Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Transkript

1 Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

2 Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet Ekologgruppen i Landskrona AB december 2005 Rapporten är författad av Jan Pröjts. Samtliga foton: Jan Pröjts. Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund. Omslagsbild: I dammen vid Hässleberga (nr 15) noterades flera ätliga grodor. Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Innehållsförteckning sidan Inledning... 1 Metodik och resultatbearbetning... 2 Resultat... 3 Allmänt... 3 Bekräftad föryngring... 6 Fiskförekomst... 7 Isoleringsgrad... 7 Referenser... 8 Bilaga. Tabeller grunddata... 9 Artfynd (vuxna och halvvuxna djur)... 9 Föryngring (amplexus, ägg, yngel eller nyförvandlade) Övriga uppgifter... 11

4 1 Groddjur i Segeå Inledning Följande rapport redovisar resultatet från en inventering av groddjur som gjorts våren 2005 i de hittills 19 grävda dammarna inom Segeå-projektet. Syftet har varit att undersöka förekomsten av olika arter, uppskatta antalet samt huruvida dessa föryngrat sig. Således få en överblick över hur lämpliga dammarna är som livsmiljö för denna djurgrupp. Dammarna har anlagts med syftet att rena genomströmmande vatten och att gagna ett rikt växt- och djurliv. Resultaten från studien ämnar bidra med kunskap om hur utformning, skötsel och lokalisering av dammar/våtmarker påverkar etablering av groddjur. Inom avrinningsområdet är känt totalt åtta arter av groddjur: Art Känd förekomst inom avrinningsområdet Miljökrav Större vattensalamander Triturus cristatus Allmän Känslig. Permanenta fiskfria dammar. Mindre vattensalamander Triturus vulgaris Allmän Tålig. Större och mindre vatten. Vanlig groda Rana temporaria Allmän Permanenta helst fiskfria dammar. Åkergroda Rana arvalis Allmän Permanenta helst fiskfria dammar. Ätlig groda Rana esculenta Allmän Tålig. Alla typer av dammar, även sjöar. Vanlig padda Bufo bufo Allmän Tålig. Alla typer av dammar, även sjöar. Lövgroda Hyla arborea Få lokaler vid Börringe Känslig. Fiskfria dammar med rent vatten. Lökgroda Pelobates fuscus En lokal vid Törringe Känslig. Fiskfria dammar med rent vatten. Löv- och lökgroda är så pass känsliga för föroreningar och fisk, att chansen är liten att de skulle kolonisera någon av dammarna. Dessutom förekommer de i litet antal på få lokaler. Klockgroda Bombina bombina, strandpadda Bufo calamita samt grönfläckig padda Bufo viridis är alla försvunna från området sedan tidigare, beroende på mänsklig påverkan. Figur 1. Ovan vänster: Vanlig groda. Ovan höger: Vanlig padda i amplexus (parningsställning). Nedan vänster: Ätlig groda. Nedan höger: Rom av vanlig groda (klumpar) och vanlig padda (strängar).

5 2 Metodik och resultatbearbetning Varje damm besöktes vid tre tillfällen för att möjliggöra jämförelser. Första besöket gjordes i april då vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt de två salamanderarterna normalt samlas för lek. Andra besöket skedde i maj då den värmekrävande ätliga grodan börjar sin lekaktivitet. Dessa två första besök skedde under kvälls-nattetid när groddjuren är som mest aktiva och lätta att se med hjälp av pannlampa. Sista besöket skedde i juni under dagtid, i syfte att observera yngel genom håvning och därmed konstatera eventuell lyckad fortplantning i respektive damm. Vid de nattliga besöken undersöktes hela strandlinjen på groddjur. Varje dammbesök tog 0,5 1 h, beroende på storleken. Alla arter och individer noterades liksom eventuell fiskförekomst genom direkt observation. Det skall understrykas att inventeringen inte gör anspråk på att vara heltäckande med avseende på antalet individer, eftersom det är lätt att missa djur en bit ut i dammen, speciellt om botten är mörk och vegetation rik. Vid det tredje besöket håvades efter yngel på flera ställen längs dammkanten, där ynglen förhoppningsvis fanns. Då gjordes också noteringar av förekommande evertebrater samt växtligheten i dammen. Fiskförekomsten noterades allmänt, i form spigg samt större fiskar, såsom vitfisk eller rovfisk. I de flesta fall går det inte att skilja på olika större fiskar, endast i undantagsfall kunde detta göras. Även förekomst av kräftor noterades. I resultatet redovisas det totala antalet vuxna eller halvvuxna groddjur som påträffats under de tre besöken. Halvvuxna innebär i detta fall alla djur större än de nymetamorfoserade (>2cm) men mindre än vuxna. Ägg, yngel eller nymetamorfoserade (nyförvandlade) individer visade att föryngring skett i dammen. För att avgöra isoleringsgraden har avståndet till närmaste äldre damm mätts upp i kartprogrammet Kartex. Inga närliggande nygrävda dammar har då räknats med. Se vidare bilaga för beskrivning av inventerade dammar. Figur 2. Karta över Segeåns avrinningsområde. Prickar markerar undersökta dammar. Torreberga (nr 28) består av tre olika dammar.

6 3 Groddjur i Segeå Resultat Allmänt Alla förväntade arter hittades i undersökningen, d v s de som finns och är någorlunda allmänna inom avrinningsområdet. Totalt hittades 711 vuxna eller halvvuxna individer i de undersökta dammarna (i medeltal 37 individer per damm). Talrikast art var ätlig groda, både i form av antal djur totalt som i förekomst i antal dammar, följd av vanlig padda och vanlig groda (se figurer nästa sida). Åkergroda och mindre vattensalamander hittades endast i få exemplar. Större vattensalamander hittades endast i form av yngel i en damm (Lyngby, nr 33). Resultatet är inte förvånande, med tanke på att både ätlig groda och vanlig padda dels är snabba kolonisatörer av nya dammar samt även tåliga mot fisk. Dessutom är den ätliga grodan en art som ofta stannar kvar vid dammen efter lek, varför den är lätt att hitta även utanför lekperioden. De två salamandrarna tål fisk i liten utsträckning, speciellt i dammar med lite vattenvegetation och förekommer oftast i vattensamlingar helt utan fisk. Vanlig groda och åkergroda är vanliga arter, men är de också ganska känsliga för fisk och de hittas oftast i fiskfria vatten med riklig vattenvegetation. Det faktum att den vanliga grodan hittades i nio dammar, men endast i 24 exemplar visar på att arten är vitt spridd, men inte koloniserar nya dammar speciellt fort. Inventeringen visar alltså att de nygrävda dammarna snabbt kan koloniseras av groddjur och i vissa fall i stora mängder. Figur 3. Två av de undersökta dammarna som hyste en större täthet av groddjur. Till vänster Månstorp (11), där vanlig padda var dominerande i antal. Till höger Nygård (14A), där ätlig groda var vanlig. Notera att de båda likartade dammarna har en rik och varierad vattenvegetation samt att omgivningen består av ängsmark.

7 4 500 Totalt antal individer av vuxna eller halvvuxna djur Anatl individer Större vattensalamander Mindre vattensalamander 24 1 Vanlig groda Åkergroda Ätlig groda Vanlig padda Figur 4. Det totala antalet individer av de olika arterna som hittades i undersökningen. 14 Antal dammar med förekomst 12 Antal dammar med förekomst Större vattensalamander Mindre vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Ätlig groda Vanlig padda Figur 5. Antal dammar med förekomst av respektive art.

8 5 Groddjur i Segeå I stort sett alla dammar hyste groddjur. I endast tre av totalt 19 besökta dammar hittades inga alls. Dessa var Törringe (12A), Torreberga öster (28) samt Arlöv (37). Dammen i Törringe var speciell såtillvida att stora mängder stenblock var tippade i strandkanten. Därför var kantvegetationen mycket begränsad. Dessutom ligger dammen ganska isolerat, vilket kan förklara frånvaron av groddjur. Det är möjligt att eventuella groddjur är förbisedda i den östra dammen vid Torreberga, men vare sig lek, ägg eller yngel har konstaterats. Dammen i Arlöv var helt nygrävd och vegetationsfri vid besöket och isoleringsgraden stor, vilket förklarar resultatet där. I Hyltarp (13C) hittades endast ägg och yngel men inga vuxna djur. Figuren nedan visar att antalet groddjur i de flesta fall var ojämnt fördelade mellan dammarna. Det stora antalet i dammen vid Månstorp beror troligen på närheten till andra lekvatten och de fuktiga ängsmarkerna i området som attraherar groddjur. Antal individer per damm av varje art 200 Antal vuxna eller halvvuxna individer Lilla Svedala Västra Kärrstorp Bjärshög Aggarp Västra Kärrstorp Månstorp Törringe Hyltarp Nygård Hässleberga Risemölla Stridsmölla Börringe Djurslöv Torreberga V Torreberga M Torreberga Ö Lyngby Arlöv B 11 12A 13C 14A Större vattensalamander Mindre vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Ätlig groda Vanlig padda Figur 6. Fördelningen av antalet groddjur i de olika dammarna.

9 6 Bekräftad föryngring Även om groddjur påträffas i en damm, behöver detta inte innebära att de föryngrar sig där. Ibland hittar man bara unga, ej könsmogna djur och ibland vuxna djur efter lekperioden. Vissa bra dammar kan alltså fungera som leklokaler medan andra bara fungerar som uppehållsplatser under sommaren. De flesta arter sprider sig ut i terrängen efter lek och är då följaktligen inte beroende av vatten i samma utsträckning. Endast ätlig groda brukar stanna kvar i dammens omedelbara närhet resten av säsongen, eller åtminstone flytta till någon närbelägen damm. Figurerna nedan visar att vanlig padda och ätlig groda var de arter var mest lekbenägna i dammarna, medan övriga arter inte var lika snabba till föryngring. Ingen damm befanns ha mer än två föryngrande arter. I de flesta dammar hittades fler arter totalt än föryngrande arter. Vid Hässleberga (damm 15) hittades inga lekande djur alls, trots att fyra arter noterades i dammen. Fiskförekomsten torde vara avgörande i detta fallet. 10 Dammar med bekräftad föryngring 8 Antal dammar Figur 7. Större vattensalamander Mindre vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Ätlig groda Vanlig padda Antal dammar med bekräftad föryngring av respektive art. 4 Bekräftad föryngring Antal arter 2 0 Lilla Svedala Västra Kärrstorp Bjärshög Aggarp Västra Kärrstorp Månstorp Törringe Hyltarp Nygård Hässleberga Risemölla Stridsmölla Börringe Djurslöv Torreberga V Torreberga M Torreberga Ö Lyngby Arlöv B 11 12A 13C 14A Figur 8. Bekräftad föryngring Totalt antal arter Antal arter med bekräftad föryngring per damm i förhållande till totala antalet arter.

10 7 Groddjur i Segeå Fiskförekomst Förekomsten av större och mindre fisk är omvittnat negativ för groddjur, inte minst genom predation (ätande) av såväl vuxna djur, som yngel och ägg. Större arter är sämre för groddjuren än spigg. Vissa grodarter lämnar helt enkelt dammen om de märker av rovlevande fisk i vattnet. Tåligheten varierar dock och vanlig padda verkar klara av fiskförekomst i stor utsträckning. Detta beror troligen på giftigt hudsekret hos yngel och vuxna, vilken gör den oaptitlig. Således har paddan en fördel i fiskrika dammar, eftersom den slipper konkurrens från andra amfibier. Bilden kompliceras något i dammar, där kantvegetationen skyddar groddjuren och dess avkomma. Är vegetationen tät kan således även dammar med fisk fungera bra. Det finns därför inga enkla samband mellan fiskförekomst och förekomsten av groddjur i en damm. Denna undersökning visar också att många dammar med fisk också höll groddjur. Tyngdpunkten för vanlig padda tyder dock på att den är gynnad i Segeå-projektets nya dammar, eller rättare sagt de andra arterna är missgynnade. Om man vill öka förekomsten av övriga arter bör man inrikta sig på att hålla borta fisk genom lämplig dammkonstruktion (framförallt större rovlevande arter, såsom ål och gädda) samt att gynna utveckling av skyddande vegetation. Här bör också nämnas kräftor, som även de inverkar negativt på groddjurens förekomst. Utplantering av signalkräfta har i flera fall lett till utrotning av sällsynta arter i Skåne, genom artens glupska beteende i större antal. Även indirekt kan miljön försämras i kräftdammar, genom matning (eutrofiering) eller avbetning (minskad vegetation). Inom undersökningen noterades mycket kräftor vid Lyngby (damm 33), men överraskande samtidigt bl a yngel av större vattensalamander. Troligen kommer arten långsiktigt påverkas negativt, trots att den brukar föredra den öppna vattenmassan framför botten där kräftorna håller till. Isoleringsgrad Dammarnas isoleringsgrad brukar avgöra hur snabbt de koloniseras av olika djur. Groddjur kan i vissa fall vandra långa sträckor på väg mellan olika dammar, framförallt i fuktigt väder. Olika arter vandrar olika långt, allt från några 100 meter till över 10 km. I de flesta fall sprider sig arterna längre än vad man föreställer sig, även genom till synes ogästvänliga miljöer såsom åkrar. Vattensalamandrarnas relativt dåliga spridningsförmåga (max 1 km) kan förklara varför dessa är funna i få av de undersökta dammarna. Det tar alltså längre tid för dessa att kolonisera nya dammar än för mer lättspridda arter. Diagrammet nedan visar förhållandet mellan isoleringsgrad (avstånd till närmaste annan damm) och totalt antal funna individer av groddjur. Det finns en tendens till att ökat avstånd medför färre individer, men inget klart samband. Diagrammet tar ingen hänsyn till dammens ålder. Troligen inverkar alltså avståndet, men dammens utformning och attraktionskraft är nog minst så viktigt. Antal individer Antal individer per damm Figur 9. Förhållandet mellan antal individer av vuxna och halvvuxna djur och avstånd till annan damm i kilometer (ej nygrävd). Trendlinje inlagd ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Avstånd till närmaste damm

11 8 Referenser Edenhamn, P. et al Spridningsförmåga hos svenska växter och djur. Naturvårdsverket rapport Fog, K., Schmedes A. & Lasson D.R Nordens krybdyr och padder. Gads förlag, Köpenhamn.

12 9 Groddjur i Segeå Bilaga. Tabeller grunddata Artfynd (vuxna och halvvuxna djur) Datum Artfynd St. vattensalamander Nr Lokal År Mån Dag TOT 1 Lilla Svedala SUMMA Västra Kärrstorp SUMMA Bjärshög SUMMA Aggarp SUMMA B Västra Kärrstorp SUMMA Månstorp SUMMA ATörringe SUMMA CHyltarp SUMMA ANygård SUMMA Hässleberga SUMMA Risemölla SUMMA Stridsmölla SUMMA Börringe SUMMA Djurslöv SUMMA Torreberga V SUMMA Torreberga M SUMMA Torreberga Ö SUMMA Lyngby SUMMA Arlöv SUMMA M. vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Ätlig groda Vanlig padda

13 10 Föryngring (amplexus, ägg, yngel eller nyförvandlade) Amp=amplexus (parningsställning), nymet=nyförvandlade. Datum Bekräftad föryngring St. vattensalamander M. vattensalamander Nr Lokal År Mån Dag 1 Lilla Svedala amp få yngel 2 Västra Kärrstorp några nymet 3 Bjärshög yngel 4 Aggarp amp yngel nymet 7B Västra Kärrstorp få yngel 11 Månstorp ATörringe CHyltarp klumpar 5 strängar många yngel några yngel många nymet 14ANygård yngel 15 Hässleberga Risemölla yngel 4 yngel 21 Stridsmölla Börringe nymet 24 Djurslöv få yngel Torreberga V yngel 28 Torreberga M många yngel Torreberga Ö Lyngby yngel 3 yngel 37 Arlöv Vanlig groda Åkergroda Ätlig groda Vanlig padda

14 11 Groddjur i Segeå Övriga uppgifter Påverkan Nr Lokal Dammyta Maxdjup Avst t damm Stor fisk Spigg 1 Lilla Svedala ,5 0,16 x 2 Västra Kärrstorp ,2 0,2 x x 3 Bjärshög ,1 0,5 x 4 Aggarp ,0 0,10 x 7B Västra Kärrstorp ,4 0,35 x 11 Månstorp ,1 0,07 x 12A Törringe ,1 0,31 x 13C Hyltarp ,7 0,2 14A Nygård ,4 0,3 x 15 Hässleberga ,6 0,26 x 20 Risemölla ,5 0,35 x x 21 Stridsmölla ,4 0,61 x x 22 Börringe ,1 0,40 x 24 Djurslöv ,8 0,10 x x 28 Torreberga V ,9 0,66 x 28 Torreberga M ,9 0,66 x 28 Torreberga Ö ,9 0,67 x 33 Lyngby ,7 0,46 37 Arlöv ,2 0,56