgrunder för grundvatten 4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedels-verkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet en stor undersökning av bekämpnings-medel. 6. Kemikalieinspektionen (1997). Ämnesblad Bentazon