Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige.
|
|
- Sten Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(24) Institutionen för mark och miljö Klas Rosén & Robert Weimer Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige. Beställare: Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm Er referens: SSM 2011/3135 Kontaktperson SSM: Dr. Pål Andersson, Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, SE Stockholm. Tel , fax pal.andersson@ssm.se Projekttitel: områden i Sverige. Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade Forskningsledare: Docent Klas Rosén, Radioekologi (REK) gruppen, Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala. Box 7014, SE Uppsala. Tel , mobil , fax klas.rosen@slu.se Medarbetare: Lic. stud. Robert Weimer, Radioekologi (REK) gruppen Institutionen för mark och miljö, SLU, Tel robert.weimer@slu.se MSc, Yury Chaiko, Radioekologi (REK) gruppen Institutionen för mark och miljö, SLU. yury.chaiko@slu.se Beviljade anslag 2013: SEK Fortsättning: En fortsatt studie under 2014 är motiverad för att få säkrare statistik, tendenser och följa utbredningen särskilt i de Tjernobylkontaminerade områdena. Vi inom REK-gruppen på SLU erbjuder oss att utföra denna undersökning under Uppsala den 31 december Klas Rosén Robert Weimer Yury Chaiko
2 Innehåll: Sammanfattning: 2 Litteraraturstudie: 3 Metod Utförande: 5 Resultat och Diskussion: 6 Slutsatser: 13 Referenser: 15 Appendix: 17 Sammanfattning 137 Cs i vildsvin från län drabbade av Tjernobylnedfallet Uppsala och Västmanlands län var två av de län som drabbades av radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan Under många år har vissa viltarter, framförallt älg, lodjur, björn och hjort, analyserats årligen eller med visst intervall för att studera det långsiktiga tillståndet av 137 Cskoncentrationen i dessa viltarter. På senare år har populationen av vildsvin ökat i Uppsala- och Västmanlands län och omkringliggande län till sådan storlek att det numera är motiverat att studera 137 Cs-koncentrationen även i dessa djur. Syftet med denna studie är att studera tillståndet av 137 Cskoncentrationen i köttet hos skjutna vildsvinen för att få ett kunskapsunderlag över vilka aktivitetskoncentrationer som finns och som kan förväntas. Studien är en fortsättning på den förstudie som gjordes på SLU (REK-gruppen) under 2012 och rapporterades till SSM i slutet av året Vid årets studier har vi undersökt 137 Cs halten i kött, skillnader i upptag mellan kön samt mellan kultingar och vuxna vildsvin. I och med att vildsvinen breder ut sig norrut in i områden med högre nedfall från Tjernobylolyckan är det sannolikt att än högre halter kan komma att mätas i vildsvin från dessa områden. 2(24)
3 Litteraraturstudie. I slutet av 1700-talet utrotades vildsvinen i Sverige på grund av de stora skadorna de orsakade inom jordbruket. De återintroducerades i den svenskan faunan under 1980-talet genom att de släppts ut i det vilda illegalt eller rymde ut från hägn (Magnusson, 2010). I Sverige förekommer vildsvin i stora grupper främst i södra och östra delen av landet. Utbredningen sker idag främst mot västra delen av södra Sverige, men även norrut. Vildsvinen migrerar mer och mer för varje år in i de Tjernobylkontaminerade områdena. Vildsvin är vanligen mycket skygga och oftast aktiva under natten. När det blir ont om mat kan vildsvinen tvingas att vara aktiva även under dygnets ljusa timmar. Fullvuxna individer är ungefär 1,5 meter långa och har en mankhöjd på runt 1 meter. Galtarna kan väga närmare 200 kg medan suggornas max vikt ligger strax över 100 kg (Svenska Jägareförbundet 2013). Jordbruksverket och Svenska Jägareförbundet är överens om att vildsvins population har ökat exponentiellt under åren Medeltillväxten är ungefär 30 % per år men varierar kraftigt mellan olika län från, 1-2 % upp till 50 % per år. Från 1990 har vildsvinsavskjutningen ökat från mindre än djur per år till per år i 2010, vilket motsvarar cirka ton kött (Svenska Jägareförbundet 2013). Enligt Svenska Jägareförbundet, uppgick populationen till runt individer år Avskjutningen minskade från till mellan åren Trafikolyckor med vildsvin har också minskat något enligt Nationella Viltolycksrådet och Svenska Jägareförbundet. Liknande tendenser i avskjutningen observerades under tidigare år då antalet skjutna vildsvin låg still på cirka individer årligen under fyra år (Bergqvist G & Paulson S., 2010). Upptaget i växter av cesium (Cs) skiljer sig mellan jordbrukets och skogens ekosystem. Jorden i skogen har jämfört med jordbrukets ofta ett lägre ph, lägre kaliumhalt, större andel organisk substans och är normalt näringsfattigare vilket medför ofta högre upptaget av Cs i växter. I jordbruksmark kan mycket av Cs bindas till lermineraler särskilt för bearbetad åkermark. En stor del av 137 Cs-aktiviteten i skogsmarken återfinns i de översta 0 5 cm (humusskiktet) där det inte finns så mycket lermineraler (Rosén et al., 1999). Eftersom mycket av växternas rötter i skogsmark finns i humusskiktet är 137 Cs lättillgängligt för växter (Munthe, et al., 2001). Låg kaliumhalt innebär att mer 137 Cs kan tas upp och näringsfattiga marker har vanligtvis lägre kaliumhalter (Andersson et al., 2002). Mycket pekar på att den effektiva ekologiska halveringstiden i skogsekosystemen är densamma som den fysikaliska halveringstiden för 137 Cs, det vill säga ca 30 år. Det har påvisats att mycket av Cs i skogsmark finns bundet i svamparnas mycel. Svamp kan innehålla höga aktivitetskoncentrationer, ibland gånger högre än växter, och mycket av 137 Cs koncentreras i svampkropparna. Svampar kan, beroende på säsong, alltså bidra till en stor del av de cesiumkoncentrationer som återfinns i vilda djur (Mykhailo et al, 2005). Utländska studier från bland annat Tyskland, Österrike, Kroatien och Tjeckien som utfördes med fokus på 137 Cs-koncentrationerna i vildsvin, visar att huvuddelen av radiocesiumet kommer från födan vilken i sin tur beror på årstid. Vildsvinen äter en del växter och svampar som innehåller 3(24)
4 stora av mängder 137 Cs. Enligt Steiner et al. (2009) är vildsvinen väldigt förtjusta i hjorttryfflar (Elaphomyces ssp). Utöver födotyp är områdets markbeläggning (depositionen) den näst viktigaste faktorn för 137 Cs intag i vildsvin, (Vilic et al, 2004; Hohmann & Huckschlag, 2005; Strebl & Tataruch, 2007). I kontrast med andra viltarter, bland annat hjortdjur, älg, björn m.m. där T ag -värdena minskat över 26 år efter Tjernobylolyckan, har studier på vildsvin inte visat på liknande tendenser. Dessutom har T ag - värdena, i några fall ökat, (Semizhon et al, 2009, Strebl & Tataruch, 2008). I Österike har provtagning av vildsvin pågått från och under den här tidsperioden har halterna av 137 Cs legat på en konstant nivå (Strebl & Tataruch 2007). Andra studier från Tyskland visar liknande resultat (Hohmann & Huckschlag, 2005). Relativt låga värden av 137 Cs-koncentrationer i vildsvin observeras av Hofmann & Huckschlag, (2005) och Strebl & Tataruch, (2007) under perioden från september till december, detta relateras till relativt låga 137 Cskoncentrationer i ek- och bokollon som är den dominerande födan under hösten. Dessutom visade studierna att årets första hälft, d.v.s. från januari till juni, troligen är perioden med de högsta 137 Cs-koncentrationerna i vildsvin. En teori som kan förklara de höga aktivitetskoncentrationerna av 137 Cs i vildsvinkött är intaget av svamp, särskilt grynig hjorttryffel (Elaphomyces granulatus). Hjorttryffel är besläktade med de äkta tryfflarna. Trots att den svampen står för en liten del av vildsvinens totala födointag, cirka 6 % och varierande mellan områden, bidrar den med ungefär 75 % av vildsvinens cesiumintag (Steiner et al, 2009; Fritzon 2013). Fritzson studie från våren 2013, fann några ställen med hjorttryfflar som senare analyserades. Resultatet visade en aktivitetskoncentration varierade mellan Bq/kg -1 torrvikt (t.v.) och med ett medelvärd på Bq/kg -1 t.v. för tre prover i Västmanland län, strax norr om Västerås. I Sverige är vildsvinens föda likartad den i andra EU- länder och varierar från växtdelar, små insekter till möss. Den största delen utgör dock vegetabilier, ungefär 80 %. Dessutom har cirka 70 % av födointaget antropogent ursprung (skapat av mänsklig aktivitet) (Lemel, 1999). En del av det antropogena ursprunget är föda på utfodringsplatser (åtlar) och spannmål på åkrar mark. Åtlar används ofta för att minska de skador på jordbruksmar som vildsvinen orsakar då de bökar i jorden för att hitta föda. Vildsvinens diet varierar med årstiden. På hösten äter svinen en stor andel rötter och frukter, men favoritmaten är ek- och bokollon. På vintern äter de rötter, svampar och växter om det finns. Hjorttryffel är ganska motståndskraftig mot förruttnelse och kan finnas kvar i marken under hela vintern. På våren skiftar dieten tillbaka till gröna växter, speciellt till ormbunksväxter. Sommartid utgörs vildsvinens diet av gräs, frukt och spannmål på åkrar m.m. (Lemel, 1999). 4(24)
5 Metod - Utförande Insamlingen av muskelprover från vildsvin har skett på olika sätt. I förstudien 2012 rapporteras för alla prov exakt hur de samlades in (Rosén & Weimer, 2012). Vi har inte notera individuellt för varje prov hur de kom in till REK-gruppen på institution vid SLU. I denna fördjupande studie har prov inkommit på ett av tre olika sätt; - (a) vi har hämtat prov hos jägare eller annan person som innehaft prov, - (b) prov har skickats med post direkt till REK-gruppen, SLU, eller - (c) prov har skickats till SVA där vi sedan har hämtat provet. I slutfasen av projektet erbjöds även jägare att få kostnaden för trikinundersökningen täckt om de samtidigt skickade in prov för Cs-analys. Muskelproverna togs oftast från framläggen på de skjutna djuren och jägarna fyllde i ett fältprotokoll med uppgifter om bland annat djurets skattade ålder, kön och vikt samt var och när det sköts. Ca 120 prover har hittills inkommit för analys. Proven fördes över till plastburkar på 60 ml eller 35 ml, för att säkerställa en hög fyllnadsgrad inför analys av gammastrålning. Proven vägdes i färskvikt (f.v.), förvarades i frysrum och analyserades med avseende på 137 Cs i en halvledardetektor av germaniumtyp (HPGe). Proven analyserades så länge att de inte skulle överstiga en felprocent på 5 % dock längst 24 timmar. 5(24)
6 Resultat och Diskussion Fram till och med december 2013 analyserades 119 stycken muskelprover från vildsvin som skjutits i sex län; Dalarnas, Skånes, Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län. De sista tre länen står för det största antalet prover, tabell 1a. Fjorton prover saknade uppgift om kön, och nio prover saknar uppgift om åldersgrupp, se tabell 1b. Västmanlands Tabell 1a. Antal av vildsvin skjutna i olika län. År Antal Dalarnaholmmanlands Stock- Söder- Skånes prover/år Uppsala Tabell 1b. Antal vildsvin uppdelade på kön, ålderkategori och okända. Kön Ålder: Vuxen Ålder: Årsunge Okänd kön Okänd ålder Hona (+6)* Hane * 6 st har angetts som kön men inte ålderskategori. Medelvärdet för aktivitetskoncentrationen (Bq kg -1 f.v.) i de 119 muskelproverna hos de skjutna vildsvinen varierade kraftigt både mellan länen samt inom länen, se tabell 2 och figur 1. Några län togs ej med i den statistiska analysen, Dalarnas, Skånes och Stockholms, på grund av det låga antalet prover därifrån. Resultatet visade att län och kommun var signifikanta faktorer för 137 Cs-koncentrationen i vildsvin (P<0.05). Medelvärdet för Uppsala- och Västmanlands län var 744 och 562 (Bq kg -1 f.v.) respektive. Det var ingen statistisk skillnad mellan 137 Cs-halten i Uppsala- och Västmanlands län. Däremot skiljer sig halterna i Uppsala och Västmanlands län signifikant från halterna i Södermanlands län där medelvärdet var på 107 (Bq kg -1 f.v.). 6(24)
7 Figur 1. ln-transformerad aktivitet mot Län, Kommun, Kön och Ålder som faktor. Heby, Uppsala och Tierp var de kommuner inom Uppsala län som hade de högsta koncentrationerna av 137 Cs i vildsvin, se tabell 2, figur 1 och 2. Lägsta värdena inom Uppsala län återfanns i proverna från Håbo med ett medelvärde på 129 Bq kg -1. I Västmanland observerades de högsta medelvärdena i prover från Västerås kommun på 866 Bq kg -1 medan lägsta medelvärdena observerades i Köpings kommun på 271 Bq kg -1, se tabell 2. Statistiskt hade Nyköping kommun lägre aktivitetsvärden än Heby, Uppsala, Västerås, Tierps och Östhammar kommuner medan skillnad mellan Håbo, Köpings och Nyköpings värden var inte signifikant, se figur 1. Honor hade högre halter av 137 Cs än hanar men skillnaden var ej signifikant, se figur 1. I likhet med kön var åldersgrupp som faktor ej heller statistiskt signifikant. I appendix 1 finns alla de enskilda muskelproverna för år redovisade med provtagningsdag, ålder, kön, koordinater, Bq kg -1 färskvikt vid provtagningsdag m.m. 7(24)
8 137Cs Aktivitet Bq/kg f.v. Tabell 2. Medelvärden av 137 Cs-koncentrationen med standardavvikelse per län och kommun samt max- och min-värden och antal prov under åren Län Kommun Medelvärdet Bq kg -1 standardavvikelse Min - max Bq kg -1 Antal prov Dalarnas Avesta Skånes Tomelilla <MDA - 1 Stockholms 114± Σ 3 Norrtälje 114±120 3 Södermanlands 202± Σ 14 Eskilstuna 898±880 2 Nyköping 107±111 8 Södertälje 28±13 2 Okänd 57±7 2 Uppsala 744± Σ 60 Heby 1162±804 7 Håbo 129±162 4 Tierp 800± Uppsala 878± Enköping 2700±636 2 Östhammar 410± Västmanlands 562± Σ 40 Arboga <MDA 1 Köpings 271± Västerås 866± n= n=2 n=7 n=11 n=15 n= n= n=4 n=19 n=3 n=8 n=2 Figur 2. Medelvärden av 137 Cs med standardavvikelse samt provantal från alla kommuner. (Ett värde från Arboga är ej med i figuren eftersom det har ett < MDA värde, MDA = minsta detekterbara aktivitet). Enligt Livsmedelsverkets gränsvärden får inte vildsvinskött innehållande mer än Bq kg -1 f.v. vid försäljning. Vildsvin som har högre koncentration än Bq kg -1 f.v. av 137 Cs redovisas i tabell 3. 8(24)
9 Den högsta aktiviteten på Bq kg -1 f.v. var uppmätt i ett prov från en vildsvinssugga som var ungefär fyra år gammal skjuten i Västerås. Nästan lika hög 137 Cs-aktivitet hade en ett år gammal sugga från Tierp, Uppsala län på Bq kg -1 f.v. Fjorton vildsvinsprover eller ungefär 12 % av alla prover översteg gränsvärdet Bq kg -1 f.v., se tabell 3 och appendix 1. Tabell 3. Vildsvinskött från olika län och kommuner med 137 Cs-aktivitet högre än Bq/kg -1 f.v. under åren Län Kommun Ålderskategori Kön Ålder skattad vikt (kg) Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 Södermanland Eskilstuna vuxen hane 0 i.u Uppsala Heby årsunge hane Uppsala Heby vuxen hona Uppsala Tierps vuxen hona Uppsala Uppsala årsunge hona Uppsala Örsundsbro vuxen hona Uppsala Örsundsbro vuxen hona Uppsala Östhammar vuxen hona Uppsala Uppsala vuxen hane Västmanland Västerås årsunge hona Västmanland Västerås vuxen hane Västmanland Västerås vuxen hona Västmanland Västerås vuxen hona Västmanland Västerås vuxen hona Fem vildsvinprover eller 4 % hade en 137 Cs-aktivitet högre än Bq kg -1. Fyra av dem kom från Uppsala (Uppsala län) och ett från Västerås (Västmanlands län) se tabell 2. Antal prover (fyra) 2012 var fler än 2013 (ett) som översteg värde av 3000 Bq/kg f.v. Det finns dock för lite data från dessa år av vildsvin för att dra någon slutsatts om minskning av Cs aktiviteter i köttet. Blöta och varma år eller säsonger kan medföra större svamptillväxt vilket i sin tur kan bidra till höga Cs-halter i vildsvinskött. Årstid som faktor På grund av liknande standardavvikelser och medelvärden i Tierps, Uppsala-, Västerås- och Heby- kommun (figur 2) utfördes en statistisk analys för de kommunerna för att se effekten av jaktsäsong på vildsvinens 137 Cs-koncentrationer. På samma sätt analyserades Håbo-, Köping-, Norrtälje- och Nyköpings- kommun som hade liknande och relativt låga värden, se figur 2. Innan analysen utfördes ln-transformerades aktiviteterna. Dessutom har årstider från olika år sammanslagits så att till exempel har värdena för somrarna 2010, 2011, 2012 och 2013 alla räknats som endast kategori sommar eftersom en fyra års period antagligen är för kort tid att observera en signifikant minskning av 137 Cs i vildsvin. Hofmann & Huckschlag, 2005 och Strebl & Tataruch, 2007 visade att 137 Cs- 9(24)
10 ln-transformerad 137Cs aktivitet ln-transformerad 137Cs aktivitet koncentrationerna i vildsvin minskar relativt långsamt och utan signifikant nedgående tendenser i upp till tjugo år. I denna studie har dessutom prover samlats in året runt från olika län vilket gör att data inte är följdriktigt d.v.s. att årstid väl kan vara signifikant faktor eftersom vildsvinens diet skiftar med årstid. Resultateten från denna studie indikerar att aktiviteten är högre under vintern, se figur 3 och 4, vilket stämmer med några liknande studier (Hofmann & Huckschlag, 2005 och Strebl & Tataruch, 2007). Statistiskt var våra resultat inte signifikanta (p>0,05) skilda för årstiden. Main Effects Plot for ln Cs-137 Activity Håbo,Köping,Norrtälje och Nyköping Data Means 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4,0 3,8 3,6 höst sommar Säsong vinter vår Figur 3. Cesiumaktiviteter (ln) i prov från Håbo, Köping, Norrtälje och Nyköpings kommun under olika säsonger. Main Effects Plot for LN 137Cs Activity Heby, Tierp, Uppsala och Västerås Data Means 6,5 6,4 6,3 6,2 6,1 6,0 5,9 5,8 5,7 höst sommar Säsong vinter vår Figur 4. Cesiumaktiviteter (ln) i prov från Heby, Tierp, Uppsala och Västerås kommun under olika säsonger. 10(24)
11 T ag värden - nedfallet Aggregerad transferfaktor (T ag ) visar hur stor del av djurets 137 Cs-intag (Bq kg -2 f.v.) är relativt till nedfallet (Bq m -2 ) och uttrycks som m 2 kg -1. T ag -värdena varierar på liknande sätt som 137 Cs-aktiviteterna med högsta värdena i Västmanland, se figur 3 och tabell , Cs Aktivitet Bq/kg f.v. 4000, , , ,00 Södermanland Uppsala Västmanland 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Tag Figur 5 Relation mellan aktiviteterna i köttet och Tag värdena i Södermanland, Uppsala och Västmanland. I figur 5 visas tre olika relationer mellan kött aktiviter och T ag värdena i Uppsala, Västmanland och Södermanland län. Alla tre län har olika vinklar som i sin tur beror på cesium deponering. Uppsala har den högsta cesiummarkkontaminationen av de tre länen vilket motsvarar den brantaste vinkel. Det betyder alltså att med lika kontaminerat kött i olika län har Uppsala relativt lägre T ag värdena än i Södermanland och Västmanland län. Till exempel 1000 Bq/kg f.v. motsvarar T ag värden av 0.08 i Uppsala, 0.2 i Västmanland och 0.26 i Södermanland, se figur 5. En troligen förklarning skulle vara en födoration som kan variera mellan olika områden. Dessutom har genomsnittlig deponering för hela län använts i T ag beräkningar vilket kan bidra till resultat osäkerhet. Tabell 4. Medelvärden för T ag i vildsvin i olika län samt standardavvikelse och variation under perioden Län Deponering (Bq m -2 ) korrigerad till 2012 Medelvärde ± st.av.m 2 kg -1 T ag variation m 2 kg -1 Antal prov Södermanland ,053±0,103 0,0004-0, Uppsala ,061±0,079 0,001-0, Västmanland ,112±0,180 0,0002-0, (24)
12 I jämförelse med andra vilda djur, bland annat lodjur och älg som är skjutna under samma period, har vildsvin de högsta transfervärdena från mark till kött, se tabell 5. Tabell 5. T ag värden för älg, lodjur och vildsvin i Uppsala län under perioden Art År 137 Cs deponering Medelvärdet ± T korrigerad till år ag variation m 2 Antal Bq m -2 st.av. m 2 kg -1 kg -1 prov Älg ,0332±0,0306 0,0016-0, ,0156±0,0101 0,0015-0, ,0123±0,0054 0,0036-0, Lodjur i.u. i.u. i.u ,037±0,049 0,003-0, i.u. i.u. i.u. Vildsvin ,0728±0,0596 0,0061-0, ,1040±0,1285 0,0062-0, ,0419±0,0559 0,0014-0, Analys av älgprover från Uppsala län under 26 år ( ) visat sig att 137 Cs-aktiviteterna gradvis går ner med effektiv halveringstid av ungefär 18 år. En minskning av 137 Cs-halterna i vilt har observerats i olika studier från några länder bland annat Kroatien, Österrike, Polen, Tjeckien, Tyskland och Sverige. Den effektiva halveringstiden varierar kraftigt mellan olika viltarter och ligger mellan 7 till 15 år (Johanson, 1994, Åhman, 2004). Inga studier har dock visat på en liknande nedgång av 137 Cs aktiviteter i vildsvin. Däremot har några studier visat på ökande 137 Cs-koncentrationer i vildsvin (Semizhon et al, 2009, Strebl & Tataruch, 2007). Hjorttryffel har ofta nämnts som den primära orsaken till de relativt höga aktiviteterna av 137 Cs i vildsvin trots att svampintaget inte är mer än ungefär 6 %. I Sverige har analys av hjorttryffel som plockats i Västerås visat att den innehåller signifikant högre 137 Cs -aktiviteter än andra svampararter som vildsvin ätter (Fritzon 2013). De utbredda nät av mycel som finns i den kaliumfattiga skogsmarken gör att svampar har större möjlighet än växter att ta upp 137 Cs vilket innebär att djur som har svampar i sin diet har längre ekologisk halveringstid. I Österrike och Tyskland har man exempelvis inte märkt någon minskning av 137 Cs i vildsvin på tjugo år (Semizhon et al, 2009, Strebl & Tataruch, 2008). 12(24)
13 Slutsatser Denna studie visar att 137 Cs-koncentrationerna i vildsvin kan variera kraftigt inom län och kommuner, Figur 4. Både de högsta och lägsta värdena observerades i vildsvin som kom från ungefär samma område. Jämfört med andra vilda djur som älg och lodjur har vildsvin relativt höga halter av 137 Cs. Dessutom hade vildsvin högre överföringsvärden från marken till köttet (T ag ) än älg, lodjur och hjort. Svampsandel i vildsvinens diet, särskilt hjorttryffel, är troligen en viktigaste faktor som bestämmer cesiumaktiviteter i djuren. Trots att en stor del av vildsvinens diet i Sverige består av lågkontaminerad föda och föda med antropogent ursprung observeras relativt höga värden i dem. Figur 5. Halten 137 Cs (Bq kg -1 f.v.) i vildsvin uppdelade på mindre än 300 (grön) mellan (gul) och mer än 1500 (mörkrött) Bq kg -1 f.v. Karta visar Tjernobylnedfallet 1986 av 137 Cs i kbq m -2. Med en framtida fortsatt utbredning norrut av vildsvin kan det förväntas att 137 Cs-halten kan komma upp till Bq/kg f.v. i de län som mottog det högsta nedfallet efter Tjernobylolyckan. Enligt Livsmedelsverkets gränsvärden får inte produkter som innehåller mer än Bq kg -1 saluföras eller bör konsumeras mer än några gånger per år medan kött med högre halter än Bq/kg f.v. inte bör konsumeras alls. EUs gränsvärden (som skall gälla för en ny händelse med kärnenergi utsläpp i Europa) för 137 Cs i vilt är Bq kg -1 f.v., vilket är mycket högre än dagens gränsvärden Sverige. Om en framtida olycka med utsläpp av radionuklider skulle ske i ett EU-land kommer nya gränsvärden att införas. Om dessa EU regler kommer tillämpas i Sverige skulle allt kött från vildsvin som redovisas i denna rapport kunna saluföras. 13(24)
14 Från studier av 137 Cs i vildsvin som utförts i Tyskland, Österrike, Tjeckien och Kroatien har en halveringstid på i upp till tjugo år beräknats. Vi anser att resultaten i denna studie motiverar till att fortsätta med årliga mätningar av Cs-halterna kött från vildsvin. Dels för att få bättre kunskapsunderlag om Cs-halterna i vildsvinskött och dels på grund av den förväntade utbredningen av vildsvinen till de län som drabbades värst av Tjernobylnedfallet. 14(24)
15 Referenser: Andersson, I., Bergman, R., Enander, A., Finck, R., Johanson, K-J., Nylén, T., Preuthun, J., Rosén, K., Sandström, B., Svensson, K. & Ulvsand, T. (2002). I: Persson, K & Preuthun, J. (Red.) Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen. SLU, FOI, SSI, Livsmedelsverket, Jordbruksverket. Bergqvist G & Paulson S Vildsvin skjuts på åtel och är dräktiga nästan året om. Svensk Jakt 9, sid Hohmann, U. & Huckschlag, D. (2005). Investigations on the radiocaesium contamination of wild boar (Sus scrofa) meat in Rhineland-Palatinate: a stomach content analysis. Eur. J. Wildl. Res. 51, Lemel, J. & Truvé, J. (2008). Vildsvin, jakt och förvaltning - Kunskapssammanställning för LRF. Svensk Naturförvaltning Rapport 2008:04. Svensk Naturförvaltning. Lemel, J. (1999). Populationstillväxt, dynamik och spridning hos vildsvinet, Sus scrofa, i mellersta Sverige. Forskningsavdelningen, Svenska Jägareförbundet, Uppsala. Magnusson, M. (2010). Population and management models for the Swedish wild boar (Sus scrofa). Swedish University of Agricultural Sciences. The Department of Ecology/Natural Recourses Programe Biology and Soil Science. (Independent project, Master thesis 2010:18). Munthe, J., Johanson, K.J., Skyllberg, U. & Tyler, G. (2001). Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder. Jönköping: Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsen Rapport, 11G/2001). Rosén, K., Weimer, R., Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige. Institutionen för mark och miljö, SLU. Rosén, K., Öborn, I. & Lönsjö, H Migration of radiocaesium in Swedish soil profiles after the Chernobyl fallout in Sweden Journal of Environmental Radioactivity 46:1 (1999) Semizhon, T., Putyrskaya, V., Zibold, G. & Klemt, E. (2009). Time-dependency of the 137 Cs contamination of wild boar from a region in Southern Germany in the years 1998 to Journal of Environmental Radioactivity, vol. 100, ss Strebl, F. & Tataruch, F. (2007). Time trends ( ) of radiocaesium transfer to roedeer and wild boar in two Austrian forest regions. Journal of Environmental Radioactivity, vol. 98, ss Svenska Jägareförbundet. (2013). Vildsvin. URL vilt/viltvetande/ artpresentation/daggdjur/vildsvin/ Hämtad: Vilic, M., Barisic, D., Kraljevic, P. & Lulic, S. (2005). 137 Cs concentration in meat of wild boars (Sus scrofa) in Croatia a decade and half after the Chernobyl accident. Journal of Environmental Radioactivity, vol. 81, ss (24)
16 Vinichuk, M., Johanson, K-J., Rosén, K. & Nilsson, I Role of the fungal mycelium in the retention of radiocaesium in forest soils. Journal of Environmental Radioactivity, 78 (2005) (24)
17 17(24) Appendix 1 Aktivitetskoncentrationen av 137 Cs i de skjutna vildsvinen tillsammans med uppgifter om kön, ålder, vikt samt var och när det sköts. Bokstäverna s respektive t framför viktangivelsen anger slaktvikt respektive totalvikt. Saknas bokstav är typen av vikt okänd. Ingen uppgift =i.u. MDA=minsta detekterbara aktivitet. Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Dalarna* Avesta vuxen hane *t , Skåne* Tomelilla årsunge hane 0 12 vs <MDA i.u. i.u. Stockholm* Norrtälje vuxen hona 1 25 vs ,6 i.u. i.u. Stockholm* Norrtälje vuxen hane 1 35 ss ,8 i.u. i.u. Stockholm* Norrtälje vuxen hane 4 i.u. i.u , Södermanland okänd i.u. i.u i.u ,3 i.u. i.u. Södermanland okänd i.u. i.u. i.u. 23 i.u ,9 i.u. i.u. Södermanland Södertälje vuxen i.u vs ,5 i.u. i.u. Södermanland Södertälje vuxen i.u vs ,8 i.u. i.u. Södermanland Eskilstuna i.u. i.u. i.u. i.u. i.u ,9 i.u. i.u. Södermanland Nyköping vuxen hane 2 92 vt Södermanland Eskilstuna vuxen hane i.u. i.u. i.u , Södermanland Nyköping vuxen hona 1 37 vt Södermanland Nyköping vuxen hane 1 49 vt , Södermanland Nyköping vuxen hane 1 61 vt <MDA Södermanland Nyköping vuxen hane 3 83 vt , Södermanland Nyköping vuxen hona 1 60 vt Södermanland Nyköping vuxen hane 1 91 vt Södermanland Nyköping vuxen hane 1 69 vt ,
18 Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Uppsala Heby årsunge hane 0 43 s* , Uppsala Heby vuxen hane 2 40 vs , Uppsala Heby vuxen hona 1 35 vs , Uppsala Heby vuxen hane st , Uppsala Heby årsunge hane 0 10 *s ,2 i.u. i.u. Uppsala Heby vuxen hona 2 35 *s , Uppsala Heby vuxen hona 2 45 *s ,8 i.u. i.u. Uppsala Håbo vuxen i.u. 1 i.u. i.u ,1 i.u. i.u. Uppsala Håbo vuxen i.u. 2 i.u. i.u ,0 i.u. i.u. Uppsala Tierps vuxen hona 1 50 st , Uppsala Tierps årsunge hane 0 40 st , Uppsala Tierps årsunge hane 0 30 st , Uppsala Uppsala vuxen hane *t ,3 i.u. i.u. Uppsala Tierps vuxen hane 1 50 ss , Uppsala Uppsala vuxen hona 1 35 vt , Uppsala Tierps vuxen i.u. 2 i.u. i.u ,8 i.u. i.u. Uppsala Uppsala årsunge i.u. i.u. 25 *s ,3 i.u. i.u. Uppsala Östhammar vuxen hane 1 50 st , Uppsala Tierps vuxen hona i.u. 70 *s ,8 i.u. i.u. Uppsala Östhammar vuxen hona 1 87 ** , Uppsala Tierps årsunge hane 0 30 st , Uppsala Tierps vuxen hane 1 43 st , (24)
19 Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Uppsala Örsundsbro vuxen hona st? , Uppsala Örsundsbro vuxen hona 0 50 st? , Uppsala Östhammar vuxen hona 1 85 st Uppsala Östhammar vuxen hona i.u. 50 st , Uppsala Östhammar vuxen hona i.u. 50 st , Uppsala Östhammar vuxen hona 1 52 st , Uppsala Östhammar vuxen hane 1 55 vt , Uppsala Uppsala vuxen hane 1 60 sp , Uppsala Yrestahed årsunge hona 0 30 s* Uppsala Uppsala vuxen hane i.u. 100 st , Uppsala Östhammar vuxen hane 1 26 vs Uppsala Östhammar vuxen hane 1 23 vs , Uppsala Östhammar vuxen hane 1 29 vs , Uppsala Östhammar vuxen hane 1 31 vs , Uppsala Uppsala årsunge hane 0 12 *p , Uppsala Uppsala årsunge hane 0 12 *p , Uppsala Östhammar vuxen hane 1 60 st , Uppsala Uppsala vuxen hane 5 77 vs , Uppsala Östhammar vuxen hona 1 32 vs , Uppsala Uppsala vuxen hane 3 90 s* , Uppsala Östhammar vuxen hane 1 55 *t Uppsala Östhammar årsunge hane 0 15 *t , (24)
20 Uppsala Östhammar årsunge hane 0 15 *p , Uppsala Östhammar årsunge hona 0 15 *p , Uppsala Uppsala vuxen hane vt , Uppsala Uppsala vuxen hane vt , Uppsala Uppsala vuxen hane i.u. 185 vt Uppsala Uppsala vuxen hane 3 97 vt Uppsala Östhammar vuxen hona vt Uppsala Östhammar vuxen hona 3 84 vt , Uppsala Tierps årsunge hane 0 20 ss , Uppsala Tierps årsunge hona 0 10 s* , Uppsala Håbo vuxen hane *t Uppsala Håbo årsunge hane 0 26 *t Uppsala Östhammar vuxen hona 1 20 *s Uppsala Östhammar vuxen hane 1 20 ss , Uppsala Tierps vuxen hane 2 65 vs , Västmanland Västerås årsunge hona 0 40 st Västmanland Köpings vuxen hane 3 50 *s , Västmanland Köpings i.u. i.u. i.u. i.u. i.u , Västmanland Köpings vuxen hane 3 42 *s ,1 i.u. i.u. Västmanland Köpings vuxen hane 1 36 *s , Västmanland Västerås årsunge hona 0 40 st , Västmanland Köpings i.u. i.u. i.u. i.u. i.u , Västmanland Köpings vuxen hane 1 27 *s , Västmanland Västerås vuxen hane 1 35 vs , (24)
21 Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Västmanland Västerås vuxen hona vs , Västmanland Västerås vuxen hane st , Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 vs , Västmanland Köpings vuxen hona 1 33 *s , Västmanland Köpings vuxen hane 2 47 *s , Västmanland Västerås i.u. hane i.u. i.u. i.u , Västmanland Västerås årsunge hona 0 30 st , Västmanland Köpings årsunge hona 0 11 *s ,1 i.u. i.u. Västmanland Västerås i.u. hane i.u. i.u. i.u <MDA Västmanland Köpings vuxen hona 1 23 vs , Västmanland Västerås i.u. hane 1 i.u. i.u , Västmanland Västerås i.u. i.u. 1 i.u. i.u , Västmanland Västerås vuxen hane 2 65 vp , Västmanland Arboga i.u. i.u. i.u. i.u. i.u , Västmanland Västerås vuxen hona 1 45 sv <MDA i.u. i.u. Västmanland Västerås vuxen hona 2 45 st ,3 i.u. i.u. Västmanland Västerås vuxen hane 1 50 vs , Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 vs , Västmanland Köpings vuxen hona 1 26 vs , Västmanland Köpings vuxen hane 4 55 *s , Västmanland Köpings vuxen hona 3 35 *s , Västmanland Västerås vuxen hane 3 92,6 vt , (24)
22 Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Västmanland Köpings vuxen hane 2 32 *s , Västmanland Köpings vuxen hane 2 25 *s , Västmanland Köpings vuxen hona 1 15 *s , Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 vs , Västmanland Köpings vuxen hona 1 25 *s , Västmanland Köping vuxen hona i.u. i.u. i.u , Västmanland Västerås vuxen hona 1 70 vs , Västmanland Västerås vuxen hane i.u. 60 i.u , Västmanland Köpings i.u. i.u. i.u. i.u. i.u , (24)
23 23(24) Appendix 2 Examensarbete: 2013 av Emilie Hallqvist. EX0689, Självständigt arbete i biologi kandidatarbete, 15 hp, Grundnivå, G2E. Biologi med inriktning mot bioteknik kandidatprogram, 180 hp. 2013, Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för mark och miljö. SLU 2013:22. Titel: Radioaktivt cesium ( 137 Cs) i vildsvin (Sus Scrofa) från Tjernobyldrabbade områden i Sverige. E-psilon: Handledare: Robert Weimer, institutionen för mark och miljö, SLU. Examinator: Klas Rosén, institutionen för mark och miljö, SLU. Appendix 3 Examensarbete: 2013 av Karl Fritzon. 1BG214, Examensarbete C i biologi, 15 hp, Grundnivå, G2E Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi, Uppsala universitet, 180 hp, och Sveriges Lantbruksuniversitet (institutionen för mark och miljö). Titel: Radioaktivt cesium i vildsvin - Variabler som påverkar halterna cesium-137 i vildsvin (Sus scrofa). Radioactive cesium in wild boar factors influencing the levels of cesium- 137 in wild boar (Sus scrofa) E-psilon: Handledare: Klas Rosén, institutionen för mark och miljö, SLU Biträdande handledare: Robert Weimer, institutionen för mark och miljö, SLU Examinator: Anna Brunberg, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet
24 Appendix 4. Halten 137 Cs (Bq kg -1 f.v.) i vildsvin uppdelade på mindre än 300 (grön) mellan (gul) och mer än 1500 (mörkrött) Bq kg -1 f.v. Karta visar Tjernobylnedfallet 1986 av 137 Cs i kbq m (24)
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box
Läs merKandidatuppsats i biologi Biologi med inriktning mot bioteknik - kandidatprogram
Radioktivt cesium ( 137 Cs) i vildsvin (Sus scrofa) från Tjernobyldrabbade områden i Sverige Radioactive caesium ( 137 Cs) in wild boars (Sus scrofa) from areas in Sweden affected by the Chernobyl fallout
Läs merTjernobylolyckan läget efter 25 år
Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.
Läs merKarl Fritzson. Kandidatuppsats i biologi Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi, Uppsala universitet
Radioaktivt cesium i vildsvin variabler som påverkar halterna av cesium-137 i vildsvin (Sus scrofa) Radioactive cesium in wild boar factors influencing the levels of cesium-137 in wild boar (Sus scrofa)
Läs merVariabler som påverkar halterna cesium-137 i vildsvin (Sus
Radioaktivt cesium i vildsvin Variabler som påverkar halterna cesium-137 i vildsvin (Sus scrofa) Karl Fritzson Degree project in biology, Bachelor of science, 2013 Examensarbete i biologi 15 hp till kandidatexamen,
Läs merÅterrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish
Läs merResursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata
Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena
Läs merFrågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var
Läs merFödoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003
Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,
Läs merAvskjutningsrapportering. Örebro län
Avskjutningsrapportering Örebro län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merCESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel
Läs merIdag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige
Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor
Läs merRapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2011/2012
Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 5 Institutionen för Vilt, Fisk
Läs merUtbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning
Läs merVILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet
VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,
Läs merRapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011
Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Göran Ericsson, Anne Marie Dahlin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 7 Institutionen för Vilt, Fisk
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merVästra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västra Götaland Väst Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Uppsala län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merGränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall
Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Dalarnas län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merSverige ett viltrikt land
Sverige ett viltrikt land I Sverige inträffar nästan 130 viltolyckor varje dag på våra vägar. Det blir närmare 47.000 viltolyckor på ett år. Både människor och djur blir skadade och några dör. En älg kan
Läs merCesiumundersökning. Bär och svamp 2017 BAKGRUND METOD
På uppdrag av: Fysisk, planering Samhällsbyggnad Gävle Gävle kommun 81 84 Gävle Version/datum: 217-1-17 Cesiumundersökning Bär och svamp 217 SAMMANFATTNING På uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Gävle
Läs merSVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VILDSVIN
SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VILDSVIN Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte februari 2013 Vildsvin är en art som ställer stora krav på jägare och markägare. Det är ett läraktigt
Läs merSpatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur
Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur Karolina Stark karolina.stark@su.se Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Radioekologi gruppen på SU Docent
Läs merJönköpings län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Jönköpings län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merHallands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Hallands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merTranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2013 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
Läs merVärmland. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Värmland Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merVildsvinsrapport 2011
Jakttimmar Sida 1 av 8 Vildsvinsrapport 211 Under säsongen 211 genomfördes vildsvinsrapporteringen som skett under föregående år. På grund av bristande information har ej kretsen deltagit. Det man ser
Läs merÄlgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB
Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna Foto: Magnus Nyman Maj 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 6-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund
Läs merJaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.
Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan
Läs merFrågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin inom Göteborgs kommungränser? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta då detta dels ändrar sig mellan åren, dels
Läs merAnvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige
Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige The use of bentonite and zeolite as caesium-binders in feed to reindeer - experiences from Sweden. Birgitta
Läs merSkattning av älg via spillningsräkning i Norn
Skattning av älg via spillningsräkning i Norn Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 16-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merVildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige
VILDSVIN 2010 Vildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige April 2011 Arbetet är beställt av Naturvårdsverket Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Andreas Nyström info@naturforvaltning.se
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Läs merResultat av tjugofem års mätningar av 137
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö Resultat av tjugofem års mätningar av 137 Cs-halter i älg i Uppsala län Results of twenty-five years measurements of the concentrations of
Läs merExempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala län år
1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...
Läs merFöreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Läs merVästmanlands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västmanlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Kalmar län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merVildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra?
Vildsvin i Järfälla Det här dokumentet har på initiativ av Järfällas kommunekolog Katarina Ekestubbe framtagits av Sven C G Andersson, klövviltsansvarig inom styrelsen för Svenska Jägareförbundet Stockholms
Läs merDEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet
- HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN
Läs merDags att ta hand om svinen
Motion ifrån Kristdemokraterna i Kalmar kommun 2013-02-21 Dags att ta hand om svinen Vi var många som blev chockade när vi under förra veckan nåddes av nyheten att en kvinna blev attackerad av två stora
Läs merUppsala kommun Månad
1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 1 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Dec
Läs merSamverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund
Samverkan i praktiken Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Vildsvin i Ryssby-Åby ÄSO 2003 beslut att bilda en vildsvinsgrupp med tre representanter för ÄSO och tre från LRF s lokalavdelning Avskjutning
Läs merUTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU,
UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU, 2018-03-16 I nedanstående beräkningar har renlängd och slaktdata per region och år använts för att beräkna förlust till rovdjur enligt det förslag som presenterats
Läs merUppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni
1 Uppsala 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan- +/-% +/- 214 Stockholms län 123161 5,7% 66188 5646391
Läs merAvskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Skaraborg Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merLunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merAvskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Kronoberg Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merEr ref: NV Vår ref Dnr: 2019/033. Naturvårdsverket:
Er ref: NV-02782-19 Vår ref Dnr: 2019/033 Naturvårdsverket: registrator@naturvardsverket.se Yttrande över förslag till reviderad nationell förvaltningsplan för vildsvin. Målet med förslaget till nationell
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merAnalytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens
Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merTranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2012 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
Läs merGEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Läs merPROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90)
: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Institutionen för radioekologi 5- PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90) REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN
Läs merSvenska Jägareförbundet har följande mål i vildsvinsförvaltningen, vilka gäller på jaktvårdskretsnivå.
Inledning Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar för att nå och planen utgör därmed en grund
Läs merPåverkas den svenska älgstammens reproduktion av förändringar i klimat och miljö?
Projektets mål är att få ökad kunskap om det finns faktorer i miljön som direkt eller indirekt påverkar reproduktionen hos den svenska älgstammen i södra Sverige. Älgen är vårt viktigaste vilt och finns
Läs merFolkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket
Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Östergötlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merFrån skog till krog. Vilka hinder motverkar mer vildsvins kött på marknaden? Rapport 2013:28
Från skog till krog Vilka hinder motverkar mer vildsvins kött på marknaden? Idag är kostnaderna höga i hela kedjan för att hantera vildsvin och vildsvinskött. Höga kostnader bidrar till exempel till att
Läs merHANDLINGSPLAN VILDSVIN
HANDLINGSPLAN VILDSVIN FOTOGRAF THOMAS OHLSSON INLEDNING Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar
Läs merÖvning 2 - Frågesport
Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar
Läs merSpillningsinventering av älg i Norn
Spillningsinventering av älg i Norn Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 14-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund
Läs merUtveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg
FAKTABLAD Utveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg Juni 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog/Naturupplevelser AB 2008-06-15 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund För
Läs merKortfakta om rovdjursinventeringarna
Kortfakta om rovdjursinventeringarna 2014-07-07 Björn Den senaste inventeringen av björnstammen 1 visar att sedan 2008 har stammen minskat i Sverige, med uppskattningsvis 500 björnar, från cirka 3 300
Läs merUppsala kommun Månad
1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Uppsala kommun Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/-
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012
17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merAvskjutningsrapportering. Gotlands Län
Avskjutningsrapportering Gotlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merR-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002
R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Blekinge län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merGävleborgs län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Gävleborgs län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merAntalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Läs merFoto: Thomas Ohlsson. Svenska Jägareförbundet Uddetorp, SE Skara
Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt vilt förutom älg. Dokumentet är riktat till de
Läs merKommittén utgörs av följande personer:
1 Sven Svensson Kometvägen 17, 10 tr 183 48 Täby Tel. 08-755 74 19 DANDERYDS VILTVÅRDSKOMMITTÉ VERKSAMHETSRAPPORT 2015 01 01-2015 12 31 Telefonnumret (journumret) till kommittén är: 0760644593 Kommittén
Läs mer