Minnesanteckningar Avloppsgruppen

Transkript

1 Minnesanteckningar Avloppsgruppen Närvarande: Eva-Lena Oscarsson Agneta Lenngren Sara Skur Jan Ohlander Ulrica Palmblad Erika Kurberg Linda Eriksson Cia Holmberg Barbro Almlöf-Ekholm David Lundqvist Mikael Eriksson Åsa Wievegg Ann Norberg Staffan Bergendal Ina Barkskog Magnus Svensson Susanne Gällerdal Camilla Nyberg Arboga Hallstahammar Köping Köping Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västerås (praktikant) Inledning Susanne Gällerdal hälsade välkomna och gick igenom schemat för dagen. Rapporten VA-GIS i Mälardalen delades ut i två exemplar till varje kommun. Susanne hade skrivit ut resultat från enkät om kommunernas arbete med enskilda avlopp, som miljöinspektörerna fick titta på. Intresset var stort, så Susanne lovade att skicka ut resultatet också. Skyddsnivåbestämning och Skånes projekt Magnus Svensson presenterade en sammanfattning om skyddsnivåbestämning med fokus på Skånes läns GIS-projekt. Kommunerna har inte kommit åt informationen om Skånes projekt på nätet Länsstyrelsen skickar ut länk igen. Definition på ytvatten (utsläpp till) diskuterades kort. Är det ytvattenutsläpp och avloppsvattnet hamnar i ett täckdike t ex? Kommunerna tycker att det kan vara knepigt att göra den här typen av bedömningar. Skåne har rekommenderat att 25 % av de enskilda avloppen ska ha hög skyddsnivå (i enlighet med BSAP, Baltis Sea Action Plan). Är detta en siffra som gäller även hos oss? BSAP:s siffra är troligen en nationell rekommendation, men när frågan ställdes till Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt vill man ännu inte ge en motsvarande siffra för Västmanlands län. Anledningen är dels att siffran verkar låg och dels att det vore mer intressant att titta på vattenförvaltningens åtgärdsprogram, som inte blir klar förrän i december 2009.

2 Om recipienten är känslig av andra skäl definierar man vad det är i policyn eller bedömer man det i varje enskilt fall? I varje enskilt fall. Vägledning om framför allt Vattenkartan efterfrågas. Länsstyrelsen ska titta på om det finns någon vägledning att ge redan idag eller om Länsstyrelsen kan göra en enklare vägledning över vad som ska vara ikryssat just för syftet att arbeta med enskilda avlopp. Ina berättar om de kartor som Beredningssekretariatet har ordnat utifrån VISS över övergödning, näringsämnen m.fl. Beredningssekretariatet har sammanställt parametrar utifrån VISS och kommit fram till sammanfattande kartor över Västmanland. Karta över de provpunkter fr 2006 visas, ex. vissa vattendrag har inga provpunkter utan en expertbedömning har istället gjorts (ex. gult vattendrag vid Sagån). Ina delar ut pappers-kartor och lovar även skicka ut JPEG-filer till gruppen via e-post. Kommunerna har exempelvis egna vattenskyddsområden, finns det med i t ex Vattenkartan? Det vill man ha med i underlaget. I Skånes modell finns det underlaget med. Det finns med på Länsstyrelsen RUM-kartor, så det borde vara lätt att få med. Närheten från fastigheten till jordarter, skyddade områden etc är det som handläggarna vill veta när de arbetar med enskilda avlopp. SCB:s karta från fastighetstaxeringen med information om var det finns enskilda avlopp eller kommunala är oerhört intressant (med reservation för att tillfrågade personer inte alltid kryssat i rätt), men dessvärre är den informationen sekretessbelagd Använder alla kommunerna RUM-kartorna? Nej. Länsstyrelsen skickar ut länken till kommunerna. Åsa berättar om Surahammars arbete med sin avloppspolicy. Normal skyddsnivå gäller generellt. Hög skyddsnivå gäller 200m från vattenkant (eller 300, 500 meter; beslut har inte tagits för avståndet än). För att kunna göra en bedömning av kriteriet utsläpp till känsliga vattenområden har Åsa använt VISS och Vattenkartan. Åsa har fokuserat på parametrar istället för att enbart gå på en viss vattenförekomst (ex. sjön Glåpen). Sökvägen har då varit Parametergrupp Miljöproblem Övergödning = statusklassningar på de sjöar/vattendrag som finns i sökt område (här Surahammar). Det går även att få kartbild på vattenförekomsten eller att klicka på länk till Vattenkartan. I Vattenkartan klicka Näringsämnen. Hur mycket tid har Åsa lagt ner på arbetet med avloppspolicyn? Det är inte mycket tid som har gått åt till att skriva. Däremot har det tagit mycket tid i anspråk att blippa runt och leta efter data. Tid har även lagts av en exjobbare som började för 2 år sen. Åsas arbete har utgått från hans arbete. Kartor för hela länet? Ina skickar ut JPEG-filer över länet. Hur kom Surahammar fram till 200 m? Å: Kollat känsliga vattenområden och sedan antagit ett lämpligt avstånd på 500 m, men det blev kanske väl långt. Kanske lämna öppet i policyn, så att bedömning ändå får avgöras vid varje fall.

3 Åsa ber om lite hjälp vissa avsnitt är tomma i utkastet till policyn? Förslag gavs att man kan se det som en inventering = gå på fastigheter, hur känsligt vattendraget är, jordbruk runtomkring, industrier etc. Ann Norberg berättar om riktlinjer i Västerås för hög och låg skyddsnivå. Västerås kommun har tagit generella riktlinjer utifrån ekologisk status, skyddsvärda områden (Mälaren, Asköviken mm) som man utgår ifrån (5km utifrån Mälarens kant/kust + 500m på varje sida av resterande vattenförekomster, inkl. våtmarksområde). En slutgiltig bedömning görs särskild i varje enskilt fall. Utgår från att man gör undantag utifrån de generella riktlinjerna. berättar att de har förbjudit utsläpp av avloppsvatten, inklusive BDT-vatten, som överklagats till Lst Uppsala som återremitterat ärendet till kommunen. Lst C menar på att förbud endast kan gälla WC-vatten. Jmfr med fall i InfoSoc, där man godtagit förbud för utsläpp av BDT-vatten, dock nära badvatten i det fallet. Åsa berättar hur man kan få fram info utifrån Vattenkartan: -Klicka i Områden (för snabbare sökresultat) -Punkt 5 för skyddsnivåbestämning (Den sammanlagda belastningen i området är eller riskerar att bli, hög på grund av antalet utsläppskällor; exempelvis inom s.k. omvandlingsområden där fritidsbebyggelse har omvandlats till permanentbostäder och där detta kan medföra successivt försämrad vattenkvalitet eller -kvantitet.) Åsa har lagt VA-områden på Surahammar-kartan och sedan jämfört med vanliga kartan Jordbruksmark Antal fastigheter Fler parametrar som bidrar till den gemensamma belastningen? Punkt 2 (Andra yt- eller grundvattentäkter för dricksvatten än sådana som avses i 1, finns inom anordningens påverkansområde och anordningen kan befaras bidra till olägenheter vad beträffar tillgången till vatten eller vattnets kvalitet i dessa täkter såsom dricksvatten till djur). Är struken Å har ringt NV och frågat innefattar egentligen samtliga vattentäkter och enskilda brunnar Punkt 6 (Recipient eller omgivning är känslig av andra skäl.) gäller troligen inte Surahammar (?) Tittar i VISS- Vattenkartan. Åsa visar hur hon har klickat runt och vilka skikt hon har använt, ex. Skyddade områden enl MB, Fågeldirektivet och Vattendirektivet, Vattenskyddsområden (Sura ska få nytt Vattenskyddsområden). Gruppen önskar samsyn i hela länet arbetsgrupp? Kommunerna får ta med sig frågan hem och fundera lite har ju två län att förhålla sig till. Kan vara svårt att få till en gemensam policy p g a skillnader mellan kommunerna. Att träffas i arbetsgruppen och diskutera vill man dock gärna göra. Det har man också lämnat som förslag till tillsynsvägledningsplanen, så att gruppen får fortsätta att träffas. Gruppen önskar gemensamt karta Uppföljning av förra mötet (september 2008) David fick förra gången i uppgift att kolla upp en utbildning motsvarande den som hållits i Skåne, Planera och åtgärda landsbygdens avlopp ett förvaltningsövergripande ansvar. David lämnade över frågan till SusanneG. Utbildningen i Skåne hade många deltagare som

4 var miljö- och hälsoskyddsinspektörer, men det var riktigt dålig uppslutning av kommunala planhandläggare. Budgeten för utbildningen var dock stor och ansökningstiden för möjliga bidrag till kursen har gått ut. Frågan är hur kommunerna då förhåller sig till självkostnadspris? Har Länsstyrelsens planenhet (SuE) handläggarträffar via tillsynsvägledning också? SusanneG kollar upp. Utbyggnad av VA vid förtätad bebyggelse tre länsstyrelser inblandade (Västmanland, Dalarna och Uppsala) Kan man därigenom anordna gemensamma utbildningar? Fagersta-Norberg har stort behov av tips och vägledning gällande enskilda avlopp och gemensamhetsanläggningar i och med det projekt de påbörjat där under Miljösamverkan Sverige oklart vad Samla avlopp-projekt innebär. SusanneG hör sig för. Har kommit fram till att Samla avlopp är något Miljösamverket Sverige startade upp i mars 2008 och som de ska jobba med ca 1 år mao redovisning någon gång efter mars Projektet har som mål att ta fram handledning för kommunerna som täcker in: - vilka lagstiftningar som gäller för avlopp och vilka möjligheter det finns att få till stånd gemensamma anläggningar - goda exempel på hur man arbetat med gemensamma anläggningar och omvandlingsområden - exempel på hur man med digitala planeringsunderlag kan åskådliggöra behovet av åtgärder till följd av vattendirektivet (ex. gis-kartor) Nationellt projekt 2009 riktat till kommunerna Naturvårdsverket säger att det inte finns en chans att hinna till 2009, tidigast till Kurs om infiltrationsanläggningar (i Uppsala), som var väldigt bra. Thomas Waara har ordnat kursen. Kan man inte köra den i Västmanlands län också? Jo, det kan man tänka sig, om kommunen betalar till självkostnadspris (ca kr). Kommunerna är intresserade. Minireningsverk bräddar ibland direkt ut från första kammaren. Otroligt viktig med egenkontroll och att titta på servicerapporterna, för minireningsverken fungerar inte så bra som man tror. Efterpoleringssteg nödvändigt om det är känsligt. Funktionen är mycket beroende av vem som sköter om verken. På Avloppsguiden finns resultat av mätningar på 10 minireningsverk (Maria Hübinette) berättar om vad som kom upp på träff som hölls i oktober. Under träffen framkom att vissa entreprenörer inte har uppgifter om sina egna anläggningar/kunder. Entreprenörerna försökte då få uppgifter från kommunerna, som i sin tur hade svårt att få fram uppgifterna (kommunen registrerat tillstånd för avlopp, inte för hur det renas). Under träffen gjordes studiebesök på 4 verk - svårt att veta var man ska slamsuga/tömma! Viktigt att uppmärksamma egenkontrollen redan vid tillståndsprövningen. Nästa gång tittar gruppen på informationsbladet. Till nästa gång tar kommunerna med sitt arbetssätt och riktlinjer kring omhändertagande av latrin. Fagersta-Norberg: Inventering + krav på alla avlopp äldre än 20 år. Därefter avvägningar för att få det att fungera praktiskt. Finns det någon annan kommun som har erfarenheter och kan

5 ge tips om hur man gör dessa avvägningar? Man kan inte döma ut avlopp enbart p g a hur gamla de är. I övrigt diskuterade kommunerna lite kring hur de gjort bedömningar i olika fall. Nästa träff blir i slutet av februari/början av mars, förslagsvis vecka 8. En mötesfrekvens på 1 gång per kvartal tycker kommunerna är lagom. I Surahammar tar Erik Munktell över efter Åsa Wievegg om två veckor. All information och alla utskick bör gå till honom. Beslut Ina skickar kartor med ekologisk status mm i jpg-format. Susanne skickar sammanställning av enkät om kommunernas arbete m enskilda avlopp Susanne skickar länkar till RUM-materialet och till Skåne-projektet. Magnus kollar upp om GIS-projektet är möjlig att genomföra. Arbetsgruppen ligger lågt med att ta fram bedömningar gemensamt i länet, men kollar vidare på utbildningar (VA/plan + infiltration). : checklista + rapport + info från avloppsträff