Föreningen Torslandavikens Naturreservat Torslanda Göteborgs Ornitologiska Förening. Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 Föreningen Torslandavikens Naturreservat Torslanda Göteborgs Ornitologiska Förening Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret Program för vindkraftspark vid Arendal/Risholmen, remissvar från Föreningen Torslandavikens Naturreservat och Göteborgs Ornitologiska Förening över samrådshandling, mars Föreningen Torslandavikens naturreservat och Göteborgs Ornitologiska Förening (föreningarna) har tagit del av samrådshandling samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Inledningsvis kan föreningarna konstatera att de av föreningarna i skrift av den framförda synpunkterna i allt väsentligt inte beaktats. Den MKB som bifogats har stora brister och konsekvenserna av tilltänkt verksamhet har inte redovisats i förhållande till relevant lagstiftning och relevanta tolkningsdokument. På basis av den undermåliga MKBn skall den föreslagna verksamheten inte medge förändring av detaljplan. Områden som utpekats enligt direktiv 92/43/EEG Habitatdiekivet eller direktiv 79/409/EEG Fågeldirektivet har ett betydande skyddsvärde då de utgör s k Special Protection Areas (SPA). Av denna anledning är lagstiftningen som reglerar ingrepp av projekt och/eller planer i dessa områden synnerligen stringent. De primära lagrummen återfinns i artikel 6 i direktiv 92/43/EEG. Betydande störning eller försämring av SPA-område När ett SPA-område hyser prioriterade arter ställs ett högre skyddskrav än om området inte hyser prioriterade arter. Av artikel 6:2 i dir 92/43/EEG framgår att; - Medlemsstaterna skall i de särskilda bevarandeområdena vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts, ( ). Det framgår även att verksamheter utanför SPA-områden som kan komma att påverka arter och livsmiljöer i SPA-områden kan omfattas av begränsningsåtgärder. Definitionen av störning är att den skall vara betydande. När det gäller försämringar är definitionen mer snäv och den behöver inte vara betydande. Störningar och försämringar skall bedömas mot bakgrund av att bibehålla en gynnsam bevarandestatus för arter eller livsmiljöer i deras naturliga utbredningsområde. Utgångspunkten är de förhållanden som rådde när SPA-området utpekades om denna bevarandestatus är gynnsam alternativt att gynnsam bevarandestatus skall uppnås. En central fråga är vilken bevarandestatus som råder idag i förhållande till när området utpekades som SPA-område. De senaste årens statistik visar att det har skett en tillbakagång av populationen av de utpekade och prioriterade arterna, sångsvan, brushane och salskrake. Mot denna bakgrund kan inga åtgärder som leder till ytterligare försämring av livsvillkoren för dessa arter komma ifråga. Enligt artikel 6.1 i direktiv 92/43/EEG kan en arts bevarandestatus anses gynnsam när; - uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö - artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid

2 - det finns, och sannolikt kommer att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Definitionen av betydande störning av arter är åtgärder som leder till; - långsiktig negativ populationsutveckling i SPA-området - minskning eller risk för minskning av arts naturliga utbredning i SPA-området - minskning av storleken på arts livsmiljö i SPA-området Redovisning av påverkansområden för vindkraftparken En central fråga är i vilken utsträckning den föreslagna vindkraftparken sammantaget leder till betydande störning eller försämring av SPA-området. Av flera internationella studier framgår att de utpekade arterna i Torsvikens SPA-område är känsliga för påverkan av vindkraftverk. Effekter är grovt räknat; störning och barriäreffekter, dödlighet genom kollisioner samt habitatförstörning. Rastande och häckande fåglar kan utsättas för negativ störning vid en radie på 500 meter från ett vindkraftverk enligt vissa studier. Den rekommendation som Sveriges Ornitologiska Förening har i sin vindkraftspolicy är en radie på 800 meter. Den rekommendation som framförts i MKBn anger en radie på 300 meter då landskapet har en mosaik av öar, dammar och vikar. Någon förklaring till hur 300 meter skulle vara en mer vetenskapligt motiverad gräns än 500 meter eller 800 meter anges inte. För det fall en gräns på 500 meter tillämpades skulle hela Arendalsviken, halva Södskärsbassängen, och ca 30 % av Torsvikens vattenyta omfattas (se sid. 114 i MKBn). Därtill skulle nästan hela södra bassängen (kommande vadehavet ) omfattas samt områdena norr om Knippelholmarna som anges som område med stora naturvärden i kommunens översiktsplan ÖPXX. Flera av vindkraftverken ligger i direkt anslutning till SPA-området och påverkar stora delar av området även om en radie på 300 meter skulle tillämpas. Redan vid denna gräns uppkommer betydande störning i lagens mening. Det föreligger därmed hinder att medge en detaljplan för vindkraftsparken. Vi vill i sammanhanget påpeka att ett flertal av de befintliga vindkraftsverken inte är prövade enligt direktiv 92/43/EEG och har tillkommit efter Sveriges inträde i Europeiska gemenskapen i januari Om en betydande störning uppkommer eller riskerar uppkomma på prioriterade arter skall planen eller projektet inte tillåtas som grundregel. Då den planerade vindkraftsparken inte är platsbunden och ett flertal alternativa lokaliseringar och lösningar finns att tillgå saknas grund för planändring. För det fall det inte skulle finnas alternativa lokaliseringar eller lösningar och det föreligger tvingande orsaker kan artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG tillämpas. Detta inte är aktuellt i detta ärende. Påverkan av planer och projekt kumulativa effekter I artikel 6.3 i dir 92/43/EEG regleras förfarandet vad avser påverkan av planer och projekt. Vid en genomgång av de formella kraven som skall uppfyllas för en MKB som ligger till grund för ett beslut om detaljplan som kan komma att påverka SPA-områden kan konstateras att ett antal kriterier inte är uppfyllda. Dessa kan sammanfattas med följande; - påverkan av pågående verksamheter - påverkan av lovgivna projekt - påverkan av planer som ännu inte realiserats - påverkan på utpekade arter och livsmiljöer i SPA-området - alternativa lösningar (förutom alternativa lokaliseringar)

3 Kumulativa effekter av andra pågående verksamheter och andra planer och projekt är inte redovisade. Exempel på pågående verksamheter är; - industriell- och logistikverksamhet på Arendalsområdet - raffinaderiverksamhet i inre delen av Aredalsområdet - utlasting av stenmaterial vid Stora Risholmen - deponering av mudder i Södra bassängen Exempel på lovgivna ej påbörjade verksamheter är; - uppställning och lagning av containrar på Stora Risholmen - lagring av olja i bergrum Exempel på planlagd verksamhet i fördjupad översiktsplan är; - hamn på drygt m2 med fyra nya kajlägen på Stora Risholmen - ny infrastruktur, vägar och järnväg, till hamn på Stora Risholmen - ökad trafik på väg expansion av Älvsborgs Ro-Ro hamn mot Arendal Samtliga ovan redovisade verksamheter, planer och projekt påverkar eller riskerar att påverka SPA-området negativt. Då ingen sådan redovisning föreligger kan ingen konsekvensanalys av kummulativa effekter genomföras. Syftet med planering och tillståndsgivning rörande SPAområden är att få tillräcklig kvantitativ och kvalitativ information av konsekvenser för området för att göra en avvägning mot det bevarandeintresse som området avsatts för. Att enbart redovisa den tilltänkta verksamhetens konsekvenser ger ingen samlad bild och kan således inte ligga till grund för en planändring. Föreningen vill med ett exempel belysa vad avsaknaden av en helhet leder till. I den fördjupade översiktsplanen för ytterhamnsområdet från 2005 redovisas bullerutbredning över Torsvikens SPA-område. Ca hälften av området låg i en bullerzon på dba och hälften i en bullerzon dba under år Med tilltänkt hamnexpansion på Stora Risholmen m m kommer hela SPA-området att ligga inom en bullerzon dba år 2020 (se sid 45, Fördjupad översiktsplan för ytterhamnsområdet, maj 2005). Detta bullerpåslag uppkommer utan ytterligare vindkraft. Dessutom är Torslandaviken avsatt som ett framtida rekreationsområde för rörligt friluftsliv i kommunens översiktsplan. Även Skeppstadholmens fritidbebyggelse och Torslanda golfområde samt närliggande bostadsbebyggelse kommer att påverkas. Vindkraftverkans bidrag till den samlade bullernivån för bl.a. det framtida rekreationsområdet är inte belyst i MKB n (gräns på 35 db på helgerna) Det finns ett antal ytterligare dåligt belysta frågor som vi avstår att kommentera då framförda fakta räcker för att avstyrka planändring. Torsvikens SPA-område utgör ett riksintresse parallellt med ett antal andra riksintressen i anslutning till området. Vindkraft utgör inte riksintresse och kan därför inte ha prioritet vid val av markanvändning. Länsstyrelsen i Västa Götaland har föreslagit riksintressanta områden för vindkraft i länet och det är i första hand där lämpliga vindkraftsparker bör etableras. Miljökonsekvensbeskrivningen till den föreslagna detaljplanen för vindkraftsparken vid Arendal/Risholmen är på flera punkter bristfällig (se även särskilt yttrande, bilaga 1). Bl.a. saknas vindkraftens effekter på olika arters födosöksmöjligheter i Torslandaviken. Utifrån vetenskapligt underbyggda och rekommenderade skyddsavstånd mellan vindkraftverk och fågelområden (naturreservat, Natura 2000-områden etc.) på minst m, enligt riktlinjer från Sveriges Ornitologiska Förening, finns uppenbara risker för förlust av stora arealer av födosökshabitat för en lång rad arter i Torslandavikens Natura 2000-område. Vidare saknas en analys och konsekvensbedömning av effekterna på sjöfågelbestånden som uppehåller sig vid Knippelholmarna och Knippelskären, tex ejder som livnär sig på musslor från musselbankerna vid dessa skär. Studier har visat att det sker ett regelbundet utbyte av olika sjöfågelarter mellan Torslandaviken och dessa skär. Under t.ex. köldperioder vintertid, då det kan vara tillfruset i Torslandaviken, uppehåller sig sjöfågelbestånden vid dessa skär.

4 Brister i MKB n redovisas i bilaga 1. För att belysa några av de brister och otydligheter MKB n är behäftad med, har vi gjort en sammanfattning i bilaga 1. Sammanfattning Den samrådshandling och MKB som ligger till grund för beslut om detaljplan har så omfattande brister att den på formella grunder inte kan ligga till grund för en planändring. Trots omfattande brister är det klargjort att betydande störning uppkommer i lagens mening på SPA-området och utpekade arter. Då SPA-området har prioriterade arter som avses skyddas saknas laglig grund för planändring. Torsvikens SPA-område utgör riksintresse och står i konflikt med vindkraftparken som inte är riksintresse. Vindkraftsparken kan av denna anledning inte ges företräde. Föreningen Torslandavikens Naturreservat Göteborgs Ornitologiska Förening Rune Blomgren Peter Danielsson Stina Thelander Kåre Ström ordf. v. ordf. ordf. ordf. i Torsvikenkommittén Referenser 1. Direktiv 79/409/EEG Fågeldirektivet. 2. Direktiv 92/43/EEG Habitatdirektivet, direktiv 97/62/EG. 3. Miljöbalken (1998:808) 4. Motiverat yttrande om genomförande av direktiv 79/409/EEG mot Sverige, Europeiska kommissionen, Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden, artikel 6 i art-och habitatdirektivet, 92/43/EEG, Europeiska kommissionen. 6. Assessment of plans and projects significantly affecting Nature 2000 sites, Europeiska kommissionen, Promemoria När och hur ska artikel 6 i Habitatdirektivet tillämpas? Naturvårdsverket 8. Vägledning om artikel 6.4 i habitatdirektivet 92/43/EEG, Naturvårdsverket, januari Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer, F. Widemo 10. Torslandaviken industriell bakgård eller fågelparadis, Göteborgs Ornitologiska Förening Bevarandeplan för Natura 2000 område Torsviken, Länsstyrelsen Västra Götaland, Fördjupad översiktsplan för ytterhamnsområdet, stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Natura 2000 i Sverige - handbok med allmänna råd, Naturvårdsverket, 2003

5 Bilaga 1 Först ett litet påpekande. Det som i samrådshandlingen kallas huvudalternativet heter i MKB n placeringsförslag 2, något som kan ge upphov till missförstånd. Det som i MKB n benämns placeringsförslag 1, borde i detta skede inte funnits med av två skäl. Dels har JP Fågelvind tydligt markerat att det är olämpligt och dels har markägaren, Göteborgs hamn, där VG13 är placerad på kartan, sagt nej till detta verk om de ornitologiska intressena säger nej, vilket vi gjort från allra första början. Boverkets rekommendation På ett antal ställen i både samrådshandlingen och MKB n hänvisas till ett uttalande från Boverket där det heter: Vindkraftverks högteknologiska och industriella särart gör att levande industrimiljöer och moderna hamnmiljöer är särskilt lämpliga eftersom dessa landskap har en tålighet för nya inslag. Därefter följer den fullständigt felaktiga slutsatsen: Det aktuella området är just ett sådan miljö. Boverkets rekommendation gäller givetvis en renodlad hamn- och industrimiljö och inte som här, en hamn- och industrimiljö som också innefattar ett fågelskyddsområde av sådan dignitet att det klassats som Natura 2000-område och därför inte har den tålighet Boverket avser. Medveten uteslutning av väsentlig fakta Man påpekar på ett antal ställen, att området präglas av storskaliga industrietableringar och hamnverksamhet men underlåter nogsamt att samtidigt konstatera att ett av Göteborgs förnämsta fågelskyddsområde också sätter en mycket stor prägel på området. I MKB n, sid. 108 under punkt landskap, gör man samma ovederhäftiga bedömning när man nogsamt undviker att nämna att Natura 2000-området utgör en icke oväsentlig del i landskapsbilden. Om detta självklara faktum tagits med, vilket är ett absolut krav från vår sida, hade man inte kunnat dra den felaktiga slutsatsen att Tillförandet av ytterligare vindkraftverk innebär således inte någon avgörande förändring av den nuvarande karaktären eller de nuvarande värdena hos landskapsbilden. I MKB n, sid. 72, sista stycket under punkt 9.8.1, står det att det fortfarande finns förhöjda halter av föroreningar i vatten och sediment i Torslandaviken. Vad man inte nämner är att det finns undersökningar som visar att föroreningshalterna är lika stora, i vissa avseenden större, i vattenområdet utanför den invallade Torslandaviken.(HydroGIS rapport 331) Det förorenade sediment som finns inne i Torslandaviken kommer att lagras över och på så vis oskadliggöras medan det som finns på utsidan kommer att röras upp med den grumling som enligt MKB n kommer att ske i samband med uppförandefasen och därmed ställa till skada som inte finns belyst i MKB n. Detta talar mot en etablering och ledningsdragning i vatten. Under rubriken Påverkan har man inte tagit med den störning underhållsfartyg medför genom sin rörelse genom fåglarnas födosöks- och uppehållsområde. I MKB n, sid. 117, under punkt nollalternativet, kan man läsa följande: Befintlig vindkraftpark bedöms inte på ett betydande sätt försvåra för rastande individer av arterna sångsvan, salskrake och brushane eller någon annan rödlistad art att fortleva i ett uthålligt bestånd. Parken bedöms inte heller försämra ovanstående arters bevarandestatus i området. Detta är förvisso en förhoppning vi delar med exploatören men på vilka

6 grunder gör man denna bedömning då det saknas vetenskapliga studier av fågellivet och dess näringssökning, flyktvägar mm, för tiden innan vindkraftparkens tillkomst. Återigen en bedömning utan grund, som likt ovanstående tycks ha enda syftet att få vindkraft att verka helt harmlös och fågelskyddsområdet att enbart bestå av industrier och nedsmutsning. Området runt ett vindkraftverk inom vilket fåglar undviker att vistas Den radie runt ett vindkraftverk, inom vilken rastande fåglar undviker att vistas, har av Sveriges Ornitologiska Förening angivits till 800m i vissa fall upp till 1000m. Här har man satt denna radie till 500m för att därefter, för Torslandavikens vidkommande, reducera det till 300m, vilket man motiverat med att landskapet har en mosaik av öar, dammar och vikar. Från vilka vetenskapliga undersökningar har man funnit stöd för detta påstående? Det är viktigt för oss att få ta del av denna forskning varför vi önskar få svar på vår fråga. Samtidigt påpekas på ett antal ställen i MKB n, att kollisionsrisken är näst intill obefintlig tack vare att sjöfågelflockar viker av eller väjer en dryg km eller mer från vindkraftverken. Detta stämmer säkert och anledningen är att fåglar undviker vindkraftverk. En förutsättning för att kunna vika och undvika vindkraftverk på detta avstånd är att detta avstånd finns, vilket inte är fallet i Torslandaviken men väl på de lokaler i Danmark och Kalmarsund vars studier man hänvisar till. Granska dessa två motstridiga uppgifter. I båda fallen gynnar de exploatörens syfte. I första påståendet påverkas fåglar inom ett litet avstånd till vindkraftverk, vilket medför att man kan placera verken nära Natura 2000-området och fåglarnas flyktvägar utan att de stör och i andra fallet att fåglar påverkas på ett stort avstånd, eftersom kollisionsrisken då blir försumbar. Eftersom flera studier visat att fåglar viker undan på stora avstånd innebär detta att VG16, VG19 och VG14 (även med sitt, enl. huvudalternativet, något gynnsammare läge) samtliga ligger inom störningsavstånd för de uppmätta flygvägarna. Till detta kommer att de avstånd man nämner här gäller kraftverk av den storleksordning de befintliga verken har. Hur verk av den storleksordning man önskar förtäta området med, vet man inte mycket om. Rent logiskt torde ett högre verk med större rotor och större område med turbulenta luftströmmar, ge en högre grad av störning och därmed ge upphov till ett större avstånd som fåglarna undviker. I MKB n, sid 115, finns en mycket märklig och förvånande slutsats. Man konstaterar, helt riktigt, att VG17 kan medföra störning i delar av Natura 2000-området. Det område man avser, gäller Södskärs- bassängen, som hittills är helt opåverkad av vindkraftstörningar. För att rättfärdiga denna störning hänvisar man till att de två befintliga verken VG12 och VG01 sannolikt medför en större risk för störning. Vad man därmed säger, är att eftersom två verk utgör stora störningskällor i Stora bassängen (Karholmsbassängen), gör det ingenting att man stör ut fågellivet även i den hittills opåverkade Södskärsbassängen. Detta kan inte tolkas som någonting annat än en häpnandsväckande brist på såväl logik som hänsyn. Ljud och ljudmätningar I MKB n sid. 93 under punkt 10.3 ljud, står det att ljudet kan jämföras vid det naturliga vindbruset. Ett felaktigt uttalande, endast avsett att försköna verkligheten. Var och en som vistats ute i naturen och därmed känner ljudet från vinden och samtidigt lyssnat till ljudet från ett vindkraftverk vet hur illa detta uttalande stämmer med verkligheten.