Grundvatten i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundvatten i Stockholms län"

Transkript

1 Grundvatten i Stockholms län Allmänt om vattenförsörjning Mer än en femtedel av landets befolkning bor i Stockholms län, vilket utgör endast två procent av Sveriges totala yta. Denna befolkningstäthet innebär en hög belastning på yt- och grundvattnet i länet. Drygt 90 % av länets befolkning försörjs med dricksvatten från Mälaren. Resten av befolkningen får sitt dricksvatten genom lokala vattenverk eller egna brunnar. Drygt människor i Stockholms läns är helt eller delvis beroende av grundvatten från egna eller gemensamma brunnar. Denna centralisering av vattenförsörjningen innebär många fördelar, men samtidigt också en hög sårbarhet i regionen. En trend i Stockholms län är att vattenförsörjning baserad på ytvatten ökar, bl a genom expansion av Stockholm Vattens distributionsnät. För närvarande pågår en utbyggnad av systemet till Nynäshamn och Strängnäs/Mariefred (via Ekerö). I samband med dessa utbyggnader och andra väcks frågor om vilka grundvattentäkter längs de nya distributionsnäten som ska behållas som reservvattentäkter. Idag är reservkapaciteten i länet otillräcklig i händelse av att Mälaren skulle bli obrukbar som dricksvattentäkt. I ett krisläge behövs fungerande reservvattentäkter som snabbt kan tas i drift samt förbättrad beredskap för kompletterande uttag av grundvatten samt uttag från sjöar och vattendrag t ex genom konstgjord grundvattenbildning. För framtida vattenförsörjning (både reguljär försörjning och reservvatten) krävs att potentiella dricksvattenförekomster identifieras och att en prioritering görs av vilka som behöver utvecklas och skyddas för framtida vattenförsörjningsändamål. Dessa utpekade drickvattenförekomster ska ges ett långsiktigt skydd, vilket är ett krav enligt den nya vattenförvaltningsförordningen och uttrycks också i flera miljökvalitetsmål som satts upp för Stockholms regionen. De vattenrelaterade miljöproblemen i länet är av annan karaktär i tätorterna än i de glesare befolkade delarna av regionen. I tätbebyggda områden och på hårt trafikerade vägar medför olika föroreningar i dagvattnet försämrad vattenkvalitet och skador på växt- och djurlivet. I tätorterna är dock vatten- och avloppsförsörjningen samordnad vilket gör det lättare att effektivt rena avloppsvattnet. I områdena som ligger utanför de storskaliga försörjningsnäten är man hänvisad till de lokala yt- och grundvattenresurserna både som källa för dricksvatten och som recipient av utsläpp. I kustbandet och skärgården utgör sänkta grundvattennivåer och saltvatteninträngning de stora problemen. Därutöver finns det relikt saltvatten i stora delar av länet. Den kartläggning och analys som har gjorts 2007 omfattar inte enskilda brunnar i skärgården. Grundvattenförekomster saknas för dessa områden. För att säkerställa dricksvattenförsörjningen behövs vattenskydd även för de kommunala grund- och ytvattentäkterna utanför de regionala näten. Ett sådant skydd har samtidigt ett regionalt värde för reservvattenförsörjningen. 26

2 För att yt- och grundvatten ska skyddas bättre behövs förutom regelrätta skyddsåtgärder även tillsyn och upplysning riktad till konsumenter, industrier och lantbruk, gällande bland annat konsumtionsmönster och produktanvändning i samhället. Grundvattenförekomster I Stockholms län utgör isälvsavlagringar, främst grusåsar, med sina lager av sand och grus de geologiska formationer som har störst förutsättningar att lagra grundvatten och ur vilka större mängder grundvatten kan utvinnas t ex genom pumpning ur brunnar. Grundvatten kan även utvinnas ur andra geologiska formationer än isälvsavlagringar, t ex morän och berg, men de medger sällan större grundvattenuttag. Grundvattenmagasin i dessa geologiska formationer har inte ingått i kartläggnings och analysarbetet Stockholms län har 133 potentiella grundvattenförekomster i sand och grusavlagringar. Fem av dessa delas med Södermanlands och Uppsala län, varav tre ligger till allra största delen utanför länsgränsen. Ett stort antal förekomster är små och har mindre betydelse för vattenförsörjningen. Det pågår för närvarande ett omfattande projekt inom Stockholms län att kartlägga grundvattenförekomsterna och identifiera vilka som är viktiga för vattenförsörjningen samt vilka områden som är behov av skyddsåtgärder. Utkast till rapport kommer att finnas färdig i början av februari. Kartläggningen kommer att ge underlag till att identifiera befintliga och framtida dricksvattenförekomster. För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län. Kemisk status nuläge Kemisk status Antal vattenförekomster -God 13 -Uppnår ej god 6 -Ej klassad 114 Hittills har endast ett fåtal grundvattenförekomster analyserats. Data saknas för de flesta av förekomsterna. Under våren kommer bilden att kompletteras med expertbedömningar. Växtbekämpningsmedel Spår av växtbekämpningsmedel förekommer i tre av förekomsterna. Därutöver finns enstaka kända problem i förekomster som ännu ej har klassats. Nitrat Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status. 27

3 Höga nitrathalter är inget stort problem i Stockholms läns grundvattentäkter i jord. Den enda grundvattentäkt som (oss veterligen) haft problem med nitrat är Norrby (Söderby-Karl) på grund av gödselupplag. Problemen har åtgärdats och vattenverket försetts men jonbytarfilter som dock inte används i dagsläget. Sulfat Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status, d.v.s > 100 mg/l. Problemen med sulfat i grundvattentäkter i jordlager föreligger inte i länet, även om påverkan kan ses i vissa förekomster (värden som ligger mellan mg/l). Normalt har grundvattentäkterna i jordlagren sjunkande sulfathalter på grund av minskningen av nedfall av försurande ämnen från atmosfären, men de finns enstaka grundvattentäkter med ökande sulfathalter. Klorid Tre grundvattenförekomster överskrider gränsvärdet för god status, d.v.s > 100 mg/l. Salt grundvatten) är ett problem som är svårdefinierat eftersom det till övervägande del, när det gäller relikt salt vatten isälvsmaterial liksom inträngning av Östersjövatten, sker genom inducerad infiltration. Problemen med salt grundvatten hanteras normalt genom att uttagen minskas om halterna når ca 100 mg/l. Två viktiga grundvattentäkter Hammarby och Segersjö har halter kring 100 mg/l på grund av tidigare saltupplag samt vägsalt (Hammarby). Tullinge vattentäkt får besvär med halter uppemot 50 mg/l och däröver vid stora uttag (>100 L/s) från relikt salt grundvatten. I Södertäljemagasinet går kloridhalten upp till 1000 mg/l vid stora uttag. Grundvattnet används därför till badanläggningen Sydpolen. 28

4 Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 133 -Uppnår ej god 0 -Ej klassad 0 Kvantitativ status har bedömts av Sveriges Geologiska Undersökning till God status i hela länet. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Bedömning av risk har ej gjorts, men kommer att göras under våren. Flera förekomster utsätts för hårt tryck från vägar och tätorter. Klorid utgör ett stort problem i länet. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk* 0 Ej klassad

5 Grundvatten i Uppsala län Sammanfattning Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen. Den dominerande jordarten är morän men inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig i nordsydlig riktning och de största grundvattentillgångarna finns i dessa stora isälvsavlagringar. 44 avgränsade grundvattenförekomster finns i länet, men antalet kommer att öka allt eftersom karteringen av grundvattenförande geologiska formationer fortsätter. 24 av dagens grundvattenförekomster används för dricksvattenförsörjning eller utgör reservvattentäkter. Den bedömning av kemisk status som genomförts avser nitrat, sulfat, klorid samt bekämpningsmedel och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Uppsala län god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god status. I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och i en av dem även gränsvärdet för klorid. En stor del av Uppsalaåsen, från Björklinge till Knivsta, har i denna statusklassning lämnats oklassad. Detta för att grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i dagsläget utgörs av en enda stor grundvattenförekomst. Det finns problemområden med halter av bekämpningsmedel i den del av Uppsalaåsen som är oklassad men en statusklassning kan ske först då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. De 44 grundvattenförekomster som har statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och tillgången på grundvatten är vanligen god. Samtliga förekomster har i en preliminär klassning fått god kvantitativ status. Nio av grundvattenförekomsterna riskerar att ej uppnå god status Förekomsterna ligger i stor utsträckning i direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv markanvändning och de är ofta tagna i anspråk för bebyggelse, industrier och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I den påverkansanalys som genomförts nationellt bedöms fyra grundvattenförekomster i Uppsala län ha mycket stor potentiell påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå god status Ytterligare fyra grundvattenförekomster löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av bekämpningsmedel och kloridhalter som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall överskridit detta. Det finns även risk att den grundvattenförekomst som ligger i närhet till Dannemora gruvområde ej uppnår god status, eftersom där finns stora mängder föroreningar och det föreligger risk att detta sprider sig till grundvattnet. 30

6 Grundvatten i Uppsala län Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen. Berggrunden består till största del av urgranit och den vanligaste jordarten är morän. Moränen är kalkhaltig, ofta sandig-moig och normalblockig. Inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. Lerskikten kan vara mycket mäktiga, i Uppsala tätort ibland mer än 100 meter. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. De största grundvattentillgångarna finns i dessa stora isälvsavlagringar, som ger möjlighet till mycket stora vattenuttag. Rullstensåsarna har mycket stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Rester av bekämpningsmedel har konstaterats i ett antal kommunala vattentäkter i länet. Man har även uppmätt halter av tungmetaller, nitrat, bakterier, klorerade lösningsmedel samt naturligt förekommande ämnen så som radon och uran. Vidare finns problemet med salt grundvatten. I Uppsala län finns saltvatten på många håll kvar i marken sedan Uppland täcktes av havsvatten efter istiden. I kustkommunerna, särskilt sommartid, finns det risk för överuttag och saltvatteninträngning. Saltpåverkan från saltvatteninträngning och påverkan från vägsaltning finns även i andra delar av länet. Kemisk status nuläge Bedömningen av kemisk status avser nitrat, sulfat, klorid samt bekämpningsmedel och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Uppsala län god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god status. I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och i en av dem även gränsvärdet för klorid. Gränsvärden har överskridits i ytterligare några vattentäkter, men det har endast skett ett fåtal gånger. Dessa förekomster har klassats som god status men med risk att ej nå god status En stor del av Uppsalaåsen, från Björklinge till Knivsta, har i denna statusklassning lämnats oklassad. Detta för att grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i dagsläget utgörs av en enda stor grundvattenförekomst. Statusklassning kommer att ske då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. Till följd av att tillgången på underlagsdata varit begränsad är denna statusbedömning endast preliminär och kommer att uppdateras allt eftersom bedömningsunderlaget kompletteras med utförligare kemidata. De data som ligger till grund för grundvattenförekomsternas kemiska status härstammar från kommunernas inrapportering av råvattenanalyser från kommunala vattentäkter till SGU. I de fall då kemiprovtagning ej funnits tillgänglig har statusklassningen bedömts utifrån potentiellt påverkanstryck. Kemisk status Antal vattenförekomster God 41 Uppnår ej god 2 31

7 Växtbekämpningsmedel I två grundvattenförekomster har halter som överskridit gränsvärdet uppmätts, dessa har därmed klassats som ej god status. Det finns även problemområden med bekämpningsmedel i den del av Uppsalaåsen som är oklassad. Detta kommer att utredas vidare då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. Nitrat För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga har inga medelvärden för 2006 eller perioden överskridit gränsvärdet för god status i länet. Sulfat För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga är det endast i en täkt där förhöjda halter av sulfat påträffats. Detta ansågs ej innebära risk för att förekomsten ej ska uppnå god status. Klorid Företrädesvis under sommaren finns risk för överuttag och saltvatteninträngning. Förhöjda kloridhalter finns i flera av länets täkter. Endast i en vattentäkt har gränsvärdet under perioden överstigits och grundvattenförekomsten klassats som ej god status. 32

8 Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status God 44 Uppnår ej god 0 Antal vattenförekomster Tillgången på grundvatten är ojämnt fördelad över länet. Karaktäristiskt för Uppsala län är att tillgången till grundvatten är god i anslutning till de två stora åsarna, men sämre i länets kust- och skärgårdsområden. De grundvattenförekomster som har statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och tillgången på grundvatten är vanligen god. Samtliga förekomster har i en preliminär klassning fått god kvantitativ status. Vattentjänster samhällsekonomiska värden Uppsala län har 44 grundvattenförekomster som är avgränsade isälvsavlagringar. Det finns utöver detta även 16 preliminära grundvattenförekomster i berg och jord. Dessa 16 omfattas ej i denna statusklassning. Av de 44 grundvattenförekomster som finns i länet i nuläget används 24 för dricksvattenförsörjning eller utgör reservvattentäkter. Det naturliga grundvattnet räcker inte alltid till för kommunernas vattenförsörjning och vattenförekomsternas grundvattentillgångar kan ibland förstärkas genom konstgjord infiltration. Grundvattenförekomsten tillförs då vatten via en ledning från en sjö eller vattendrag. Exempelvis fylls Uppsalaåsen på med vatten från Fyrisån och Tämnarån för att inte 33

9 riskera att grundvattennivån sänks inne i Uppsala. Delar av länet försörjs även genom dricksvatten från Mälaren och ytvattentäkten Östra Långsjön i Uppsala kommun. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Stora delar av Uppsala läns grundvattentillgångar har en mycket hög påverkansbelastning. Åsarna och andra grundvattenförande geologiska formationer ligger i stor utsträckning i direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv markanvändning och de är ofta tagna i anspråk för bebyggelse, industrier och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I många fall finns det även ett stort antal förorenade områden i tillrinningsområdet. Detta påverkanstryck medför en stor risk för att föroreningar ska spridas till grundvattnet och att grundvattnet i åsarna förorenas. Där det finns lerjordar utgör dessa ett gott skydd mot föroreningsspridning till grundvattnet, men skyddet är inte fullständigt och det finns risk för att föroreningar så småningom tränger igenom lerskiktet och med fördröjning når grundvattnet. I den påverkansanalys som genomförts nationellt bedöms fyra grundvattenförekomster i Uppsala län ha mycket stor potentiell påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå god status I en av dessa förekomster har även halter av bekämpningsmedel som överskridit gränsvärdet för god status uppmätts. Ytterligare fyra grundvattenförekomster löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av bekämpningsmedel och kloridhalter som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall överskridit detta. Det finns även risk att den grundvattenförekomst som ligger i närhet till Dannemora gruvområde ej uppnår god status, eftersom där finns stora mängder föroreningar och det föreligger risk att detta sprider sig till grundvattnet. Två av de grundvattenförekomster som bedömts ligga i risk för att ej uppnå god status ligger i den stora rullstensås, som brukar benämnas Enköpingsåsen, i sträckningen mellan Tärnsjö och Heby. På grund av den hårda trafikbelastningen har saltning av vägen skett i mycket stor omfattning och förhöjda salthalter har kunnat konstateras på ett flertal ställen. Under perioden har mätvärdena i vattentäkterna ej överstigit det övre gränsvärdet för god status men grundvattenförekomsterna löper risk att ej nå god status Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 35 I risk 9 34

10 Grundvatten i Södermanlands län Sammanfattning Huvuddelen av berggrunden i Södermanlands län utgörs av sedimentgnejs och gnejsgranit. Ur jordartssynpunkt har länet två karaktärer: Från de centrala delarna och mot nordväst dominerar berg och morän i höjderna och finkorniga sediment i sänkorna. Regionen från länets centrala del och sydost ut mot kusten karaktäriseras av berg med lersediment i sänkor och dalgångar. Med avseende på grundvatten i jordlager karaktäriseras Södermanlands län av relativt rikligt förekommande åsar, som också ger goda möjligheter till stora vattenuttag. Exempel på åsar är Köpings-, Strömsholms-, Badelunda- och Enköpingsåsarna. Det finns också flera mindre isälvsavlagringar med stor betydelse ur grundvattensynpunkt, t.ex. Vingåkers- och Katrineholmsåsarna. Vidare finns mäktiga isälvsavlagringar väster om Nyköping, ex Larslundsmalmen, som försörjer Nyköping och Oxelösund med dricksvatten. Förutsättningar för större grundvattenuttag ur länets urberg är mycket dåliga. Generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län god samtidigt som tillgången till underlagsdata är dålig och påverkanstrycket högt. Det totala antalet förekomster, inklusive de som kategoriserats Övrigt vatten, som helt eller delvis ligger inom länet är 206. I 38 av dessa förekomster görs uttag av dricksvatten inom länet och för 16 av dessa drickvattenförekomster finns inrapporterad data som visar på god kemisk status i samtliga fall. Sammanlagt är det 14 eller 7 % av förekomsterna som ej uppnår god kemisk status, utifrån förekomsternas riskbedömning. Den kvantitativa statusen bedöms som god för samtliga förekomster. I 38 av länets grundvattenförekomster finns uttag av dricksvatten och planer för framtida kommunala vattentäkter finns i ytterligare två. Tre av dricksvattenförekomsterna i länet fungerar samtidigt även som reserver, ytterligare två fungerar enbart som reserv respektive säsongsanvänd täkt. Infiltration som förstärkning av grundvattentillgången för dricksvattenbruk används för sju förekomster i fyra av länets kommuner. I en dricksvattenförekomst i Vingåkers kommun förekommer ofrivillig sjövatteninträngning och i Strängnäs kommun har man tidvis problem med kvaliteten på det infiltrerade mälarvattnet. Dessa förhållanden pekar på den viktiga kopplingen mellan status i och påverkan på de ytvatten som används för infiltration och status för grundvattenförekomsterna som infiltreras. Sammanlagt är det 7 % av länets grundvattenförekomster som riskerar att inte nå god status 2015, åtta av dessa är dricksvattenförekomster. De förekomster som har störst betydelse ur dricksvattensynpunkt för en majoritet av länets befolkning är även bland dem som löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt. Detta är bekymmersamt. Generellt är det åkermark, vägar, järnvägar och förorenade markområden som har störst potentiell påverkan på grundvattnet. 35

11 Grundvatten i Södermanlands län Södermanlands län är småkuperat och genomkorsat av sprickdalar i nordvästsydostlig riktning. Huvuddelen av berggrunden utgörs av sedimentgnejs och gnejsgranit. Ur jordartssynpunkt har länet två karaktärer; Från de centrala delarna och mot nordväst dominerar berg och morän i höjderna och finkorniga sediment i sänkorna. Regionen från länets centrala del och sydost ut mot kusten karaktäriseras av berg med lersediment i sänkor och dalgångar. Moränen i länet ligger i svackor i bergen och på bergssluttningarna och är vanligen urbergsdominerad och kalkfattig. Med avseende på grundvatten i jordlager karaktäriseras Södermanlands län av relativt rikligt förekommande åsar, som också ger goda möjligheter till stora vattenuttag. Exempel på åsar är Köpings-, Strömsholms-, Badelunda- och Enköpingsåsarna. Det finns också flera mindre isälvsavlagringar med stor betydelse ur grundvattensynpunkt, t.ex. Vingåkers- och Katrineholmsåsarna. Vidare finns mäktiga isälvsavlagringar väster om Nyköping, ex Larslundsmalmen, som försörjer Nyköping och Oxelösund med dricksvatten. I övrigt domineras regionen av leror och moräner som ger blygsamma grundvattenmängder i enskilda uttagspunkter. Måttlig årsnederbörd och tämligen hög avdunstning gör att enskilda grävda brunnar tidvis kan drabbas av vattenbrist. Förutsättningar för större grundvattenuttag ur länets urberg är mycket dåliga. Berggrunden är överlag tät och sprickfattig men lyckade lokaliseringar av bergborrade brunnar för kommunal vattenförsörjning finns på några mindre orter. Kemisk status nuläge 36

12 Kemisk status -God 192 -Uppnår ej god 14 Antal vattenförekomster Generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län god vad gäller vattenkvalitet samtidigt som tillgången till vattenkvalitetsdata är dålig och påverkanstrycket högt. För ett stort antal av grundvattenförekomsterna inklusive dricksvattenförekomsterna i Södermanlands län saknas råvattendata. Kemisk status har för dessa förekomster därför bedömts utifrån den riskbedömning som gjorts. Det totala antalet förekomster, inklusive de som kategoriserats Övrigt vatten, som helt eller delvis ligger inom länet är 206. Fem av dessa förekomster ligger till övervägande del i, och klassas av, angränsande län. En av dessa förekomster har av Västmanlands län bedömts Ej uppnå god kemisk status, övriga fyra har bedömts ha God kemisk status. Den kemiska statusen får ses som mest angelägen för länets 38 dricksvattenförekomster och för drygt hälften av dessa har klassningen av kemisk status fått göras utifrån riskbedömning, inte utifrån analyserad vattenkvalitet. Sammanlagt är det 14 eller 7 % av förekomsterna som ej uppnår god kemisk status. Av dessa är det sex som är dricksvattenförekomster, samtliga sex har bedömts utifrån riskbedömningen. Växtbekämpningsmedel Växtbekämpningsmedel har påträffats i fem grundvattenförekomster i länet under perioden I samtliga fall rör det sig om enstaka mätvärden som inte överskrider gränsen för god status. I åtminstone ett fall, i Katrineholms kommun, har åtgärder för ett täktområde genomförts efter konstaterande av förorening genom vattenkemisk analys. Växtbekämpningsmedel i grundvattnet är med dagens kännedom överlag inget omfattande problem i länet, utan förekommer sporadiskt i förekomster med jordbruksmark inom tillrinningsområdet. Bekämpningsmedel utgör dock en allvarlig påverkansrisk för kvaliteten på dricksvatten och grundvattenförekomsternas status. Nitrat I länets jordbruksområden förekommer förhöjda nitrathalter i grundvattnet, exempelvis i enskilda brunnar i sedimentområdet norr om Hjälmaren. Även i enstaka kommunala vattentäkter, exempelvis i Eskilstuna kommun, förekommer något förhöjda värden. För de förekomster där kemidata finns tillgänglig har inga medelvärden för 2006 eller perioden överskridit övre gränsvärdet för god status i länet. Läckage av nitrat till grundvatten från jordbruksmark är emellertid en påtaglig påverkansrisk för länets grundvattenstatus. Sulfat Generellt är sulfat inget större problem i grundvattensammanhang i länet. Uppgifter från Södermanlands läns luftvårdsförbund visar på en måttlig belastning på mark och vatten av försurande ämnen från luften. Den kemiska sammansättningen i grundvattnet i länet indikerar att vattnet generellt sett har god motståndskraft mot antropogen försurning. Det område som har det mjukaste och jonsvagaste grundvattnet ligger i länets centrala del och domineras av berg och tunnare moräntäcke. För de förekomster där kemidata finns tillgänglig är det endast i en 37

13 enstaka täkt och vid enstaka tillfällen under perioden där sulfathalten i grundvattnet överstigit det övre gränsvärdet för god status i länet. Klorid I enskilda brunnar i kustkommunerna finns det företrädesvis under sommaren risk för överuttag och saltvatteninträngning. Något förhöjda kloridhalter finns även i enstaka täkter och enskilda brunnar i andra delar av länet, bland annat beroende på vägsalthantering och djupt borrade bergbrunnar. Exempelvis har en förekomst i Trosa kommun haft problem med förhöjda kloridhalter som troligtvis orsakats av ett vägsaltupplag. Enligt tillgänglig kemidata är det endast ett enstaka värde för en grundvattenförekomst i Gnesta kommun där kloridhalten överstigit det övre gränsvärdet för god status under perioden i länet. Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status -God 206 -Uppnår ej god - Antal vattenförekomster Södermanlands län karaktäriseras av relativt rikligt förekommande isälvsavlagringar, som också ger goda möjligheter till stora grundvattenuttag. För de grundvattenmagasin i länet som i ett tidigt skede i kartläggningsarbetet pekades ut som förekomster, har SGU bedömt den kvantitativa statusen som god. För de ytterligare förekomster som avgränsats sedan dess har en preliminär kvantitativ 38

14 uppskattning gjorts av beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Södermanlands län, och även här är bedömningen att den kvantitativa statusen är god i samtliga fall. Vattentjänster samhällsekonomiska värden Vattenanvändning Helt eller delvis inom Södermanlands län finns sammanlagt 206 grundvattenförekomster. 38 av dessa förekomster används för uttag av dricksvatten och planer för framtida kommunala vattentäkter finns i ytterligare två, bägge i Nyköpings kommun. Intresse har också uttryckts av Nyköpings kommun för tänkbart uttag av ytvatten i sjön Båvens sydligaste vik Tre av dricksvattenförekomsterna i länet fungerar samtidigt också som reserver, två av dessa ligger i Trosa kommun. En av dricksvattenförekomsterna fungerar enbart som reserv och ytterligare en är säsongsanvänd, dessa ligger i Strängnäs respektive Flens kommun. Infiltration I länet används infiltration som förstärkning av grundvattentillgången för dricksvattenbruk i sju förekomster. I Nyköpings kommun används konstgjord infiltration i tre förekomster med vatten från sjöarna Skiren, Lillsjön och Yngaren. Yngarens vatten infiltreras i Larslundsmalmens isälvsavlagring strax utanför Nyköping och ur denna förekomst utvinns dricksvatten för både Nyköpings och Oxelösunds samhällen. I Strängnäs kommun används infiltration från mälaren för två förekomster i vilka det finns en ordinarie respektive en reservvattentäkt. I Gnesta kommun infiltreras själva grundvattnet som försörjer Gnesta innan det distribueras. Den grundvattenförekomst som huvudsakligen försörjer Eskilstuna samhälle infiltreras med vatten från Hjälmaren/Eskilstunaån. Sjövattenpåverkan Ett stort uttag av grundvatten ur en förekomst kan resultera i ofrivillig sjövatteninträngning i den täkt som används. Detta sker exempelvis i den täkt som försörjer Vingåkers samhälle men än så länge har detta inte inneburit några problem. I Strängnäs kommun har man tidvis problem med kvaliteten på det infiltrerade mälarvattnet i den täkt som försörjer Strängnäs samhälle. Denna täkt kommer att läggas ner 2009 och dricksvatten kommer istället att tas från Norsholms vattenverk i Botkyrka kommun. Dessa förhållanden pekar på den viktiga och till viss del känsliga koppling mellan status i och påverkan på de ytvatten som används för infiltration och status för grundvattenförekomster som infiltreras, samt kvaliteten på det dricksvatten som sedan distribueras. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Riskbedömningen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län ger anledning till viss oro när det gäller länets dricksvattenkvalitet samt möjligheterna att nå god status. Sammantaget riskerar 15 eller 7 % av grundvattenförekomsterna att inte nå god kemisk status För 192 av länets 206 grundvattenförekomster har SGU utfört en riskbedömning, för övriga 14 har en preliminär riskbedömning gjorts av beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Södermanlands län. Sammantaget är det åtta eller 21 % av länets 38 dricksvattenförekomster som bedöms ha en mycket stor påverkansbelastning. Bland dessa finns de förekomster som försörjer Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Stjärnhov med dricksvatten. De förekomster i 39

15 länet som har störst betydelse ur dricksvattensynpunkt är alltså även bland dem som löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt. Generellt är det åkermark, vägar, järnvägar och förorenade markområden som har störst potentiell påverkan. Påverkanssituationen är dock unik för varje förekomst. Åkermark innebär även en rådande påverkan genom näringsämnen och föroreningar. Av de fem dricksvattenförekomster där växtbekämpningsmedel har konstaterats under perioden i länet är tre förekomster som bedöms ha mycket stor potentiell påverkansbelastning. Ytterligare 34 % av de analyserade dricksvattenförekomsterna bedöms ha stor potentiell påverkansbelastning, för dessa är dock bedömningen att det inte är någon risk att de inte når god kemisk status Men det innebär samtidigt att det sammanlagt är över hälften av dricksvattenförekomsterna som bedöms ha en stor eller mycket stor potentiell påverkansbelastning. När det gäller kvantitativ status bedöms samtliga grundvattenförekomster i dagsläget uppnå god status till 2015, utifrån den bedömning som SGU gjort för kvantitativ status i dagsläget. 40

16 Riskklassning Ej i risk 191 I risk* 15 Antal vattenförekomster Av länets 206 grundvattenförekomster är det 15 eller 7 % av förekomsterna som riskerar att inte uppnå god status De förekomster i länet som har störst betydelse ur dricksvattensynpunkt är bland dem som löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt, vilket är bekymmersamt. Riskbedömning inklusive påverkansanalys har gjorts av SGU där faktorer som markanvändning, vägnät och förorenade markområden har vägts in för varje förekomst. Analysen ger en generell bild av den potentiella påverkansbelastningen. Ytterligare resurser hade kunnat ge en mer utförlig nulägesanalys av exempelvis länets dricksvattenförekomster. 41

17 Grundvatten i Örebro län Sammanfattning Örebro län kan delas upp i tre naturtyper. Slättbygden med bördiga jordar bestående av gamla havsbottnar med lättvittrade sedimentära berggrunder. Mellanbygden är ett småkuperat landskap på relativt svårvittrade berg- och jordarter, men där läget under Högsta Kustlinjen bidrar till förekomster av leror och finkorniga jordar. Längst i norr ligger skogsbygden, med relativt svårvittrade berg- och jordarter och där läget över Högsta Kustlinjen medför försurningskänslighet. Grundvatten i Örebro län I länet finns flertalet grusåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Många av dessa åsar har god tillgång på grundvatten. I dagsläget finns det inom Örebro län 97 GVF (grundvattenförekomster) samt 16 GVF utan geografisk avgränsning (övrigt vatten) inom Norra Östersjöns avrinningsområde. I Örebro län klassar SGU 17 vattentäkter med uttag. Ytterligare 17 GVF är inlagda med vattenuttag med motivering att de sammanfaller geografiskt med vattentäkter kända av Länsstyrelsen eller med vattenskyddsområde. Dessa vattenuttag ska kontrolleras. Dricksvattenförsörjningen i mindre samhällen består huvudsakligen av enbart grundvatten. För de större samhällena behöver oftast grundvattentillgången förstärkas med infiltrerat ytvatten. De flesta kommunala vattentäkter i länet har vattenskyddsområde, där ett flertal är instiftade under 1990-talets senare hälft. Några av de befintliga vattenskyddsområdena är dock gamla och kan behöva omarbetas med både avgränsningar och föreskrifter för att ge tillräckligt skydd åt vattentäkten. Ett antal mindre kommunala vattentäkter, främst i länets norra delar, saknar vattenskyddsområde. De flesta vattenskyddsområdena är bebyggda och genomkorsas av vägar, i några fall även järnvägar. 18 GVF riskerar att inte uppnå god status till år 2015 på grund av hög potentiell föroreningsbelastning. I sex av dessa finns vattentäkter, varav en uppnår inte god kemisk status. Förutom vägar och järnvägar riskerar också industri och markanvändning att förorena grundvattnet. De flesta av dagens vattentäkter saknar reservvattentäkter, som snabbt kan tas i drift och ge tillräckligt med vatten under längre perioder. Örebro stad planerar för en ny vattentäkt, men övrig framtida vattenförsörjning är okänd. För att trygga den framtida vattenförsörjningen krävs att lämpliga grundvattenförekomster identifieras och skyddas för framtida vattenförsörjningsändamål. Majoriteten av GVF i Örebro län saknar vattenkemidata. De analysresultat som finns kommer från kommunala vattenverk och visar på att länet generellt har god kvalitet på grundvattnet som används till dricksvatten. En GVF uppnår inte god status 42

18 eftersom analysresultat visar på halter av bekämpningsmedel över gränsvärdet. Ytterligare några GVF har halter över detektionsgränsen av bekämpningsmedel, dock ligger halterna under gränsvärdet. I en GVF med kommunal vattentäkt finns enligt DGV förhöjda halter av sulfat. Inom länet finns två GVF vars vatten används till försäljning på flaska. Den kvantitativa statusen för länets GVF bedöms preliminärt av SGU till att vara god. Denna statusbedömning ligger också till grund för kvantitativ status Kemisk status nuläge Kemisk status -God 90 -Uppnår ej god 14 Antal vattenförekomster För majoriteten av grundvattenförekomsterna i Örebro län saknas vattenkemidata. Den vattenkemidata som finns är analysdata från kommunala vattentäkter som i de flesta fall är rapportade till DGV. I några vattentäkter används infiltration av ytvatten och det är då osäkert om det analyserade vattnet är grundvatten eller råvatten. Analysresultat visar att de kommunala vattentäkterna har god kvalitet på vattnet. I några GVF finns bekämpningsmedel över detektionsgränsen, men endast i en GVF finns halter över gränsvärdet. I en GVF med en kommunal vattentäkt finns enligt DGV höga halter av sulfat. 43

19 Den kemiska statusen i GVF som saknar vattenkemidata har utgått från den potentiella föroreningsbelastningen. GVF med låg potentiell föroreningsbelastning har preliminärt bedömts ha god kemisk status och GVF med hög potentiell föoreningsbelastning har preliminärt bedömts att inte uppnå god kemisk status. I de GVF som SGU har klassat att ha vattentäkt, men som saknar vattenkemidata, är den kemiska statusen preliminärt bedömd som god trots högt påverkanstryck. Motiveringen är att inga större problem med råvattenkvalitén är kända inom länet. Växtbekämpningsmedel I länet är totalt ett 100-tal prover i 25 GVF analyserade med avseende på bekämpningsmedel någon gång från slutet av 1990-talet och framåt. Ett fåtal prover har halter över detektionsgränsen, men de flesta GVF saknar helt detekterbara halter av växtbekämpningsmedel. Prover från en GVF har halter över gränsvärdet. Nitrat Inga GVF med vattenkemidata i Örebro län har förhöjda halter av nitrat. Sulfat En GVF i länet har enligt DGV halter som överstiger gränsvärdet. Klorid Inga brunnar med vattenkemidata i Örebro län har förhöjda halter av klorid. Kvantitativ status nuläge 44

20 Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 97 -Uppnår ej god - Tillgången på grundvatten är vanligen god i Örebro län. Utifrån tillgängliga data och utförda sammanställningar av SGU bedöms alla förekomster i Örebro län ha god kvantitativ status. Klassningen är preliminär. Vattentjänster samhällsekonomiska värden I Örebro län finns 113 GVF eller övrigt vatten inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Enligt SGU har 17 av dessa GVF vattentäkter med uttag >10 kbm per dygn eller som försörjer >50 personer. Ytterligare 17 GVF är inlagda med vattenuttag med motivering att de sammanfaller geografiskt med vattentäkter kända av Länsstyrelsen eller med vattenskyddsområde. Dessa vattenuttag ska kontrolleras. Flera vattentäkter är geografiskt kopplade till GVF utan exakt geografisk avgränsning, dvs övrigt vatten. I en GVF finns det två vattentäkter. De flesta vattentäkterna inom länet är av mindre karaktär och använder enbart grundvatten. Länets största vattentäkter, som också producerar majoriteten av Örebros dricksvatten, använder infiltrerat ytvatten. En vattentäkt använder enbart ytvatten. Endast en reservvattentäkt är inrapporterad till VISS och även denna är osäker. Utvecklingen går mot att mindre vattentäkter läggs ner och fler områden försörjs med vatten från ett fåtal större vattentäkter. Dessa nedlagda vattentäkter blir i ett fåtal fall reservvattentäkter. I de flesta fall läggs täkten ner helt och även eventuella vattenskyddsområde tas bort. Örebro stad planerar en ny vattentäkt, då de befintliga är centralt placerade och har mycket högt påverkanstryck av vägar, järnvägar och industri. I övrigt är inga framtida vattentäkter kända. Inga framtida vattentäkter är rapporterade till VISS. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Den kemiska riskbedömningen bygger på en nationell beräkning av potentiell föroreningsbelastning där andelen potentiella grundvattenförorenare är beräknad för varje GVF. Cirka 19 % (18 av 97 GVF) av länets GVF har en mycket hög potentiell föroreningsbelastning, dvs riskerar att inte uppnå god kemisk status Den potentiella föroreningsbelastningen är unik för varje område men främst är det järnvägar, vägar och industri, men även markanvändning som är potentiella grundvattenförorenare inom länet. Ställen med lättgenomträngliga jordlager, såsom grusåsar och sandavlagringar, är särskilt utsatta eftersom föroreningarna lätt transporteras igenom dessa jordlager och når grundvattnet. Där det finns lerjordar mellan grundvattenskiktet och ovanliggande jordlager kan dessa utgöra ett skydd mot eventuella föroreningar. Skyddet är inte fullständigt och det finns risk att föroreningar med tiden tränger igenom lerskiktet och når grundvattnet. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 79 I risk 18 45

21 GVF med hög potentiell föroreningsbelastning är lokaliserade i Örebro, Kumla, Lekeberg, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommun. I sex av dem finns vattentäkter, varav en har enligt DGV problem med höga sulfathalter. I övriga är vattenkemin god trots ett högt påverkanstryck. Den kvantitativa riskbedömningen bygger på sammanställningen av dagens kvantitativa status utförd av SGU. I den bedöms att alla förekomster i Örebro län har god kvantitativ status. Klassningen är preliminär. I den sammanlagda statusen gäller att både den kemiska och den kvantitativa statusen ska bedömas som god för att uppnå god vattenstatus

22 Grundvatten i Västmanlands län Sammanfattning De stora grundvattentillgångarna i länet finns i grusåsarna och den kommunala vattenförsörjningen baserar sig huvudsakligen på vatten från dessa. De största grundvattentillgångarna finns i Badelundaåsen, Kungsörsåsen, Strömsholmsåsen och Ängelsbergsåsen. Just nu finns det 54 grundvattenförekomster definierade för länet inom rapporteringssystemet VISS. 45 stycken är potentiella grundvattenförekomster och 9 stycken är övriga vatten. 37 av sammanlagt 42 grundvattenförekomster som har bedömts är klassade som god status. Det finns dock en osäkerhet i bedömningen eftersom analyser i form av mätningar endast finns för 10 grundvattenförekomster. Totalt finns det 25 kommunala grundvattentäkter i länet där vattenkemin har rapporterats till SGU:s grundvattendatabas. 3 av dessa är reservvattentäkter. Grundvattenbildningen förstärks med konstgjord infiltration för 8 grundvattentäkter. Flera grundvattentäkter är belägna i grundvattenförekomster i kategorin övriga vatten. Utifrån bedömning av risk och påverkan med nuvarande bedömningsgrunder finns det en bra chans att nå god grundvattenstatus Grundvatten i Västmanlands län Ur landskapssynpunkt är Västmanlands län varierat. I söder och sydost förekommer det öppna jordbruksdominerade mälarlandskapet. Mot nordväst dominerar barrskogen den vågiga bergskullterrängen. Mellan Mälarslätten och Bergslagen ligger skogslåglandet som en bred övergångszon. Karakteristiska former är förutom de vida lerslätterna med uppstickande bergsryggar, även rullstensåsar, ändmoräner och nedskurna meanderlopp. Större delen av berggrunden består av bergarter som granit, gnejsgranit och gabbro. I nordvästra delen finns bildningar av vulkaniskt och sedimentärt ursprung. Morän är den dominerande jordarten framför allt i de norra och nordvästra delarna av länet. Större delen av länet har legat under högsta kustlinjen, vilket medfört att det finkorninga bättre buffrade materialet svallats ut och avlagrats i dalgångarna. Mark ovan högsta kustlinjen är bland de känsligaste för försurning. Genom hela länet sträcker sig i nordsydlig riktning flera stråk av ryggformade isälvsavlagringar av den typ som kallas rullstensåsar. De stora grundvattentillgångarna i länet finns i grusåsarna och den kommunala vattenförsörjningen baserar sig huvudsakligen på vatten från dessa. De största grundvattentillgångarna finns i Badelundaåsen, Kungsörsåsen, Strömsholmsåsen och Ängelsbergsåsen. Just nu finns det 54 grundvattenförekomster definierade för länet i rapporteringssystemet VISS. 45 stycken är potentiella grundvattenförekomster och 9 stycken är övriga vatten. 44 av de 45 förekomsterna har klassats med avseende på kvantitet och 42 med avseende på kemi. En grundvattenförekomst saknar helt klassning och kommer att föras över till kategorin övriga vatten. 47

23 Kemisk status nuläge Utifrån de parametrar som ligger till grund för den kemiska statusklassningen ser läget generellt bra ut för länet. Klassningen innehåller dock en del osäkerheter och måste betraktas som preliminär. Av de 42 bedömda grundvattenförekomsterna finns underlag i form av faktiska mätningar endast för 10 förekomster. Mätningarna är gjorda i vatten från kommunernas råvattentäkter och kan inte anses fullt ut representera en hel grundvattenförekomst. Endast 1 av de vattenförekomster där det finns mätunderlag uppnår ej god status. För de 32 förekomster som helt saknar mätunderlag har en bedömning gjorts utifrån en nationell påverkansbedömning där den potentiella föroreningsbelastningen har analyserats. Sammantaget är det 5 grundvattenförekomster som ej uppnår god kemisk status. Kemisk status God 37 Uppnår ej god 5 Antal vattenförekomster Växtbekämpningsmedel Av de 10 grundvattenförekomster där mätdata finns uppvisar 6 stycken mätbara koncentrationer av växtbekämpningsmedel. En av dessa 6 har värden över gränsvärdet för god status. 48

24 Nitrat Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god status. Sulfat Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god status. Klorid Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god status. Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status Antal vattenförekomster God 44 Uppnår ej god 0 Vattentjänster samhällsekonomiska värden Totalt i länet finns 25 större kommunala grundvattentäkter där uppgifter om vattenkemi har rapporterats till DGV, som är grundvattendatabasen på SGU. I en grundvattenförekomst kan det förekomma flera vattentäkter. 3 av de 26 grundvattentäkterna är reservvattentäkter. Ingen kännedom finns om framtida 49

25 vattentäkter. För 8 av de 23 ordinarie vattentäkterna är grundvattenbildningen förstärkt med konstgjord infiltration. Flera grundvattentäkter är belägna i grundvattenförekomster i kategorin övriga vatten. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Denna klassning bygger endast på en bedömning av kvantitativ status samt en kemisk status som bygger på fyra kemiska parametrar. Med den avgränsningen finns det goda chanser att nå god vattenstatus Frågan om god vattenkvalitet bör dock handla om att bedöma betydligt fler föroreningar, t.ex. metaller. En nationell påverkansbedömning har gjorts där den potentiella föroreningsbelastningen har analyserats utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. I länet består de potentiella föroreningsriskerna främst av effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den samlade potentiella föroreningsbelastningen har grundvattenförekomsterna delats in i 4 olika påverkansklasser. 7 av länets grundvattenförekomster hamnar i den högsta klassen. 2 av dessa 7 är trots detta klassade som god kemisk status, eftersom kemiska analyser visar att vattnet håller god kemisk status när man endast bedömer de aktuella 4 kemiska parametrarna. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 35 I risk* 7 50

26 Grundvatten i Dalarnas län Kvantitativ status nuläge Mer information kan fås av Länsstyrelsen i Dalarnas län. 51

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Lena Ojala, Magdalena Thorsbrink, Lars-Ove Lång & Elin Mellqvist SGU-rapport 24:15 SGU-rapport

Läs mer

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning

Läs mer

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005 VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god

Läs mer

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad Mötesprotokoll 1. Mötet öppnades av Johanna Larsson. 2. Dagordningen godkändes. 3. Till mötesordförande

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag? Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag? Lena Blad lena.blad@sgu.se Föreningen Vattens Hydrologisektion Seminarium Uppsala, 4 nov 2009 Vattenskyddsområden SGUs roll och arbete underlag för vår

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Grundvattenövervakning i Örebro län

Grundvattenövervakning i Örebro län Grundvattenövervakning i Örebro län - sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002 Lars-Ove Lång, Jonas Gierup och Sven-Eric Gradstock, SGU SGU-rapport 2003:16 Publ. nr 2003:12

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet Länsstyrelsen för Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen 403 40 GÖTEBORG YTTRANDE Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet 2 Miljöprövningsdelegation

Läs mer

Diarienummer: 537-5775-10. ISBN eller ISSN: 978-91-86533-68-7. Länsstyrelserapport: 2012:2. Beställningsadress:

Diarienummer: 537-5775-10. ISBN eller ISSN: 978-91-86533-68-7. Länsstyrelserapport: 2012:2. Beställningsadress: 2012:2 Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län Utpekande av vattenresurser av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen i Skåne idag och i framtiden Titel: Utgiven av: Copyright: Regional

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden. 6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby

Läs mer

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN Presentation vid Kristianstads Vattendagar 2010

GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN Presentation vid Kristianstads Vattendagar 2010 GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN Presentation vid Kristianstads Vattendagar 2010 Gunnar Ch Borg Kristianstads kommun C4 Teknik Kommunteknik 291 80 Kristianstad 0738 53 20 38 gunnar.borg@kristianstad.se

Läs mer

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö 2011-09-22. Upprättad av: Anders Rydberg

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö 2011-09-22. Upprättad av: Anders Rydberg RAPPORT 2011-09-22 Upprättad av: Anders Rydberg RAPPORT Kund Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret 135 81 TYRESÖ Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60

Läs mer

K 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby

K 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby K 463 Grundvattenmagasinet Trosa Sörtuna Sune Rurling Sund Vagnhärad Sille Hillesta Västerljung Tuna Sörtuna Trosaby ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-257-4 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska

Läs mer

Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN

Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd Förslag till skyddsområde Kalmar 2009 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Allmänt...

Läs mer

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013 1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Grundvattenkontrollprogram

Grundvattenkontrollprogram Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Ett program för kontroll av

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt. Mörbylånga kommun 2015-09-28

Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt. Mörbylånga kommun 2015-09-28 Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun 2015-09-28 Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala

Läs mer

DOM 2014-12-05 Stockholm

DOM 2014-12-05 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060110 2014-12-05 Stockholm Mål nr M 10121-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE Sölvesborgs

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN

VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN För,, Göteborg 2005-12-14 Slutrapport Härryda kommun Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev INNEHÅLL Sammanfattning

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

UMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät.

UMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät. 5.3 Holmön Bakgrund Holmön saknar verksamhetsområde för vatten och avlopp. Umeå kommun och sedermera UMEVA har ändå tagit en central roll i dricksvattenförsörjningen på ön. Engagemanget har motiverats

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Vattenskyddsområden SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Mattias Gustafsson, SGU Halmstad, 1 april 2009 SGU - enligt instruktion

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Skruv norra och Skruv södra

Skruv norra och Skruv södra K 525 Grundvattenmagasinen Skruv norra och Skruv södra Mattias Gustafsson Skruv ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-334-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28

Läs mer

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad 23 maj 2005 Dnr Plan 15/2004 Planavdelningen Emelie Grind Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad Med anledning av pågående planarbete för Årsta havsbad har

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: Göran Lundberg Dnr KSL 2010/0047 OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: ROBUST OCH KLIMATSÄKRAD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING INOM Vatten och Avloppssamverkan inom Stockholms län (via dess VAS-kommitté) i samarbete

Läs mer

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp 1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan

Läs mer

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning

Läs mer

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus Först serverades morronfika 1. Välkommen Tina Robertsson, Absolut

Läs mer

Mark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-

Mark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~- -----~- Vatten ~--'NQENJOAERNA AB Utlåtande om lämpligheten av att bygga nytt bostadsområde inom seku ndär skyddszon för den kommunala grundvattentäkten i Vaggeryd Abonnenter i Vaggeryd, Byarum och Hok

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas

Läs mer

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader - och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt 2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

SSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

SSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL Jonas Schönström Beskrivning av sydvästra Skånes grundvattenförekomster Syftet med artikeln är att beskriva Sydvästskånes grundvattenkommittés (SSGKs) arbete samt ge en förståelse för hur grundvatten i

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Lars Rosenqvist Hydrogeolog lars.rosenqvist@sgu.se 018-17 90 76 2018-04-27 Sveriges dricksvattenförsörjning Kommunal vattenförsörjning Grundvatten

Läs mer

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Samverkan med vatten och VA i fokus - Mölndal 22 mars 2011 Svensk vattenförvaltningarbetet med Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Dricksvattenförsörjning Örebro län, och längre?

Dricksvattenförsörjning Örebro län, och längre? Dricksvattenförsörjning Örebro län, och längre? Örebro DUF-möte 2015-10-14 Varför ett Vätternvattenprojekt? Vattenkvalitet - Idag har flera av kommunerna ytvattentäkter där det är eller finns påtaglig

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09

Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09 Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09 Närvarande: Eva-Lena Oscarsson Agneta Lenngren Sara Skur Jan Ohlander Ulrica Palmblad Erika Kurberg Linda Eriksson Cia Holmberg Barbro Almlöf-Ekholm David Lundqvist

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Hantering av BDT-vatten koloniområden i Helsingborg

Hantering av BDT-vatten koloniområden i Helsingborg Hantering av BDT-vatten koloniområden i Helsingborg Bedömningsunderlag till kontorsremiss från miljöförvaltningen Nilsson Torsten - MF miljöförvaltningen 2012-11-20 Hantering av BDT-vatten koloniområden

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är

Läs mer

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD 2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras

Läs mer