Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende ( )

Transkript

1 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende ( ) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) är uppfyllda vad gäller dels att det är viktigt för ledning av rättstillämpningen dels att det finns synnerliga skäl. Vi finner att kammarrätten i sin dom inte tillräckligt analyserat allt underlagsmaterial. Den tilltänkta vindkraftsetableringen innebär en gigantisk påverkan av landskapet, miljö och människor genom att en stor och dominerade industrietablering sker i ett tyst område i ett skogslandskap, beläget i Sollefteå kommuns högsta bergsområde och med intilliggande känsliga älvdalar. Effekten av denna påverkan har inte bedömts utifrån dagens kunskaper och forskningsresultat. De av exploatören och Sollefteå kommun åberopande miljökonsekvensbeskrivningarna är obsoleta. Vi anser därför att det föreligger synnerliga skäl och att det är av vikt för rättstillämpningen att prövningstillstånd beviljas. Vi vidhåller våra yrkanden samt hänvisningar till såväl svensk lagstiftning som Europarättsliga konventioner om skydd för enskildas intressen artikel 8:1och 37 samt övriga yrkanden och hänvisningar i tidigare inlämnade överklaganden i detta mål angående vindkraftsetableringen i Fängsjön/Storsjöhöjden. Vi anför vidare: 1. De brister som påpekats i den kommunala hanteringen gällande den fysiska planeringen och att grundläggande aktuella fakta och sakkunskap inte redovisats i kommunens underlag till beslut om tillstyrkan, innebär skäl för prövningstillstånd. Lagstiftningen ska ge skydd och beslut grundas på en riskanalys av såväl boendes/fritidsboendes hälsa och egendom som effekter för företagare, andra verksamheter exempelvis föreningar, turism, rörliga friluftslivet, jakt, fiskevårdsområden, kulturområden, djur, natur och miljö mm samt för den långsiktiga påverkan som finns på framtida utvecklingsmöjligheter. ( Regeringsformen kap 1 1 och 2) 2. Vi anser att det finns faktorer som inte är tillräckligt utredda av Sollefteå kommun. Dessa faktorer, som finns med i vår överklagan till

2 förvaltningsrätten, avser förhållanden som inte redovisats av kommunen innan tillståndsbeslutet. Beredningstvånget enligt kommunallagen skall ske enligt de reglementen som upprättats i kommunen för berörda organ. Dessa reglementen har inte följts vilket medfarit att det uppstått allvarliga brister i beslutsunderlaget till kommunfullmäktige. Yttrandet från samhällsbyggnadsnämnden ( och som är beredande organ till kommunstyrelsen) fanns inte med i underlaget för beslut i kommunfullmäktige. Det tar upp en rad av allvarliga frågor, påpekanden och anmärkningar och brister som är viktiga och som skulle ha konsekvens- och riskbedömts utifrån reglementet om ansvar för vindkraftsärenden i kommunen samt utifrån den kompetens som samhällsbyggnadsnämnden har i dessa frågor. I samhällsbyggnadsnämndens yttrande finns även med flera uppgifter med fakta om det aktuella vindkraftsområdet som utelämnats i såväl kommunens vindbruksplan 2008 samt i yttrandet från tekniska utskottet/kommunstyrelsen och därmed också i beslutsunderlaget till kommunfullmäktige. Vi anser att samhällsbyggnadsnämndens yttranden om storskaliga vindkraftsetableringar handlar om både frågan om den rättsliga prövningen i varje enskilt ärende och om frågan om att få ett komplett och fullvärdigt rättsligt underlag inför beslut i kommunfullmäktige. Vi vidhåller även att allvarliga bristen i beslutsunderlaget uppstått genom att kommunen har försummat sin uppgift och skyldighet enligt PBL att ha en aktuell fysisk planering och en aktuell översiktsplan. Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt yttrande påpekat att förutsättningarna för vindkraft har förändrats och kunskapsnivån ökat inom många områden sedan Sollefteå kommuns vindbruksplan antogs år Vi menar att kommunen har skyldighet att ha ett fullvärdigt underlag inför tillståndsbeslut som följer av miljöbalkens kap. 2 om allmänna hänsynsregler där ingår bl.a. inhämtande om ny kunskap, kap. 3 lokaliseringsprinciper samt kap Ett arbete har påbörjats med en ny översiktsplan och enligt länsstyrelsens bedömning i skrivelse ( bifogas) efterlyser länsstyrelsen nya frågeställningar som inte fanns redovisade i underlaget vid beslut om tillstyrkan av i ärendet Fängsjön/Storsjöhöjden. Dessa är bl.a. följande: tydliga mål med nya förutsättningar för ex. riksintressen, klimatanpassningoch klimatpåverkan anpassning efter ny lagstiftning och prioriteringar av viktiga frågor lyfta fram strategiska frågor utifrån dagens möjligheter och behov utgå från landsbygdens fortsatta utveckling, näringslivets utveckling och nuvarande bebyggelseutveckling och satsningar på vintersport/turism där det finns unika värden i kommunen,

3 regionala och nationella mål och planer mot regionala utvecklingsmål, planer och program för en hållbar utveckling inom kommunen, kommunen skall ta ställning till nya skyddsformer gällande natur och miljö, säkerställa att värden som landskapsbilden skyddas inom kommunen. kommunen skall ta hänsyn till nya allmänna intressen kommunen skall främja en ur social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, kommunen skall ge sin syn på hur den bebyggda miljön skall användas, utvecklas och bevaras i en ny översiktsplan. 4. Vi anser även att de uppgifter om buller och lågfrekvent ljud, ljus mm som kommunen tillstyrkt genom beslutet i kommunfullmäktige i aktuellt ärende inte är tillförlitliga idag. Nya erfarenheter och ny kunskap visar den verkliga, större påverkan på närboende och djurlivet. Detta faktum inger stor oro för såväl vår boendemiljö som vår övriga livsmiljö. Enligt landskapskonventionens definition skall landskap förstås som en helhet och får då sitt rätta värde, där topografi, geologi, hydrologi, naturvärden och kulturlandskap sammanfaller och ger värden som bäst förstås och behandlas som en integrerad helhet. Naturen och miljöerna i Övre Ådalen, där aktuellt område ingår, är med sina tre ådalar och höga berg kommunens mest skyddsvärda tillgång samt bästa attraktion och varumärke. Här finns värden som är unika och mycket känsliga och som i lagstiftningen kräver hänsyn, varsamhet, respekt och bevarande. Människan är i detta medskapande och ansvarig. Enligt landskapskonventionen ska allt nyttjande och bruk av landskap eftersträva och utgå från de uppfattningar de människor som bebor landskapet själv definierar.- För närvarande finns inga aktuella skydd för landskapsbilden i området utöver Landskapskonventionen och hänsynsreglerna i miljöbalken skriver Sollefteå samhällsbyggnadsnämnd i sitt yttrande. Vi anser att kommunen i sitt underlag vid tillståndbeslutet i aktuellt ärende inte tagit tillräcklig hänsyn till att vindkraftsparkens storlek skapar en miljö, natur och kulturell förändring av hela kommunen och kommundelen och att landskapet skall brukas på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. Vi anser att vindkraftsparken kommer att utgöra ett industrilanskap, som inte är försvarbart enligt EU:s landskapskonvention. 5. Vi kräver ett moratorium beträffande vindkraftsutbyggnad i aktuellt området. Nu planeras för en närmast hejdlös och ostrukturerad utbyggnad av vindkraft. En av de största aktörerna är SSVAB som ägs av det svenska företaget SCA och det norska Statkraft. Detta har under året tagit flera vindkraftparker i drift. Klagomålen på störande buller strömmar nu in från berörda närliggande byar. Dessa parker ingår i ett större område inom vilket planeras för över 500

4 vindkraftverk. Vi ser att tillstånd beviljas trots brister i beslutsunderlag, vilket är ett brott mot lagstiftningen och miljöbalkens hänsynsparagrafer. Den allvarligaste bristen i beslutsunderlagen gäller bullerspridning från dagens gigantiskt höga och stora vindkraftverk. Det är väl belagt i ett stort antal studier att de beräkningsmodeller som används för att förutsäga bullernivåer inte tar hänsyn till alla de olika faktorer som påverkar hur buller sprids i vårt kuperade norrländska skogslandskap med stora höjdskillnader mellan dalgångar och bergområden/eller höjdområden. Vi vill peka på följande brister i de beräkningar som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningarna (MKB). Bullerspridning påverkas framför allt av temperaturförhållanden i luftlagren men också av förekomst av regn och snö. Ofta förekommer så kallad temperaturinversion vilket medför att buller sprids i ett luftskikt nära markytan. Ett förhållande som ofta förekommer under kvällar och nätter under höst, vinter och vår. Genom detta kommer buller att spridas över mycket större områden än vad som redovisas i MKB och med förhöjda bullernivåer som resultat Fastigheter som ligger i vindskugga, d.v.s. att vindhastigheten är avsevärt lägre än vid vindkraftverken, drabbas av en förhöjd bullernivå. Detta förhållande redovisas aldrig i MKB trots att det finns angivet i Naturvårds-verkets regelverk. Ett stort problem både vad gäller driftssäkerhet och bulleralstring är isbildning på vindkraftverkens rotorer. Denna företeelse kan höja källstyrkan med db(a). Detta belyses inte i MKB. Det finns idag dessutom ingen säker metod att förhindra isbildning. Landskapets topografi påverkar bullerspridningen i stor utsträckning. Interferens av ljudvågor och ekoeffekter påverkar ljudbilden och kan vara mycket varierande beroende på turbulens i lufthavet. Detta belyses inte i MKB. Sammantaget medverkar dessa brister vid beräkning av bullerpåverkan. Tidvis drabbas boende av besvärande bullerstörningar långt utöver vad man förväntat sig. Detta bekräftas även av ett stort antal vittnesmål från personer som bor på i berörda orter. Grava bullerstörningar kan tidvis förekomma på avstånd som uppgår till 5-10 kilometer. Dagens praxis att samma företag som har upprättat bullerkartor också kontrollmäter samma projekt är helt oacceptabelt. Vi hänvisar till ÅF som tydligt exempel.

5 Vi kräver en detaljerad redovisning av vilka värden som olika parametrar givits i den beräkningsmodell som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas inför länsstyrelsens tillståndsbeslut. Vi anser att kontrollmätningar av bullernivåer skall utföras av företag eller institutioner som inte har ekonomiska relationer till vindkraftsföretaget. Vi kräver att kontrollmätningar genomförs under en längre period så att normalt förekommande årsvariationer i klimat finns representerade. Vi kräver att detaljerade program för kontrollmätning upprättas och att dessa görs offentliga för opartisk granskning. Vi anser vidare att man måste beakta att det norrländska skogslandskapet är mycket tyst. Att inte ta denna hänsyn betraktar vi som en hänsynslös exploatering av vår livsmiljö. Vi kräver därför som minimum att Naturvårdsverkets regel att 35 db(a) gäller som tillåten högsta bullernivå. Det finns inget vetenskapligt stöd för att använda nuvarande bullergräns på 40 db(a) som praxis. De studier som stöder denna gräns har utförts i en miljö med högre bakgrundsnivå på buller än i vår miljö och med små vindkraftverk i förhållande till de som nu uppförs i våra län. Vi kräver därför att en sociologisk studie snarast initieras för att kartlägga samband mellan bullernivå och störningsgrad för den typ av installationer vi har i vår miljö. Därutöver finns en rad andra sakförhållanden som bör utredas närmare. Vi vill peka på problem för närboende och allmänhet när det gäller svepande skuggor, iskast från hög höjd, ljusblixtar nattetid, risker för minskade fastighetsvärden, påverkan på jakt, hinder för allt friluftsliv i parkernas närhet, stor minskning av produktiv skogsmark på grund av nya vägar och nya grustäkter, kraftledningsdragningar, påverkan på natur och kulturmiljöer, djurlivet i spåren av en utbyggnad. Allt tyder på att vindkraftsutbyggnaden sker allt för snabbt, med uppenbara brister i beslutsunderlag samt sker helt i avsaknad av erfarenhet av denna typ av verksamhet. Vindkraftindustrin är en areell näring vars påverkan på miljön är vittgående. Det saknas såväl analyser som risk- samt säkerhetsbedömningar och den eftertanke, som fodras i lagstiftningen för att ta tillvara medborgarnas bästa och för länens framtid.

6