Gunnarstenarna SE

Transkript

1 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum Beteckning Gunnarstenarna SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta över Gunnarstenarna. Natura-området avgränsas med vit linje.

2 2 Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som skall uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och naturtyperna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Namn Gunnarstenarna Areal 338,4 ha Natura 2000-kod SE Kommun Nynäshamn Fastställd av Länsstyrelsen Områdestyp och status SPA-område enligt fågeldirektivet Ägarförhållanden Privat Skyddsform Naturreservat, fågelskyddsområde Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Naturtyper Naturtypskod Naturtypens namn Areal (ha) Andel (%) Inga Natura 2000-naturtyper* finns rapporterade från området. * Prioriterad naturtyp bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU. Ingående arter enligt habitat- eller fågeldirektivet Dessa arter finns upptagna i bilaga 2 till EG:s habitatdirektiv respektive bilaga 1 till EG:s fågeldirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. Tabell 2. Arter Svenskt namn Vetenskapligt namn Artens kod Skräntärna (enligt regeringsbeslut) Hydroprogne caspia (tidigare Sterna caspia) A190 Silvertärna (enligt regeringsbeslut) Sterna paradisaea A194 * Prioriterad art bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU.

3 3 Bevarandesyfte/-mål för Gunnarstenarna Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och naturtyperna. Vad detta innebär i detta område uttrycks i följande mål: Skräntärna (A190): Habitatet skall upprätthålla och utveckla de kvaliteter som Skräntärnan kräver för sin häckning. Återetablerad koloni på Gunnarstenarna. : Populationen av Silvertärna skall vara livskraftig. Beskrivning av området Gunnarstenarna, sydost om Järflotta, i Nynäshamns kommun består av sex större öar samt ett antal mindre skär. Alla är kala klippöar med lågvuxen buskvegetation i sänkorna. Ögruppen är en av skärgårdens finaste fågellokaler med många arter och hög fågeltäthet. Tidigare fanns en av landets större kolonier av skräntärna i området. Denna är emellertid helt övergiven. Här finns en av länets större kolonier av tordmule och en liten koloni tobisgrissla. Det finns även gott om silvertärna som utpekats i fågeldirektivet. Andra häckande arter som iakttagits är större strandpipare, roskarl (rödlistad som missgynnad), gravand, svärta. Silltruten, som sedan 70-talet minskat kraftigt i Sverige (från par till cirka 4000 vid sekelskiftet) häckar också på öarna. År 2005 skedde också den första bekräftade häckningen av sillgrissla. Dessa häckade i en skreva på Söderskär. Året därpå häckade cirka 25 par på samma plats. Området ingår i Järflotta naturreservat och är fågelskyddsområde. Gunnarstenarna var bland de första fiskelägena i södra skärgården. På Norrskär finns fortfarande husgrunder efter fiskebodar kvar. I denna beskrivning nämns även andra arter än de som är skyddade av Natura reglerna (se tabell 2). Dessa arter har inte samma lagligt skydd såsom arterna i tabell 2. Beskrivning av arter och livsmiljöer samt förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Skräntärna (A190) Den skräntärnekoloni som tidigare fanns på Flatskär i Gunnarstenarna finns bekräftad från 1949 men kan ha existerat även innan dess. Under 1970-talet var det Sveriges största koloni med ett maximum av cirka 150 par. Skräntärnan minskade emellertid successivt och den senaste häckningen skedde för över tio år sedan (1995). I dagsläget saknas arten helt i området. I samband med skräntärnans minskning hittades en död räv på Flatskär. Enligt markägare Jan Brodin handlade det sannolikt om en levande räv som kommit med ett isflak. Det är dock inte troligt att detta skulle vara förklaringen på skräntärnans minskning eftersom denna pågick under flera år. Det skulle emellertid kunna ha varit en bidragande orsak.

4 4 Skräntärnan har en världsvid utbredning men är sällsynt som häckfågel i Europa. Här häckar den endast i Östersjön (Finland, Sverige och Estland), Svarta havet (Ukraina) samt i Kaspiska havet. Sedan 1970-talet har arten minskat både i Östersjön totalt sett samt i Sverige. Då fanns i Östersjön cirka 2200 par varav cirka 900 i Sverige. I början av 2000-talet omfattade Östersjöbeståndet cirka 1700 häckande par. Idag är det svenska beståndet på cirka 500 par fördelat mellan sju kolonier, samt ett antal ensamhäckande par från Skåne till Norrbotten, därtill något enstaka par i Vänern. Trenden har gått mot allt färre och större kolonier vilket även innebär en ökad sårbarhet. Ett sätt att motverka denna trend är att, med hjälp av bandspelare och atrapper, försöka locka par att etablera nya kolonier på lämpliga häckningslokaler. Skräntärnan är långlivad med relativt låg reproduktion. Arten häckar på flacka stenoch sandöar i havsbandet, dels i kolonier, dels i enstaka (solitära) par eller några få tillsammans. Ensamma par kan i generationer häcka på samma skär genom århundraden, en indikation på skräntärnans kräsenhet när det gäller val av boplats. Ibland kan dock hela kolonier plötsligt bryta upp och flytta till alternativ boplats långt från ursprungslokalen. Östersjöbeståndet utgör en gemensam population och utbyte av fåglar äger regelbundet rum mellan kolonierna i Sverige, Finland och Estland. När en fågel etablerat sig i en koloni är den vanligen kolonin trogen livet ut om inte kolonin bryter upp. Det finns således exempel på hur en individ häckat i två svenska kolonier och sedan flyttat till en finsk när de båda svenska övergivits. Skräntärnan äter uteslutande fisk och under häckningstiden lever den huvudsakligen på mört och abborre som fiskats upp i flader och insjöar, vanligen på miltals avstånd från häckplatserna. Ibland fiskar tärnorna också strömming i havet, särskilt under försommaren då den finns nära ytan. Fiskemetoden består främst av störtdykning från meters höjd. Skräntärnan övervintrar i tropiska Västafrika, där floden Nigers inlandsdelta i Mali är särskilt betydelsefullt. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Tillgång till häckningsområden med minimal mänsklig störning är viktig. Arten är störningskänslig under häckningen (maj-juli/augusti), främst under ruvningsperioden. Inga fyrfota rovdjur på häckningslokalen. Omgivande arkipelag bör också vara fri från dessa. Tillträdesförbud under häckningstid, 15 april-31 juli. Ingen igenväxning av högörtsvegetation. Grunda kustområden är viktiga som uppväxtområden för ett stort antal fiskarter och därmed för tillgången på föda för flera fiskätande fågelarter. Områden som utnyttjas av bl.a. olika arter tärnor får därför inte utsättas för verksamheter som försämrar deras livsmiljö och beskattningen av fisk får inte vara så hård att födounderlaget minskar. Natura 2000-områden i länet som faller inom denna kategori är framförallt Tullgarn och Sandemar, men även Kålsö, Ledarön, Häringe-Hammersta och Käringboda. Tillräckligt siktdjup i de vatten som utnyttjas för fiske gör fisken tillgänglig om byte.

5 5 Silvertärnorna verkar byta häckningsplatser runtom i Gunnarstenarna från år till år. I juli 2006 fanns minst 100 silvertärnor i en koloni på Norrskär. De flesta av dessa individer var ungfåglar. Några silvertärnor häckade även på Altarskär. Silvertärnan häckar allmänt utmed Östersjökusten. Den lever av främst småfisk och trivs bäst i öppen terräng med fri horisont. I skärgården häckar silvertärnan främst på kala klippor och skär. Under häckningen söker silvertärnorna föda inom ett område i storleksordningen 25 km 2. Silvertärnornas kolonier flyttas oftast med bara några års mellanrum. Redan i juli månad och under första veckan i augusti lämnar arten landet för att flytta söderut och i mitten av augusti ser man nästan inga silvertärnor i skärgården. Den tidiga flytten beror på att silvertärnan har lång väg till sin övervintringsplats. Fåglarna övervintrar nämligen till stor del i Södra Ishavet vilket gör den till den fågelart som flyttar längst av alla på jorden. Vissa stannar emellertid och övervintrar längs södra Afrikas kust. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Fiskrika grunda kustområden. Störningsfria häckningsplatser. För att större kolonier ska kunna etableras krävs frånvaro av rovdjur, framför allt mink och räv. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot i form av flera olika typer av exploatering är förbjudna. Under häckningstid är tillträde förbjudet. En komplett lista på hot är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. Skräntärna (A190) Under senare år har skräntärnorna ibland drabbats av en okänd sjukdom. Äggen läggs och kläcks normalt, men de vuxna tärnorna visar inget större intresse att mata de små ungarna som snart dör undan. Under hela sommaren finns således bara ägg och små ungar i kolonin och så gott som alla häckningar misslyckas. Bakgrunden till detta märkliga beteende, som har vissa likheter med östersjösilltrutarnas sjukdom, bör snarast utredas. Sådana störningar har inträffat vid flera tillfällen i Östergötland och under 2002 även i den enda sörmländska kolonin. Mänsklig störning på häckningslokalerna under maj juli/augusti, främst orsakat av friluftsliv (landning av båtar på häckningsskär, badande folk etc.) kan få tärnorna att överge sina häckningsplatser. Etablering av mink på de öar eller i de skärgårdsområden där arten häckar är ett ökande problem, men har inte observerats på Gunnarstenarna. Predation av korp. Den ökande havsörnstammen, där till och med häckningsförsök gjorts på Gunnarstenarna, är ett reellt hot. Enligt ringmärkare Jan Ohlsson hittades 25

6 6 adulta tordmular på Flatskär och Norrskär den 15 juli 2004 troligen dödade av havsörn. Vid varje ringmärkningsbesök de senaste åren har två till tre havsörnar funnits på Gunnarstenarna. Försämrad tillgång på lämplig fiskföda i innerskärgårdsområden och kustnära sjöar kan innebära hot. Försämrat siktdjup i innerskärgården kan försämra bytenas tillgänglighet. Spridning och ackumulering av miljögifter i akvatisk miljö har negativa effekter på häckningsutfallet. Etablering av vindkraftverk vid kända kolonier kan vara ett framtida hot. Störning. Brist på fisk. Rovdjur (mink och räv) Den ökande havsörnstammen, där till och med häckningsförsök gjorts på Gunnarstenarna, är ett reellt hot. Enligt ringmärkare Jan Ohlsson hittades 25 adulta tordmular på Flatskär och Norrskär den 15 juli 2004 troligen dödade av havsörn. Vid varje ringmärkningsbesök de senaste åren har två till tre havsörnar funnits på Gunnarstenarna. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötsel och för förvaltning av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap 4 MB. I reservatsbeslutet och skötselplanen för reservatet återfinns vilka inskränkningar i markanvändningen som krävs och vilka skötselåtgärder som ska genomföras i reservatet. Gunnarstenarna är fågelskyddsområde enligt 7 kap. 12 Miljöbalken samt i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm. I reservatsbeslutet och skötselplanen för reservatet återfinns vilka inskränkningar som gäller. Strandskydd gäller enligt 7 kap MB. Strandskydd gäller upp till 100 meter på båda sidor av strandlinjen. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t ex uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t ex byggnader som behövs för de areella näringarna. Skräntärnan är fredad (3 i jaktlagen (1987:259)). Fredningen gäller också dess ägg och bon. Enligt 1 a Artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa fåglarna, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder.

7 7 Det är även förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder import, export och försäljning av levande och döda exemplar av skräntärna, samt förvaring av levande exemplar. (Vissa undantagsregler finns angivna i artskyddsförordningen). Skräntärna tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). Exemplar som omhändertas eller påträffas döda eller dödas tillfaller Staten. Vid avverkning, etablering av vindkraftsanläggning eller annan form av exploatering kan tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB krävas. Beroende på var i landet man befinner sig gäller antingen tillståndsplikt för eller förbud mot markavvattning, (MB 11:13-14 och förordningen om vattenverksamhet). Skräntärnan är upptagen i bilaga II (strängt skyddade djurarter) i Bernkonventionen (konvention om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö). Skräntärnan är upptagen i bilaga II i Bonnkonventionen (flyttande arter). Skräntärnan är listad i AEWA (African-Eurasian Waterbird Agreement). Tabell 3. Förslag till bevarandeåtgärder för Gunnarstenarna: Område/art Åtgärd Tidsplan Skräntärna (A190) Enligt ÅGP Utred möjliga orsaker till att kolonin övergavs, t.ex. mink eller andra predatorer (kanske korp) eller igenväxning på häckningsön. Åtgärda eventuella problem. Försök att få arten att återkolonisera Flatskär med hjälp av atrapper och bandspelare. Håll området fritt från mink och räv. Håll området fritt från mink och räv. Bevarandestatus i dag Tabell 4. Bevarandestatus hos ingående naturtyper och arter Naturtyp/art Skräntärna (A190) Bevarandestatus Ogynnsam i området Gunnarstenarna. Kolonin har lämnats. Gynnsam i Stockholms skärgård.

8 8 Uppföljning av bevarandemål För närvarande pågår en basinventering av samtliga Natura 2000-områden. I väntan på dess resultat ges här inga förslag. Tabell 5. Uppföljning Naturtyp/art Att följa upp Tidsplan Skräntärna (A190) Uppföljning sker inom Åtgärdsprogrammet för hotade arter (ÅGP). Inventeringar i området och andra referenser Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag Artdatabanken. Rödlistade arter i Sverige 2005 ( Besökt Artdatabanken. Faktablad Sterna Caspia: Besökt Länsstyrelsen i Stockholms län. Naturkatalog för Stockholms län. Remissupplaga Marbipp. Hemsida under arbete Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Göteborgs universitet. Naturvårdsverkets hemsida. Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar. Besökt Ohlsson, J Personlig kommunikation. Ringmärkare. Staav, R Åtgärdsprogram för bevarande av skräntärna. Remissversion Naturvårdsverket. Staav, R Personlig kommunikation. Naturhistoriska riksmuseet. Svedman, G Miljöutredare, Nynäshamns kommun.