Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Transkript

1 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida

2 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia Holmström. Foto: Författaren, om inget annat anges. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Landskrona stad. Omslagsbild: Utsläpp av grönfläckiga paddor vid Sundvik den 7 augusti Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 2222 Utskriftsversion: ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Genomförande... 5 Resultat och diskussion... 7 Bilaga. ID-bilder av grönfläckiga paddor vid Hildesborg (HIB) Sammanfattning Åtgärder för grönfläckig padda har genomförts vid Hildesborg och Sundvik norr om Landskrona under 2013, på uppdrag av Landskrona stad. Åtgärderna i Sundvik finansieras med LONA-medel för åren Årets arbete har innefattat kontroll av lek vid Hildesborg, samt eftersök av ägg, yngel och årsungar. Vid Sundvik har etablering av grönfläckig padda inletts, genom utsättning av ägg, yngel eller årsungar vid två nygrävda dammar. Vid Hildesborg noterades lek och föryngring även under 2013, dock i mindre omfattning än I rapporten diskuteras fortsatta åtgärder på lokalen. Vid Sundvik var överlevnaden i yngelstadiet dålig i båda dammarna. Däremot återfanns utsatta årsungar i området. I rapporten diskuteras resultatet, med åtgärdsförslag för de kommande åren. Nya dammar föreslås i kombination med fortsatta utsättningar. Inledning Följande rapport redovisar resultatet från åtgärder för grönfläckig padda (Bufo viridis) vid Sundvik och Hildesborg norr om Landskrona under Arbetet har i år utförts på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stad och bekostats av LONA-medel, som är avsatta för åren Grönfläckig padda är i nuläget fortfarande betraktad som hotad i Sverige genom en rad negativa faktorer och situationen kan inte anses vara helt stabil annat än i undantagsfall. Arten är klassad som akut hotad (CR) i den nationella rödlistan från Äldre förekomster vid Landskrona är uppgivna från flera ställen, samt även från Gråen och Ven. Förutom enstaka ströfynd är ingen föryngring konstaterad inom kommunen sedan 1980-talet. I syfte att skapa en ny livskraftig population vid Landskrona har den grönfläckiga paddan återintroducerats i omgångar vid Hildesborg norr om staden. Tidigare utsättningar av småpaddor och yngel resulterade dock endast i en etablering av enstaka lekande djur. Hösten 2006 gjordes en sista stödutsättning av årsungar från Nordens Ark provades direktflyttning av yngel från Limhamns kalkbrott till lekdammen vid Hildesborg. Utsättning av ägg från Limhamns kalkbrott genomfördes 2008, 2009, 2011 och grävdes två nya vatten vid Hildesborg strax intill den stora dammen: Nordells damm (nr 2) och Törnqvists damm (nr 3). Syftet var att skapa fler och bättre lekmiljöer. Från och med 2011 kan grönfläckig padda åter betraktas som naturligt förekommande vid Hildesborg, då fortplantning och äggläggning äntligen konstaterades i damm 3. 3

4 En fortsatt utökning av populationen norrut längs kusten har påbörjats under Två dammar har grävts i de restaurerade lertäkterna vid Sundvik, 2 km norr om Hildesborg och bekostat av statliga LONA-medel (se figur 1 och 5). Dammarna är kallade Sundvik 1 (södra) och Sundvik 2 (norra). Tanken är att etablera den grönfläckiga paddan med samma metoder som vid Hildesborg, d v s genom utsättning av ägg, yngel eller årsungar från en existerande lokal. Sundvik har genom restaureringen, samt efterföljande bete, blivit en mycket lämpligt miljö för grönfläckig padda (och många andra rödlistade arter, t ex sandödla, vitt stråfly och prydlig lövmätare). Förutom lokalerna Hildeborg och Sundvik, har åtgärder även genomförts av Helsingborgs stad vid naturreservetet Örby ängar en bit längre norrut längs kusten (se figur 1). Utsättning av grönfläckig padda har liksom vid Sundvik satts igång under 2013, och bekostats av Helsingsborgs stad. Resultatet från Örby ängar publiceras i separat rapport. På sikt är alltså målet att skapa tre fungerande leklokaler längs med kusten mellan Landskrona och Helsingborg, som sinsemellan kan ha kontakt med varandra. Lokalerna ska därför i viss mån ses som en gemensam population. Ansvarig för genomförande och redovisning har varit Jan Pröjts, Ekologgruppen. Förutom JP har Karl Holmström från Ekologgruppen deltagit i fältarbetet under Ett särskilt tack riktas till Olle Nordell, Landskrona stad, för inventeringshjälp, ID-fotografering och flygbilder. Mats Wirén, Amplexus Naturkonsult tackas för ovärderlig hjälp i Limhamns kalkbrott och vid Norra hamnen i Malmö. Ett tack riktas också till Mats Mohlin på Hildesborgs gård samt Per och Niclas Lundqvist, Glumslövs tegelbruk, för gott samarbete. 4

5 Genomförande Under 2013 har åtgärdsarbetet genomförts enligt följande: Hildesborg Kontroll av lekaktivitet. ID-fotografering av vuxna djur. Kontroll av ägg, yngel och årsungar. Flytt av årsungar från Hildesborg till Sundvik. Borttagande av stängsel runt damm 3. Templogger i damm 1. Kontroll av reproduktionen har pågått under perioden april-augusti, framförallt i maj-juni, dels genom avlyssning av kväk och lekande djur direkt vid dammarna, dels genom senare eftersök av ägg och yngel. Uppspelat kväk har underlättat inventeringen, eftersom tysta djur då oftast svarar. Besöken under lek har skett kvällstid, mellan , och i så fördelaktivt väder som möjligt. Under sensommaren har eftersök gjorts av paddor runt dammarna, på cykelstigen och på havsstranden under kvällstid. Sundvik Utsättning av grönfläckig padda i fyra omgångar, genom ägg, yngel och årsungar från Limhamns kalkbrott, Hildesborg och Norra hamnen i Malmö. Efterföljande kontroll av ägg, yngel och årsungar. Templogger i Sundvik 2 (norra dammen). Kontroll av ägg och yngel har skett dagtid. Under sensommaren har eftersök gjorts av paddor runt dammarna under kvällstid. Den första utsättningen gjordes 19 april, genom insamling av ägg i Limhamns kalkbrott (lokal 20N) för direkt transport i hinkar till Sundvik. Utsättning av äggen skedde i en bur (Sundvik 1) eller en bur plus fritt i dammen (Sundvik 2). Burarna (plastlådor med nät) är till för att skydda ägg och nykläckta yngel från rovdjur. Ynglen släpptes ur burarna när de var frisimmande. Utsättning två skedde i form av större yngel den 16 juni, direkt från Limhamns kalkbrott, till Sundvik 2. Antalet uppskattas till ca Ynglen transporterades i hinkar med luftning. Utsättning tre gjordes av ca 20 små årsungar, som samlats in som yngel vid Hildesborg, och sedan hållits i akvarium fram till metamorfos. Paddorna släpptes ut i kanten av Sundvik 2 den 9 juli. Utsättning fyra gjordes den 7 augusti, då 147 insamlade årsungar från Norra hamnen i Malmö släpptes ut i kanten av Sundvik 2. Dessa paddor samlades in av Mats Wirén kvällen innan. Paddorna var 1-3 cm och synbarligen i gott skick. 5

6 Örby ängar Sundvik Hildesborg Figur 1. Lokaler i västra Skåne där åtgärder för grönfläckig padda har genomförts under Arbetet vid Örby ängar redovisas i separat rapport. 6

7 Resultat och diskussion Hildesborg Under säsongen betades området runt dammarna av 12 nötkreatur, och betestrycket har varit bättre än under Stängslet runt damm 3 togs bort i april 2013 och betesdjuren fick alltså möjlighet att beta av vegetationen och trampa ner i vattnet. Samtliga tre vatten är nu således betespåverkade. Nytt vid lokalen under 2013 var också att Landskrona stad byggt ut stigen vid havet med starka gatlampor fram till Sjöhusen i norr. En ny slinga av stigen norrut drogs förbi i sluttningen öster om husen. Huruvida den nytillkomna belysningen stör paddorna är svårbedömt, men den utgör troligen inga större problem. Vattennivåerna var höga i damm 1 och 2 fram till i början av juni, framförallt p g a en förmodad propp vid utloppet av damm 1. Damm 2 är grundvattenförsörjd, men nivån styrs till stor del av nivån i damm 1. Första fynd av grönfläckig padda vid Hildesborg under säsongen gjordes av Olle Nordell 25 april, då tre exemplar hittades. En av dessa paddor var en hona i amplexus med en hane av vanlig padda i damm 2. De andra två exemplaren var hanar. Dessutom hördes sporadiskt spel i damm 1. Nästa observation gjordes 7 maj, då två honor observerades, bl a vid Sjöhusen i norr. Samtidigt hördes en hane spela i damm 1. Dagspel av en hane noterades i damm 1 den 17 maj. Därefter observerades två spelande hanar i nordvästra hörnan av damm 1 kvällstid i varmt och fuktigt väder (21 maj). Båda dessa infångades och fotograferades. Samma kväll flyttades en hona från stigen ner till hanarna i damm 1. Hon blev senare identifierad som 13F, och är känd sedan Under någon av dessa dagar hördes dessutom fyra spelande hanar i damm 1 av Karl Holmström. Antalet är det högsta under säsongen vid ett enskilt tillfälle. Vattennivån i damm 1 var ovanligt hög under slutet av maj, med en bred översvämningszon ut i betesmarken. Inga fynd av några paddor eller ägg gjordes förrän 30 maj, då lokalen besöktes kvällstid i helt optimalt väder. Trots detta hördes inget spel, endast en hane hittades på stigen. Den senare identifierades senare som 4M, och har fotograferats samtliga säsonger Minst lika glädjande var fyndet av små yngel av grönfläckig padda, som simmade i det översvämmade nordvästra hörnet av damm 1 (se figur 2 och 3). Att döma av antalet och storleken har 1-2 äggsträngar lagts i denna del av dammen kring 15 maj, utan att det har noterats. Dagen efter kontrollerades dammen noga, men yngel sågs bara i den nordvästra delen (se figur 3). Vid ett återbesök vid damm 1 den 4 juni upptäcktes att vattennivån sjunkit 1-2 dm, och att den grunda översvämningszonen nästan helt torkat ut (se figur 2). Bedömningen är att en stor del av ynglen gått till spillo av denna avsänkning. Håvningar i resterande höljor gav något hundratal överlevande yngel, varav de flesta släpptes längre ut i dammen. Ca 50 yngel medtogs för uppfödning till småpaddor i akvarium. Dessa småpaddor släpptes ut i Sundvik 9 juli. Kontroll av utloppet vid samma tillfälle visade inte på någon aktiv rensning. Troligen har en propp med vegetation lossnat inne i röret och släppt igenom vattnet. För att i någon mån rädda eventuella kvarvarande yngel, gjordes en akut enkel dämning vid utloppet med träskivor, sten och tång. Senare kontroll visade på åter stigande vattennivåer och förekomst av något 100-tal yngel. Troligen har något av dessa yngel nått fram till metamorfos senare under säsongen. Eftersök av årsungar i augusti har inte resulterat i några fynd vid Hildesborg. 7

8 Figur 2. Damm1 (HB1) vid Hildesborg 31 maj och 4 juni Cirkel visar område med yngel av grönfläckig padda, före och efter sänkningen av vattennivån. 8

9 Figur 3. Yngel av grönfläckig padda i nordvästra hörnen av damm 1 (HB1) vid Hildesborg den 31 maj. Figur 4. Hona av grönfläckig padda på stigen vid Hildesborg den 7 maj. Hon är känd som 13F, och har hittats åren 2009, 2010, 2012 och

10 Sundvik Förberedelser för grönfläckig padda vid Sundvik gjordes redan 2012, då två dammar grävdes av markägaren (se figur 5 och 6). Sundvik 1 (södra) är mindre och grundare, Sundvik 2 (norra) större och mer än en meter djup. Båda håller grunda partier. Hela området betas av ett tiotal highland cattle, i flera fållor skedde betet kring Sundvik 1 fram till mitten av augusti, kring den Sundvik 2 därefter. Tidigare kända groddjur i området är vanlig groda, vanlig padda, mindre och större vattensalamander. Sundvik 2 Sundvik 1 Figur 5. Flygbild över Sundvik, med nygrävda dammar 2012 (Sundvik 1 och 2). Utsättningar av grönfläckig padda har skett i båda dammarna 2013, men framförallt vid Sundvik 2. Gulmarkerat område visar möjlig plats för nya pölar av samma typ som i figur 10. De fyra omgångarna av utsättning vid Sundvik är beskrivet i kapitlet Genomförande. Kontroll av äggen i burar och fria ägg efter första utsättningsomgången 19 april visade på normal och förväntad utveckling. Äggen kläcktes efter ca en vecka. Utsläpp av frisimmande yngel skedde i början av maj. Därefter sågs frisimmande yngel i starkt avtagande frekvens i båda dammarna. Sundvik 1 höll relativt klart vatten fritt från alger, medan algtillväxten i Sundvik 2 var kraftig. Fenomenet med algtillväxt är inte ovanligt i nyskapade vatten. Täta algmassor i strandkanten kan vara negativt, eftersom ynglen kan trassla in sig, fastna och dö. Inga yngel sågs efter 12 maj i någon av dammarna. Däremot observerades stora mängder med yngel av vanlig padda i Sundvik 1, samt många exemplar av mindre och större vattensalamander i båda dammarna. Mätningar av syrgashalten visade inte på några låga värden. I juni gjordes bedömningen att kompletterande utsättningar måste till för att det skulle resultera i metamorfoserade årsungar. Tillfället kom när en större mängd yngel med hjälp av Mats Wirén kunde samlas in i Limhamns kalkbrott den 16 juni. Samtliga 6000 yngel släpptes ut i Sundvik 2 (se figur 8). Efterföljande kontroll av dessa yngel visade på dålig överlevnad, utan återfynd redan efter några dagar. Hur denna dåliga överlevnad ska tolkas, diskuteras i sammanfattningen. Helt klart att yngelöverlevnaden efter dessa två utsättningar var mycket sämre än förväntat i Sundvik. 10

11 En mindre mängd årsungar från Hildesborg släpptes ut på norra sidan av Sundvik 2 i början av juli. Den 17 juli gjorde Olle Nordell ett återfynd på samma ställe, genom tre små grönfläckiga paddor, till synes i gott skick. 5 augusti sågs två stora årsungar av JP på samma ställe (se figur 9). Dessa återfynd visade att en del årsungar uppenbarligen trivdes och var stationära. Efter den stora utsättningen 7 augusti, av 147 årsungar från Norra hamnen i Malmö till Sundvik 2, gjordes efterföljande eftersök av området runt dammen. Enstaka årsungar hittades då, bl a i sluttningen ovanför dammen. Södra dammen (Sundvik 1) Norra dammen (Sundvik 2) Figur 6. Dammarna Sundvik 1 (överst) och Sundvik 2 (underst), som grävdes Öresund och Ven syns i den övre bilden. Foto: Olle Nordell. 11

12 Figur 7. Äggbur vid Sundvik 2, strax innan utsläpp av simmande yngel den 4 maj. 12

13 Figur 8. Utsläpp av större mängd yngel av grönfläckig padda i Sundvik 2 den 16 juni. Figur 9. Återfynd av 3 cm årsunge vid Sundvik 2 den 5 augusti. 13

14 Sammanfattning av resultatet 2013 Hildesborg Grönfläckig padda har föryngrat sig vid Hildesborg under 2013, precis som Lekaktiviteten har varit störst i damm 1, med som mest fyra individer vid ett och samma tillfälle. Detta var ett lägre antal än under 2012 (max tio individer vid ett tillfälle). Ingen lekaktivitet har konstaterats i damm 2 eller 3. Max två äggsträngar av grönfläckig padda lades 2013, vilket är ett mindre antal än 2012 (tre äggsträngar) och 2011 (sju äggsträngar). Yngel i damm 1 har noterats i slutet av maj och början av juni. Inga årsungar har hittats under Totalt fotoidentifierade paddor sedan 2004 är 33. En hane har noterats under fem säsonger (4M). Populationsstorleken (vuxna honor och hanar) vid Hildesborg kan uppskattas till Trots att grönfläckig padda föryngrat sig även 2013, är det låga antalet aktiva djur i lekdammarna oroande. Förhoppningen var att antalet skulle fortsätta öka efter fjolårets relativt goda resultat, då tiotalet individer hittades i damm 1 vid ett enskilt tillfälle. Spel av endast enstaka individer under optimalt väder i slutet av maj i år, visar att antalet lekmogna paddor är för lågt. Samtidigt antyder fynden av vuxna honor på land vid samma tillfällen att lekdammarna i hagen kanske inte är attraktiva nog. Troligen behövs ett större antal spelande hanar i dammarna, för att locka till sig de honor som finns i omgivningarna. Förhoppningen är fortfarande att den goda föryngringen ska resultera i fler vuxna djur de kommande åren. Betestrycket i år har varit bra, även vegetationen i damm 3 har betats ner till viss del efter att stängslet tagits bort. I jämförelse med andra kända vatten med mycket lyckad reproduktion 2013, får dammarna vid Hildesborg ändå betraktas som mindre optimala, genom förekomsten av vanlig padda, förmodad predation från insekter samt vegetationstäcket. Att åtgärda problemet är svårt, annat än genom fortsatt hårt betestryck och tramp i strandkanten. Som föredöme kan nämnas årets lyckade resultat vid Örby ängar utanför Helsingborg, där den ena dammen (Örby 2) producerade ett stort antal årsungar av grönfläckig padda (se figur 10). Faktorer som hög vattentemperatur, minerogen botten, obefintlig vegetation och avsaknad av konkurrenter och predatorer är avgörande hur resultatet blir det enskilda året. Liknande exempel finns från Lernacken och Norra hamnen i Malmö, där vattenmiljöerna har samma kala karaktär. Figur 10. Damm 2 på Örby ängar. Trots den begränsade ytan var yngelöverlevnaden mycket hög under 2013 och ett större antal årsungar av grönfläckig padda gick upp på land redan i slutet av juni. Denna typ av vattenmiljö kan fungera som exempel hur en bra lekdamm kan utformas. 14

15 Sundvik Trots utsättningar av både ägg och yngel, har yngelöverlevnaden varit dålig i båda dammarna. Utsatta ägg har dock utvecklats till frisimmande stadium i bur på normalt sätt. Inget tyder på dåliga syrgasförhållanden i någon av dammarna. Algtillväxten i Sundvik 2 bedöms ha varit negativ för frisimmande små yngel efter första utsättningen. Större antal av mindre- och större vattensalamander har observerats i båda dammarna. Rovinsekter, såsom dykare och ryggsimmare har observerats i båda dammarna. Utsatta årsungar senare under säsongen har överlevt och stannat kvar i viss utsträckning. Den dåliga överlevnaden av yngel vid Sundvik bör kommenteras: Ingenting i vattenmiljön, såsom syrgashalt eller vattenkemi indikerar dåliga förhållanden i dammarna. Förekomsten av andra groddjursarter (lekande djur, ägg, yngel) visar att miljön är normal. Det kalkrika underlaget, minerogen botten och än så länge sparsam vegetation är mycket gynnsam för grönfläckig padda, viktiga faktorer som diskuterats ovan. Eftersom kläckning och utveckling fram till frisimmande stadium i bur gick normalt, måste det vara andra faktorer som kan vara negativa för yngelutvecklingen. Redan tidigt på säsongen observerades fler salamandrar än förväntat i båda dammarna, framförallt i Sundvik 2. Denna är större och djupare än Sundvik 1 och rymmer därför fler lekande djur. Det är allmänt känt att båda salamanderarterna kan påverka ägg och yngel av grönfläckig padda, genom predation. Risken för predation på utsatta ägg och nyligen kläckta yngel är anledningen till att man använder äggburar, fram till frisimmande yngel. Tolkningen är således att den stora mängden salamandrar, framförallt i Sundvik 2, har medfört ovanligt hög dödlighet av små yngel (genom predation), kanske i kombination med allt för omfattande algsjok i strandkanten. Den betydligt grundare Sundvik 1 tycks oavsett strategin att gräva så grunt som möjligt ha lockat till sig salamandrar av båda arterna. Det dåliga resultatet av den större utsättningen yngel 16 juni måste tolkas som att ynglen av en större storlek varit dåliga på att klara flytten från en vattenmiljö till en annan. Detta i kombination med predation från salamandrar och insekter kan förklara varför de försvann så fort. I Sundvik 2 har observerats dykarlarver som dödat yngel av större vattensalamander tydligt större än de själva. I en sådan vattenmiljö kan överlevnaden av paddyngel inte förväntas vara optimal. Både på kort och på lång sikt blir alltså bedömningen att ytterligare åtgärder i form av lämpliga dammar måste till om överlevnaden av yngel ska öka i vattenmiljöerna vid Sundvik. Att landmiljön däremot verkar vara passande indikeras av de återfynd av stationära årsungar som gjorts invid Sundvik 2 under loppet av augusti. 15

16 Åtgärdsförslag för Hildesborg Ingen utsättning utifrån av ägg, yngel eller årsungar bedöms vara nödvändig. Om leken mot förmodan helt uteblir 2014, måste däremot en avvägning göras om man bör återuppta utsättningarna eller på annat sätt förbättra situationen. Fortsatt bevakning av lekande djur, ägg, yngel och årsungar. Vid behov, flytt av ägg eller yngel mellan dammarna, t ex vid uttorkningsrisk. Vid behov, flytt av ägg, yngel eller årsungar från Hildesborg till Sundvik. Vid behov, avslagning av vegetationen i dammarna. Sundvik Grävning av 1-2 nya vatten inom området, väl anpassade efter kraven som grönfläckig padda har (se läge i figur 5). Örby 2 kan stå som modell (se figur 10). Dammarna ska vara max 100 kvm, och så grunda att de helst torkar ut under hösten (<0,5 m). Om man vet att grundvattennivån alltid står nära markytan, behöver dammarna inte vara djupare än 2-3 dm. Inga nya åtgärder föreslås för de två befintliga dammarna. Utsättning av ägg, yngel eller årsungar från lämplig ursprungslokal (bestäms efterhand) till för tillfället lämplig damm i Sundvik. Kontroll av ägg, yngel och årsungar, samt halvvuxna djur. Förhoppningen är att yngelöverlevnaden kan öka de kommande åren, genom mer optimala dammar. Om dessa utformas så att de är mindre attraktiva för salamandrar och rovinsekter (uttorkningsbenägna och vegetationslösa) så bör resultatet bli fler årsungar och efterhand ett växande antal vuxna djur. Årets utsättning av årsungar kan i bästa fall resultera i vuxna djur Hanar brukar i regel bli vuxna vid 2-3 års ålder, honor vid 3-4 år. Således kan spel av könsmogna hanar förväntas tidigast 2015, parning och äggläggning tidigast Erfarenheterna av åtgärdsarbetet med grönfläckig padda under årens lopp visar att lekaktivitet och föryngring kan variera stort mellan olika lokaler och mellan olika år. Land- och vattenmiljöerna kan ändra utseende och efterhand bli mindre attraktiva för paddorna. Att vidmakthålla ett kalt och öppet utseende i de områden där paddorna lever är A och O. Det höjer både mark- och vattentemperaturen, skyndar på yngelutvecklingen och gynnar därmed arten gentemot t ex vanlig padda. Erfarenheterna vid etablering av nya lokaler visar också att åtgärder som passar i ett område, inte alltid passar i ett annat. Det kan bero på hävdmöjligheter, budget, förekomst av rovdjur och konkurrenter. Att ändra metodik från en lokal till en annan eller från ett år till ett annat, kan därför vara nödvändigt. Slumpmässiga händelser kan också ändra förutsättningarna. 16

17 Bilaga. ID-bilder av grönfläckiga paddor vid Hildesborg (HIB) ID-nummer ursprungligen av Mats Wirén, Amplexus Naturkonsult. ID-bilderna uppdateras varje år. Exemplar under 4 cm redovisas inte p g a ofullständig ryggmönster. Till lokalnumret finns ett fast löpnummer, knutet till exemplaret och ändras inte vid återfynd. Hane=M, Hona=F. 1öv innebär trolig ettåring (en övervintring). Efter streck visas året för senaste fynd. HIB-1_03(1öv) HIB-4M_13. Foto: Ove Törnqvist HIB-5M_09. HIB-2M_05. 17

18 HIB-6M_09. HIB-9_09(1öv). Foto: Ove Törnqvist HIB-7M_10. HIB-10M_10. HIB-8F_12. HIB-11_09(1öv). 18

19 Foto: Olle Nordell HIB-12_09(1öv). HIB-15F_11. HIB-13F_13. Foto: Ove Törnqvist HIB-16M_10. HIB-17M_11. HIB-14M_12. 19

20 HIB-18F_10. HIB-21F_11. HIB-19F_10. HIB-22F_11. HIB-20M_11. HIB-23M_11. 20

21 HIB-24F_12. HIB-27M_12. Foto: Olle Nordell HIB-28M_12. HIB-25F_13. HIB-26M_13. HIB-29M_13. 21

22 HIB-30M_12. HIB-33F_13. Foto: Olle Nordell HIB-31M_13. Foto: Olle Nordell HIB-32M_13. 22