Mark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-

Transkript

1 -----~- Vatten ~--'NQENJOAERNA AB Utlåtande om lämpligheten av att bygga nytt bostadsområde inom seku ndär skyddszon för den kommunala grundvattentäkten i Vaggeryd Abonnenter i Vaggeryd, Byarum och Hok får sitt dricksvatten från Vaggeryds vattenverk. Vattenförsörjningen baseras på två brunnar belägna c:a 150 m öster om Hjortsjön. Båda brunnarna nyttjas. Brunnarna benämns Brunn 4 och 5. Brunnarna 1-3 har tagits ur bruk. Vatten uttagen regleras i en vattendom från 1960 (00111 A39/ 1960) och medger ett uttag av m 3 grundvatten/dygn i medeltal rör aret dock högst 3000 m /d som max. Vattentäkten har ett skyddsområde som först fastställdes i samband med vattendomen och som sedan har reviderats I:e mars Nuvarande vattenproduktion är c:a m 3 /d och försörjning sker av 4600 PE. Abonnenter j Skillingaryd och Kle shult får sitt dricksvatten från Skillingaryds vattenverk. Vattenuttagen regleras i en vattendom från 1974 och medger uttag av 2600 m 3 /dygn grundvatten dock högst 4500 m 3 /d som max. Vattent"kten har ett skyddsområde som fastställdes i samband med vattendomen och som sedan har reviderats 1 mars De båda vattenförsörjningsområden är sammankopplade via en överföringsledning som medger att reservvattenförsörjning kan ske från dc båda vattentäkterna. Geologiskt sätt ligger vattentäkten vid Hjortsjön i n mäktig isälvsavi' gring vars utbredning vid Vaggeryd framgår av figur l. Isälvsavlagringen tillhör en av de mäktigast i landet oel sträcker sig frän Jönköping i norr till Markaryd i söder. Isäivsavlagringen utgör på den sträckan även vattentäkt för bl.a. Värnamo, Växjö, Ljungby, Älmhult och Markaryd och får pga. des betydelse får vattenförsörjningen anses vara riksintresse för vattenförsörjningen. På grund av tidigare uttag för grusförsöljning har möj iigheterna rör grundvattenuttag ur våra åsar i södra Sverige starkt begränsats. Åsformationen vid Vaggeryd och Skillingaryd har potential för att förse kommuninnevånarna med grundvatten sett ur ett flergenerationsperspekliv. Brunnarnas vid Hjort jön är c:a 25 m djupa. Vattenkvaliten är mycket bra. Det innebär att vattnet utan några som helst reningsåtgärder, inte ens ph-justering eller desinficering, kan distribueras ti II abonnenterna. Det är helt unikt att ett grundvatten för kommunal vattenförsörjning kan distribueras utan reningsåtgärd eller kemikaliehantering. Historiskt sätt kan konstateras au brunnarna livslängd är beroende av förekomsten av mangan i vattnet. Manganet uppstår sannolikt pga. inducerad infiltration från Hjortsjön vilket på sikt medför syrebrist i grundvattnet vilket i sin tur rnedfor att bund t mangan går i lösning. Vattnet i Skillingaryds vattentäkt behandlas med oxidation, ph-justering och UV-ljus.

2 Figur l. Isälvsavlagringen kring Hjortsjön Till Hjortsjön rinner Hera vattendrag såsom 13 dabäcken, Gnyltån, Ekebergsbäcken Linnarebäcken samt inte minst Lagan. Hjortsj"n belasta av tillrinnande vatten från nämnda vattendrag som avvattnar jordbruksområden vid Ammelund, 8ratteborgsgård, Lunden, Smedjebo, Bossjarp. Grimsjö. Målen, arahov I11.H. områden. Skyddsområdet för attentäktcn indelas j inre och yttre kyddszon. Ut träckning enligt figur 2. Den inre skyddszonen är så utfol111ad att det skall la minst 100 dygn för vattnet att flöda från skyddszonens gräns till brunnarna. Det skall medge en fullständig baklerieavdödning av vatten som komm r in i skyddszonen. kyddszon n enligt fastställelsen 1960 sträckte sig österut fram till läns äg 846. l samband med revideringen 2007 har den yttre skyddszonen utsträckts ytterligare österut tor att innefatta så äl nämnda riksväg som järnvägen. Orsaken till utökningen är alt grundvattenflödet j stor omfattning är riktat från öster mot väster. Den yttre skyddszonen skall vara så stor att det tar minst ett år år grundvattnet att flöde från zonens gräns till den inre skyddszonens begränsning. Anledningen är att eventuella fåroreningar som uppstår utanfår z nen skall reducera j å omfattning att grundvattnet skall vara opåverkat då det når den inre skyddszonen. 2

3 .8 ". or., L tl :. l --L ----'-"::.:'.;::;:-_~ ' ' Figur 2. Inre och yurc skyddszoner ror vatlentäl<ten i Vaggeryd. -R-" ~In-2.!._ Grundvaltenmagasinel belastas i dag av verksamheter främst bostadsbebyggelse och vägar söder om skyddszonema på isälvsa lagringen samt av länsväg 846. Det finns nu ett ftr 'lag om att anlägga ett n Jtt bostadsområde mellan den inre skyddszonen och länsvägen, såledcs inom yttre skyddszon och med närmaste del c:a 300 m från brunnarna. Bostadsområdet k Illmer således att byggas på isäl savjagringen och dess genomsläppliga jordarter. En sådan etableringen kommer all innebära en risk för vatt ntäkten. Störst risk utgör området under byggnadstiden då mull/matjorclsskiktct är av Jäg nat. Senare utgör trafiken, hantering av preparat i trädgårdarna, bittvättning och dagvattenhantering risker. I miljöbalken MB 3kap 8 finns följande riktlinjer: Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga får anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, en rgidistribution, kommunikationer, vattenforsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt forsvåra tillkomsten eljer utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse får anläggningar Som avses i fårsta stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. 3

4 _Vatten =~,.~--'NGENJOAEAI< AD I riksdagens miljökvalilet mål av år 1999 "Grundv tten av god kvalitet" finns följande rader: Grundvattnets kvalitet skall inte påv rkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning. uttag av naturgrus. tillförsel av föroreningar m.m "' ' Som ett av riksdagens ctappmål är att: I Grundvattenförande geologiska avlagringar av vikt for nu farande och framtida vattenfårsörjning har l:>enast år 20 IOett långsiktigt skydd mot exploatering om begränsar användningen av vattnet. Il etablering av bostadsområdet måste således innebära langtgående skyddsåtgärder och restriktioner. Dagvattnet från vägarna och villoma måste omhändertas och kan inte tillåtas infiltrera i marken inom skyddsområdet såvida intl:. ärskijt omhändenagande utformas. Vidare måste det införas re triktioner mot biltvätt såvida inte tvättvattnet omhändertas samt av användning av kemiska bekämpningsmt:del i trädgårdar. Ett exempel på påverkan av kemiska bekämpnil gsmedel. i samma isälvsrormation fast mycket längre söderut, är från ogräsbekämpningsmedlet Tolex i Värnamos vattcntäkt i Apladalen. rots att medlet förbjöds 1989 påträffades nedbrytningsprodukter från det i brunnen så sent som på 2000-talet och brunnen fick stäna 3s. [ en enkät genomförd av svensk Vatten år 2000 framkom att 80 vattentäkter j de svenska kommunerna var på något sätt påverkad av kemiska bekämpningsmedel varav hälften någon gång i koncentrationer över gränsvärdet för otjänligt (0, I ~lg/i). Ytterligare genomrnrlsvägar även i ttr skyddszon måste förbjudas, allt ovanstående i syfte att minska belastningen på grundvattnet samt att min 'ka riskerna.!'ör att kunna ta ställning till om en etablering är möjlig bör en mer genomarbetad riskanalys upprättas samt ett födag till åtgärder rör bostadsområdet för att minska riskerna samt belastningen på grun vattnet. Produktionskostnaden är för närvarande c:a 0,7 kr/m 3 för det vatten som distribueras från Vaggeryd, vilket är en mycket låg kostnad. och 1 7 kr/m J för det som produceras i Skiljingarum. Kapitalkostnaderna är ej inbcriiknade. Det ekonomiska värdet av vattentäkten och för att ersätta v ttentäkten i Vaggcrycl bör rastställas. Växjö Mark & Vatten Ingenjörerna AB Hans Bruch 4

5 , ~ ~ Inre sky szon :f.' NY re skyd szon.~i. Bet! liglskyd somrade ~r----+flt.~ :/ 1: :,i I 1:1, o~.:,. / Figur 6. Förslag till ny inre och yttre skyddszon samt befintligt skyddsområde för vattentäkten i Vaggeryd.