Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
|
|
- Ebba Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes- och miljömedicin, UmU
2 Arsenikförekomst Förekommer i berggrund hög halt i bl.a. sulfidrik Vid gruvor, vid sågverk, annan industriell verksamhet Huvudsakligen som trevärt (As III ) och femvärt (As V ) i grundvatten Organisk arsenik till liten del i grundvatten och sannolikt även i dricksvatten. Organisk arsenik i bl.a. fisk och skaldjur O Selinus (ed. in chief); Essentials of Medical Geology; sid Elsevier. 2005
3 Toxikokinetik Trevärt (As III ) och femvärt (As V ) utsöndras till ca 60 75% i urin inom ca timmar efter intag Återstående del långsammare utsöndring via urin Lagras i hår och naglar (huvudsakligen tre- och femvärt arsenik) Organisk arsenik utsöndras relativt snabbt i urinen WHO; Environmental Health Criteria 224, Geneva; 2001
4 Toxikologi Oorganisk arsenik; Tidiga symtom; Pigmenteringsförändringar, förtjockning av hudens hornlager f.f.a. på handflator och fotsulor Hudkancer, lungkancer, urinblåsekancer Perifera kärl- och nervskador Leverskador, diabetes och högt blodtryck Låg födelsevikt Organisk arsenik relativt icke-toxiskt WHO; Environmental Health Criteria 224, Geneva; 2001
5 Ett exempel från Sverige Riktvärdet i dricksvatten är 10 μg/l (WHO 2003) Första provet 1000 μg/l, andra provet 800 μg/l i vattnet från borrad brunn Använt vattnet från brunnen i ca 15 år Två vuxna, tre barn år gamla Föder upp djur för egen konsumtion Odlar grönsaker för eget bruk
6 Halt av arsenik i hårprov Person nr Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 1 8,19 (0-2,5 cm) 2 3,28 (0 1,3 cm) 3 2,02 (0 2,0 cm) 4 2,91 (0 1,2 cm) 5 2,53 (0 2,5 cm) Referensvärde 0,034 0,319* Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 6,15 (2,5 5,0 cm) 3,26 (1,3 2,3 cm) 2,08 (2,0 4,0 cm) 4,00 (1,2 2,7 cm) 2,95 (2,5 5,5 cm) Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 4,08 (5,0 9,5 cm) 3.90 (2,3 3,0 cm) 2,32 (4,0 6,5 cm) 3,75 (2,7 4,7 cm) 3,22 (5,5 10,5 cm) Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 3,20 (6,5 9,5 cm) Medelvärde hela hårprovet mg/kg 6,14 3,48 2,41 3,55 2,90 * Rodushkin et al Sci Tot Environ 2002;262: (Invånare i Umeå och Luleå)
7 Halter av arsenik i urin och naglar Person nr Urin μmol/l 1 0,12 10,1 2 0,46 2,07 3 5,64 1,35 4 0,08 1,70 5 0,84 4,33 Referensvärde Naglar mg/kg < 0,13* 0,065-1,09** * Elinder et al 1991 (totalhalt As?) ** Rodushkin et al Sci Tot Environ 2002;262: (Invånare i Umeå och Luleå)
8 Effekter i relation till halt i biologiska prov Onormal pigmentering vid AM 6,1 mg/kg i hårprov* dvs. i nivå med våra undersökta personer. En halt i håret över 1 mg/kg indikerar förgiftning**. Inga symtom på hudförändringar bland familjemedlemmarna Perifera kärl- och nervskador? Risk för kancer? * Yoshida et al. Toxicol Appl Pharmacol 2004;198: ** Arnold et al, Clinical Dermatology. 8th edition. Philadelphia WB Saunders; p
9 Åtgärder och andra frågor Anslut till kommunalt vatten! Filter? Ny brunn? Ja, grävd 2 μg/l Variation av arsenikhalten i vattnet? Finns undersökning av koncentrationen av arsenik i brunnar i Sverige?
10 SGU:s undersökningar
11 Arsenik i brunnar i Vb- och Bd-län Norsjö kommun; 120 brunnar varav 18 > 10 μg/l Halt; µg/l. AM = 66 µg/l - M. Blomé 2007 Norsjö kommun Skellefteå kommun; 31 borrade brunnar varav 6 st mellan µg/l E. Karlsson ex.arb. Naturgeografi UmU 2006 Piteå kommun; 146 brunnar; 26 borrade och 3 grävda > 10 μg/l (2005) Max µg/l L. Lindelöf 2005 Piteå kommun Generellt ca 20% av provtagna brunnar > 10 µg/l
12 Sigtuna kommun (129 brunnar) Thunholm et al SGU-Rapport 2009:9 Koncentration antal % 5,0 10,0 µg/l > 10,0 µg/l Ca 3% av alla brunnar i Sverige > 10 ug/l Ek et al SSI Rapport 2008:15
13 Ansvar Socialstyrelsens ansvarsområde Brunnsägaren ansvarar för vattnet Lägg in arsenik i analyspaketet för metaller
14 Filter för rening av vattnet m.a.p. arsenik Olika typer av filter finns på marknaden Socialstyrelsen har genomfört en test under laboratorieförhållanden Fungerar under dessa förhållanden I praktiken fyra hushåll i Norsjö med en halt av 300, 150, 50 eller 20 µg/l testade olika filter. Endast i det hushåll med 20 µg/l en tillfredsställande rening Adsorptionsfilter med föregående partikelavskiljning genom sandfilter (M Blomé 2007)
15 Finns några undersökningar genomförda i Sverige avseende arsenik i dricksvatten och hälsoeffekter? NEJ!
16 Vad planerar vi att göra? Hur många är/har varit exponerade i Ac, Bd, Y län? Screening av halter i brunnsvatten i Norra sjukvårdsregionen Utfall fostrets vikt vid födseln! Metabolism (skiljer sig mellan män och kvinnor kvinnor mer känsliga än män?!, barn?, äldre?) Ansökningar 2009; Formas och SGU
17 Tack!
Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409
1 Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409 Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning Marika Berglund, Institutet för miljömedicin, Box
Läs merMetaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs merArbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Läs merFörhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merSAMMANFATTNING... 2 1. VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ?... 4 2. VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?...
2007 Arsenik i dricksvattnet! en lägesrapport Bygg & Miljö Norsjö kommun Marie Blomé 1 Sammanfattning Vi har funnit arsenikhalter som överskred Socialstyrelsens rekommendationer för vad som är hälsomässigt
Läs merNaturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten
Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merBilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Läs merVattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun
Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet
Läs merExponering och hälsoeffekter i Glasriket
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och
Läs merArsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.
Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson. Arsenik i jord, maxhalt i provpunkt mg/kg TS Medel 67,8 Median 28,5 95% percentil 265,6 Max 955,0 KM 10
Läs merUtredning av arsenikexponering på värmeverk i Svenljunga
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 149 Utredning av arsenikexponering på värmeverk i Svenljunga Mona Lärstad, ST-läkare Susanna Lohman,
Läs merArbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett
Läs merTill dig som har dricksvatten från enskild brunn
2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs merMiljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun
Diarienummer: 18RS6505-1 Utfärdad: 2018-09-06 Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun Ann-Christine Mannerling, Yrkes- och miljöhygieniker Carin Pettersson, Kemiingenjör
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merReferensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1
Referensdata Human Grundämneshalter i blod Grundämne Referensvärde Al
Läs merBiokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium
Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium C.L. Rääf (Lunds universitet) H. Holstein (Lunds universitet) E. Holm (Göteborgs universitet) P. Roos (DTU Nutech, Risö) S. Rahkshan (examensarbetare)
Läs merHVR, KTH och Grameen samarbetar för att ta itu med världens största förgiftningskatastrof
HVR, KTH och Grameen samarbetar för att ta itu med världens största förgiftningskatastrof INFORMATION FRÅN HVR WATER PURIFICATION AB 22 mars 2014 HVR Water Purification AB Teknikhöjden Björnnäsvägen 21
Läs merBilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merMetaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07
Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:
Läs merKlimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare
Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt
Läs merNordic Iron Ore. Brunnspåverkan
Nordic Iron Ore Brunnspåverkan Förutsättningar vid ny gruvdrift Grundvattennivån sänks vid tömning av gruvorna Beräkningar har gjorts för att visa hur stort område som kan komma att få en förändrad grundvattennivå
Läs merRåvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader
- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merHÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merUNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN
UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merBILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR
BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR 21, rev 2017-01-20 Gasverksområdet i Norrköping - Beräkningar på föroreningstransport efter schaktsanering Metod Resultat från befintlig grundvattenmodell, jord- och grundvattenanalyser
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merDricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02
Dricksvatten Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla
Läs merMiljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet
Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 30 maj 2013 Sahlgrenska
Läs merPFAS i Brantafors dricksvatten
PFAS i Brantafors dricksvatten Information vid Renare Marks PFAS-seminarium Stockholm 2017-02-02 Magnus Olofsson Miljö- och byggnadsförvaltningen Brantafors vattenverk byggdes 2010, ersatte ett gammalt
Läs merPolicy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs mer10 25 200 300 50 400 0,50 15 15 35 80 200 80 150 0,25 2,5 250 500 8,0 50 30 150 20 120 100 500 100 500 100 1 000 10 50 3,0 15 10 30 3,0 15 3,0 20 1,0 10 0,00002 0,00018 Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat
Läs merMiljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland
Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Helena Sandén Överläkare, Med.dr. Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Göteborg den
Läs merHälsorisker med kadmium hos barn
Hälsorisker med kadmium hos barn Maria Kippler Enheten för Metaller och Hälsa Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet 2014-11-26 Maria Kippler 1 Exponering via kosten och rökning Ungefär 80%
Läs mer2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125
Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1
Läs merMiljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall
Miljömedicin norr Miljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall Datum 2018-09-10 Karl Forsell, överläkare, specialist yrkes- och miljömedicin Ingrid Liljelind,
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs meroch medelålders kvinnor
Kadmium i urin hos yngre och medelålders kvinnor 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Kadmium i urin hos yngre och medelålders kvinnor Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner.
Läs merRegional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Läs merKloraminer. exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster. Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg
Kloraminer exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg Klorering av bassängvatten Riktvärden finns avseende vattenkvalitet (Folkhälsomyndigheten 2014:12)
Läs merSafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten
SafeDrink Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) SafeDrink Formasprojekt 4 år (2013-2016) Integrerad kemisk och
Läs merHälsoriskbedömning av parkmark
15 Maj, 2019 Hälsoriskbedömning av parkmark Ann Helén Österås och Sofia Frankki, WSP Mark & Vatten Grönområden i tätorter 2 Förorening med metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Härstammar
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27
Läs merBILAGA NR 8. Laboratorieanalyser - Ytvatten
Utredning, Fd fabrikstomten, Valdemarsvik Projektnr. 00-00 BILAGA NR Laboratorieanalyser - Ytvatten v:\_uppdrag\0000\n_miljögeoteknik\n_txt\rapport_bilagor\bilagsflikar ny logo.doc Valdemarsvik Littera:
Läs merR-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002
R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459
Läs merThe power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden
The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av -förorenade områden Dan Berggren Kleja, Anja Enell, Pär-Erik Back, Michael Pettersson, Ola Wik På säker grund för hållbar
Läs merSATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del
Läs merHandläggare: Nicolina Magnusson Diarienummer: ABV 2018/0448 Datum: Dövestad. Bedömning 6 Lagen om allmänna vattentjänster
Handläggare: Nicolina Magnusson Diarienummer: ABV 2018/0448 Datum: 2018-12-19 Dövestad Bedömning 6 Lagen om allmänna vattentjänster Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Författare Datum Arkiv / Uppdrag
Läs merUndersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar
Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merNaturvårdsverkets generella riktvärden
Naturvårdsverkets generella riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - Vilka begränsningar finns? - Riktvärdesmodellens uppbyggnad - Grundläggande antaganden
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merLyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening
Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan
Läs merRisker vid förorening av dricksvatten med PFAA
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Läs merVilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 20 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs mer0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merLUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?
LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer
Läs merRiskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.
2016-02-09 Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. Inledning (tidigare Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB) genomförde
Läs merFakta om omega-3 och barn
Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3
Läs merBehandling av avfall från saneringen i Bengtsfors
Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors Renare Mark i Umeå 5 november 2008 Marie Carlberg SAKABs anläggning Bild på organiskt från A Bild pressar emballage Förbränningsanläggning WTE1 Utlastning
Läs merPlatsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera
Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera Dan Berggren Kleja et al. SGI & SLU Kontakt: dan.berggren.kleja@swedgeo.se Vad skall skyddas?
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merPFAS i sommarstugeområde i Luleå
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merRapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet
2008-01-28 Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet Rapporten är sammanställd av Christer Svensson, Skellefteå kommun 1 Inledning För ett område som i huvudstudien kallas för A-området gick
Läs merEnskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006
Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.
Läs merLångtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Läs merMobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB
Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB Exempel Gudarp sanering genom jordtvätt Kort sammanfattning CCA-impregnering,
Läs merBilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden
Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden 2017-02-27, kl. 17:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1 Eget scenario: Bostäder Blankaholm Beskrivning Modifierat scenario
Läs merÖversiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning
2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet
Läs merRiktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?
Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar? Mark Elert - Kemakta Seminarium Tillämpad riskbedömning Renare Mark 15 maj 2019 Innehåll Riktvärdesmodellen - mer än riktvärden Styrande faktorer
Läs merUttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM
2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde
Läs merUtvärdering av Ekobackens deponi
Utvärdering av Ekobackens deponi Uppdraget Svensk Ekologikonsult har fått i uppdrag av Värmdö kommun att utvärdera vilka föroreningar som kan förknippas med utgående vatten från Ekobackens deponi. Utredningen
Läs merMiljöhälsorapport 2009
Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Kapitel 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Nationella miljöhälsoenkäten 4 Könsskillnader 5 Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet 6 Luftföroreningar
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merBiologiska undersökningar vad säger de egentligen?
Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Exempel från Turingen, Tollare och Eka Andy Petsonk, Marie Arnér WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm Problemet (enl Posthuma et al ) Överskridande
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merMEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN
Svenskt Vatten Forskning och innovation 29:e november 2017 MEMBRAN DEN NYA UNIVERSALLÖSNINGEN FÖR SÄKER DRICKSVATTENPRODUKTION? MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN Dr Helfrid Schulte-herbrüggen
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter. Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16
Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16 Karl Forsell, Överläkare Kåre Eriksson, Yrkeshygieniker Klinisk miljömedicin norr (KMN) är en sektion inom Arbets-
Läs merKEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005
Miljöförvaltningen KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 SAMMANSTÄLLNING AV BRUNNSRESULTAT I LANDSKRON KOMMUN Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merMiljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun
Miljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun 2017-12-12 Karl Forsell, överläkare Klinisk miljömedicin norr (KMN) 1 Arbets- och miljömedicin norr Norrlands
Läs merInformation. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Läs mer