Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur
|
|
- Ann-Christin Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur Karolina Stark karolina.stark@su.se Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet
2 Radioekologi gruppen på SU Docent Clare Bradshaw, Lektor Dr Karolina Stark, Forskar Assistent Dr Franscisco Nascimento, Post-doc Lena Konovalenko, doktorand Dr Ben Jaeschke, disputerad Master studenter, Fältassistenter /Karolina Stark, SSMs forskningsdagar oktober 2013
3 Radioekologi gruppen på SU Ekologins roll i spridning, upptag och effekter av radionuklider i miljön Hur ta hänsyn till sådan kunskap i miljöriskbedömning och dosberäkning för biota CRPR (centre for radiation protection research) EU-STAR (STrategy for Allied Radioecology) network of excellence EU-COMET (COordination and implementation of a pan- European instrument for radioecology)
4 Bakgrund Nya rekommendationer för strålskydd av miljön (djur och växter) ökar behovet av att mäta och uppskatta doser till biota i deras specifika miljö. Så det behövs pålitliga och realistiska dosmodeller för biota i miljöriskbedömningar för t ex planerade verksamheter (slutförvar). Att uppskatta doser till biota har visat sig vara en utmaning (t ex. IAEA EMRAS I, II and IAEA MODARIA) Antaganden i nuvarnade dosmodeller för biota (ex. ERICA tool, RESRAD-BIOTA) behöver valideras i fältstudier som tar hänsyn till organismers ekologi och fysiologi.
5 Bakgrund Concentration ratio, CR, för upptag 10 cm ICRP reference animals and plants: -Marine: Crab, flatfish, brown seaweed -Freshwater: Duck, frog, trout -Terrestrial: Bee, earthworm, frog, rat, deer, wild grass, pine tree
6 Varför studera groddjur? Groda är en av ICRPs referens organismer (12 totalt) En grodas fysiologi och ekologi kan göra dem känsliga för strålningsexponering (många exponeringsvägar, tunn hud, komplex livscykel, övervintring) Grodor lever i våtmarksområden som kan ackummulera radionuklider som 137 Cs (Stark et al., 2004; Stark et al., 2006; Stark & Pettersson, 2008)
7 Modell arter Rana arvalis (Åkergroda) ägg i klumpar -könsmogen 3-4 års ålder -förekommer nära vatten -äter insekter och andra artropoder Bufo bufo (Vanlig padda) ägg i snören -könsmogen 3-4 års ålder -fuktiga, skuggiga platser -äter insekter, spindlar, maskar, och sniglar
8 Syftet Att studera spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur i 137 Cs kontaminerade våtmarksområden Resultat kan användas för att validera och utveckla nuvarande dosmodeller för biota
9 Studieområde 137 Cs deposition (kbq/m 2 ) in Sweden. (from SSM)
10 Metod: Märkning med PIT tags PIT tag: 12 x 2.1 mm, 0.1 g (from Biomark) Passive Integrated Transponder for Radiofrequency identification
11 Metod: Antenn-sökning och återfångst FS2001F-ISO reader from Biomark with Portable BP antenna Fältsök Signal av individuellt tag nummer Noterar GPS koordinater
12 Preliminära resultat Totalt PIT märkta 2012: 24 st (11 Bufo, 13 Rana) 2013: 29 st (14 Bufo, 15 Rana) Återfunna 25 % under % under 2013 Fortsätta under 2014 Väder variation mellan åren Utter närvaro?
13 Zooming out
14 PIT tagged individuals of Rana and Bufo in 2013
15 2012: Individual number 5, 14, 21, 19, 12
16 Breeding sites 2013 Bufo Rana
17 Cs-137 (Bq/kg) 137 Cs i jord (fler prover ska mätas) Depth (cm) Ca Bq/m 2
18 Helkroppsmätning av 137 Cs i groda och padda Transport till Inst Vatten och Miljö, SLU i Uppsala Mättes levande 1 timme i gammaspektrometer med lite vatten Släpptes på samma plats som de infångades
19 Cs-137 in Rana and Bufo PIT tagged individuals at catching site
20 Whole body Cs-137 (Bq/kg) Variation i 137 Cs upptag med kroppsstorlek Rana 1000 Bufo ,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Body Index (g/mm) /Karolina Stark, SSMs forskningsdagar oktober 2013
21 Whole body Cs-137 (Bq/kg) 137 Cs i Bufo och Rana under Bufo Rana
22 Whole body Cs-137 (Bq/kg) Möjlig årstidsvariation i 137 Cs upptag i groddjur Rana Bufo Month
23 Karta Utnora Bq/kg 3000 Bq/kg
24 Whole body Cs-137 (Bq/kg) Upptag av 137 Cs i Åkergroda Year
25 Slutsatser Fortfarande relativt höga halter av 137 Cs i groddjur 27 år efter nedfall Större individer har högre nivåer av 137 Cs Stor variation i 137 Cs mellan individer funna i samma område, möjligen pga av födoval, övervintringsplats -använda min-max värden i dosmodellberäkningar Variation hur området används mellan år -väder och nederbördsberoende, resulterar i variation i extern dos Tidpunkt för provtagning kan vara betydelsefullt för beräkning av CRs
26 Tack till: Robert Weimer vid SLU som gjort 137 Cs mätningar i paddor och grodor Studien finansieras av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM
27 Tack för er uppmärksamhet!
Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall effekter på andra organismer än människa
Begäran om komplettering 2012-12-17 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Pål Andersson Telefon: 08 799 4139 Vår referens: SSM2011-2426-91 Intern referens: 4.7.2.d Er referens:
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen
Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE
Strålning VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE Research Institutes of Sweden BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE Översiktligt innehåll Joniserande strålning, vilken
Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010
Sida: 1/6 PROMEMORIA Datum: 2010-02-23 Vår referens: 2010/660 Författare: Jan Johansson, Simon Karlsson, Robert Finck, Jonas Lindgren, Lena Wallberg, Karin Lindh Fastställd: Lynn Hubbard Strålsäkerhetsmyndighetens
Svar till SSM på begäran om komplettering av ansökan om utökad verksamhet vid SFR - dos till biota
Handläggare Eva Andersson Sara Grolander Ben Jaeschke Er referens Karolina Stark Kvalitetssäkring 2017-04-28 2017-04-28 Kommentar Klas Källström (TS) Ert datum Peter Larsson (Godkänd) 1(7) Strålsäkerhetsmyndigheten
Principer för miljöriskbedömning
Principer för miljöriskbedömning Naturvetenskapliga principer och utgångspunkter Utgångspunkt För att kunna prioritera insatser och resurser vid efterbehandling krävs riskvärderingar baserade påvälgrundadebedömningar
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp
Vad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
DokumentID Handläggare Ulrik Kautsky SSM Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Saida Engström Godkänd av
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1387920 Ärende Handläggare Ulrik Kautsky Er referens SSM2011-2426-92 Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Saida Engström Godkänd av
Utströmningsmönster för grundvatten och radioisotoper i ytvatten
Utströmningsmönster för grundvatten och radioisotoper i ytvatten Anders Wörman Professor i vattendragsteknik KTH Morteza Mojarrad Doktorand KTH Med bidrag från: Lars Marklund,Thyréns Shulan Xu, SSM Björn
2012:38. Technical Note. Radiological effects on non-human biota - initial review. Author: Karolina Stark
Author: Karolina Stark Technical Note 2012:38 Radiological effects on non-human biota - initial review Report number: 2012:38 ISSN: 2000-0456 Available at www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM perspektiv
Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009
Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?
Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik
Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1
Vad händer med läkemedel i reningsverket? 11/25/2011 1 Cl H N COOH COOH O COOH H COOH Cl Diclofenac Ibuprofen Ketoprofen Naproxen www.voltaren.se www.ipren.se www.zongel.se www.eox.se NSAIDs - Non steroid
Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata
Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Säkra dosgränser, finns det?
Säkra dosgränser, finns det? RISKERNA [KLR 2016] ÖVERSIKT ÖVER OLIKA DOSGRÄNSER Lennart Johansson, Sjukhusfysiker, adj. professor Inst. f. strålningsvetenskaper, radiofysik Umeå universitet Strålsäkerhetsmyndigheten:
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna
Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet
Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet Kompetensförsörjningscykeln Lärosäten som ger utbildning till studenter och finansiering till forskare livskraftiga forskningsmiljöer
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;
Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet
Dokumentstatus: Under arbete Rapport Datum: 2015-02-23 Handläggare: Johan Friberg Diarienr: SSM2014-1013 Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet
Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010
Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Torbjörn Nylén PhD Radioekologi FOI CBRN skydd och säkerhet Torbjorn.nylen@foi.se +46706373191 Innehåll Nedfallsscenarier
Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar
Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin
Utlysning av forskningsbidrag till en högre forskartjänst inom akvatisk radioekologi
Datum: 2018-03-13 Diarienr: SSM2018-1028 Utlysning av forskningsbidrag till en högre forskartjänst inom akvatisk radioekologi Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser bidrag till en högre forskartjänst inom ämnesområdet
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Resistens mot pyretroider Inventeringar 2001-2014 Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet
Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet
Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet Niklas Ricklund Handledare: Dr. Magnus Breitholtz (ITM), Dr Johan Persson (WSP) Examensarbete 20p vid Stockholms
Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017
Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för
Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.
1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband
UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud
2016-06-2929/06/2016 UPPDRAG Groddjursinventering Jakobsberg UPPDRAGSNUMMER 1331648000 UPPDRAGSLEDARE Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV Matilda Elgerud DATUM Uppdragets omfattning och syfte Karlstads kommun
Angående Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s Fud-program 2016
1 (6) 2016-12-19 SU FV-1.1.3-2451-16 Åsa Borin Kanslichef Strålsäkerhetsmyndigheten Angående Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s Fud-program 2016 Yttrandet har på rektors uppdrag utarbetats
Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1
Naturinformation Rapport 2019:1 . Park och naturförvaltningen, maj 2019. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras: i Göteborg 2019.. Rapport
Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist
Photo: Hans Lundqvist Genetics in management of the Baltic salmon and sea trout Johan Östergren Institute of Freshwater Research SLU-Aqua, Swedish University of Agricultural Sciences Acknowledgements Hans
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
Svar till SSM på begäran om komplettering rörande radionuklidtransport och dosberäkningar
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1387920 Ärende Handläggare Ulrik Kautsky Er referens SSM2011-2426-92 Kvalitetssäkrad av Allan Hedin Helene Åhsberg Godkänd av
Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet snabbare än känsliga
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet
Kvalitet, säkerhet och kompetens
Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet
Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap
Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer 2016-05-10 Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Forskning Från forskning till beslut om strålskyddsåtgärder i nödsituationer
Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding
Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer Johan Colding Bakgrund Golfbanor har varit bristfälligt utforskade vad gäller dess ekologiska värden
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi
Promemoria Datum: 2014-07-01 Diarienr: SSM2014-3485 Handläggare: Lars Gedda : Skriv här. Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser bidrag
1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk
Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?
Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Exempel från Turingen, Tollare och Eka Andy Petsonk, Marie Arnér WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm Problemet (enl Posthuma et al ) Överskridande
Bin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?
215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi
Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler
Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m
Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Mattias Jonsson Inst. för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning SLU, Uppsala Högre skördar i ekologisk vårstråsäd, Norrköping
Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015
TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015 På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2015-10-07 Turgor Henrik Dahl AB Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare
PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24
Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby
Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder
Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund
Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet Ekologgruppen i Landskrona AB december 2005 Rapporten
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan
1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?
Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s
Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera
Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera Dan Berggren Kleja et al. SGI & SLU Kontakt: dan.berggren.kleja@swedgeo.se Vad skall skyddas?
Föreläggande om skyddsåtgärder i samband med iordningställande av uppställningsplats på fastigheten Kollanda 1:29, Ale kommun
1(5) Naturvårdsenheten Teresia Holmberg naturvårdshandläggare 031-60 59 38 Delg.kvitto Kilanda cementgjuteri AB Ulf och Lisbet Johansson Kollanda 120 446 95 ÄLVÄNGEN Föreläggande om skyddsåtgärder i samband
Erfarenheter från FP6. Ove Öhman, Åmic AB
Erfarenheter från FP6 Ove Öhman, Åmic AB Åmic, vilka är vi? Grundades 1998 Konsultverksamhet inom precision-plast tom 2004 40 anställda Riskkapital från Investor och Innovationskapital Fokus på egen produkt
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Visualisering av osynliga risker
Visualisering av osynliga risker optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö Viktor Sandblom 1,2, Hans Rystedt 3, Anja Almén 1, Magnus Båth 1,2, Åsa Mäkitalo 3, Karin Zachrisson 4, Kajsa Lindberg
Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw
Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw Ni 1.32 Cr 0.33 Fe 0.78 O 3 Ni 1.77 Cr 0.45 Fe 1.04 O 4. Aktuella framsteg inom karäktärisering
Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS
Datum: 2013-11-04 Diarienr: SSM2013-5169 Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Inledning Två ansökningar angående nya kärntekniska anläggningar liksom en ansökan
Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR
FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR Maj 2017 Research Institutes of Sweden Ett projekt finansierat av Bakgrund Färska grödor har lägre produktionskostnad eftersom lagringskostnader och lagringsförluster kan undvikas.
Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson
Strålning från bergmaterial Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Gränsvärden för gammastrålning - 2013/59/Euratom i byggnadsmaterial som kan ge stråldos till människor Grundvatten av god kvalitet Underlätta
Den nordiska flaggboken
Den nordiska flaggboken Livsmedel och andra varor under en nukleär eller radiologisk nödsituation Peder Kock 2015-05-21 Flaggboken om livsmedel och andra varor Tidig fas Kapitel 9 Skyddsåtgärder för produktion
skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Review of Malmö University s Quality Assurance Processes 2018
Review of Malmö University s Quality Assurance Processes 2018 NOQA: Evidence in External Quality Assurance Stockholm, 2019 Professor emerita Inger Lindstedt 2019-09-05 inger.lindstedt@mau.se / inger.lindstedt@gmail.com
På gång inom vattenförvaltningen
På gång inom vattenförvaltningen Med fokus på bekämpningsmedel Teresia Wällstedt Upplägg Preliminär tidsaxel till 2021 Ny vägledning från HaV Statusklassificering, några exempel Nästa 6-årscykel Reviderade
Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Europeiska unionens råd Bryssel den 5 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 5 september 2017 (OR. en) 11882/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 4 september 2017 till: ENV 727 MI 607 AGRI 443 CHIMIE 78 SAN 319 CONSOM 293 DELACT 149 Jordi AYET
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:
edna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2
Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström
Rapport Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Värmdö kommun, Stockholms län 2015-06-10 Dokumenttitel: Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapportdatum: 2015-06-17
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att: