Utbyggnad av Arendal 2

Transkript

1 Göteborg (12)

2 1. Bakgrund Göteborgsregionen är Sveriges viktigaste industri- och transportcentrum med Göteborgs hamn som navet. Hamnen är lokaliserad i ett läge som har begränsade geografiska expansionsytor. Innerhamnarna saknar helt expansionsmöjligheter och ytterhamnarna begränsas av närheten till naturskyddsområden, Rya skog i öster och Torsviken i väster, och närhet till bostadsområden i Torslanda stadsdel och på södra älvstranden. Göteborg Hamn AB:s (GHAB) verksamhet utvecklas och godsvolymerna som hanteras i hamnen har den senaste femårsperioden ökat kraftigt. Under den närmaste 10-årsperioden bedöms godsvolymerna fortsätta att öka. GHAB långsiktiga mål är att dubblera verksamheten under denna 10- årsperiod, bland annat genom att hamnen även blir en omlastningshamn och ett attraktivare godsnav i norra Europa, där godset från stora oceangående fartyg lastas om till mindre fartyg. Denna verksamhet, s k short sea eller kortsjöfart, kan omfatta såväl containrar som annat gods. Den planerade utvecklingen kräver utbyggnad av kajer och terminalområden för uppställning av gods som ska tas emot för vidare transport på land och vatten. För att hantera ökade mängder gods har GHAB för avsikt att utveckla hamnområdet mellan nuvarande Älvsborgshamnen och Arendalshamnen Arendal 2 med kajer och terminalytor. I angränsande hamnar, Älvsborgshamnen och Arendal 1, hanteras huvudsakligen ro/ro-gods. GHAB påbörjade 2008 en samrådsprocess avseende tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken att bygga ut Arendal 2 samt tillstånd till hamnverksamhet enligt 9 kap., miljöbalken. Eftersom delar av hamnutbyggnaden inte är i enlighet med gällande stadsplan måste en ny detaljplan för området tas fram. Detaljplanearbete har tagit längre tid än beräknat. Arbetena med tillståndsansökan och detaljplaneprocessen bör drivas parallellt och GHAB valde 2009 att avvakta med tillståndsarbetet till dess att detaljplanearbete hade kommit i kapp. Detaljplanen ska ställas ut under hösten 2012 och därför har arbetet med tillståndsansökan nu återupptagits. Eftersom det gått fyra år sedan samrådet för vatten- och hamnverksamhet genomför GHAB ett förnyat samråd med uppdaterat samrådsunderlag. Bland annat har hamnlayouten förändrats efter genomförd fartygs- och förtöjningssimulering. Den reviderade hamnlayouten tar även större hänsyn till kulturmiljöintressena. 2(12)

3 2. Administrativa uppgifter och rådighet Sökanden: Göteborgs Hamn AB Adress: Göteborg Telefon: E-post: Kontaktperson: Fredrik Ternström Organisationsnummer: Fastigheter: Arendal 1:7 Arendal 764:238 Arendal 764:403 Arendal 764:717 och Allmänt vatten Kommun: Göteborgs Stad Län: Västra Götaland Berörda fastigheter ägs av GHAB, Göteborgs Stad och Statens fastighetsverk. Allmänt vatten förvaltas av Kammarkollegiet. För allmän hamn finns en generell rådighet men GHAB avser att till ansökan bifoga rådighetsmedgivande från berörda fastighetsägare. 3. Planerade åtgärder och verksamhet Iordningställande av området för hamnverksamhet omfattar utfyllnad i Arendalsviken och söder och väster om Lilla Aspholmen samt muddring i delar av Älvsborgsfjorden, se Figur 1. Dessutom ingår arbeten på Lilla Aspholmen och grönområdet söder om Arken. Utfyllnad av Arendalsviken kommer att ske med förorenade muddermassor. GHAB har muddringsansvar inom Göteborgs hamnområde och underhållsmuddring görs vart 3-5 år. Sedimenten i de inre delarna av Göteborgs hamn är ofta förorenade och att kunna utnyttja dessa massor för utfyllnad ger ett mervärde för projektet eftersom kapaciteten för deponering av förorenade muddermassor i närområdet är begränsad. Muddermassorna kommer att stabiliseras för att utgöra undergrunden till den nya hamnanläggningen. En särskild utredning pågår för att finna den mest lämpliga stabiliseringsmetoden för att uppnå tillräcklig hållfasthet och fastläggning av föroreningar. 3(12)

4 Hamnanläggningen kommer att användas för lagring av lastenheter inom segmentet ro/ro (bland annat trailers och bilar) och containrar. En ny kajplats kommer att byggas och en befintlig kajplats kommer att förlängas. I Figur 1 redovisas hur hamnanläggningen avses utformas med markyta, kajer och muddringsområde. Utvecklingen av kortsjöfarten med containrar avgör den slutliga utformningen av det yttersta kajläget. I Figur 1 redovisas en godshantering som omfattar containrar där det blir aktuellt att anlägga hamnkranar. Alternativa utformningar och lokaliseringar av hamnanläggningen har studerats. 4(12)

5 Arendalshamnen Arendal 2 Älvsborgshamnen Lilla Aspholmen Utbyggnad av Älvsborgshamnen är på lång sikt och inte med i detta projekt. Stora Aspholmen Nya Älvsborgs fästning Figur 1 Huvudalternativ utformning ny hamnanläggning. Ombyggnad befintlig kajplats i öster finns med i detaljplanen med inte i tillståndsansökan då ombyggnaden kommer att ske på lång sikt. Muddring Från 10 till 11 m 5(12)

6 Vattenverksamhet GHAB kommer att ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen enligt 11 kap miljöbalken för planerade arbeten i vatten utfyllnad, muddring m.m. Arbetena omfattar att bereda mark i vattenområdena Arendalsviken och söder och väster om Lilla Aspholmen för att skapa terminalyta och anlägga kajer samt att muddra i hamnbassäng och närliggande område för att erhålla vattendjup för modernt tonnage. För översiktlig illustration, se Figur 2. Figur 2 Fotomontage över utformning ny hamnanläggning. Ombyggnad befintlig kajplats i Älvsborgshamnen, närmast Stora Aspholmen, finns med i detaljplanen med inte i tillståndsansökan då ombyggnaden kommer att ske på lång sikt. Fyllning ska i första hand göras med stabiliserade muddermassor, men även bergkross och ordinära schaktmassor kan komma att användas. Utfyllnaden kommer sannolikt att utföras etappvis. Muddermassorna som avses användas har sitt huvudsakliga ursprung från muddring i samband med projektet och underhållsmuddringar i Göteborgs hamnområde. Avsikten är att både rena och förorenade muddermassor ska kunna användas. För att snabbt öka stabiliteten hos muddermassorna kommer de att stabiliseras genom inblandning med cement m.m. enligt en beprövad metod utvecklad i Finland. Anpassning av inblandade komponenter i stabiliseringsprocessen görs för de aktuella sedimenten så att erforderlig hållfasthet erhålls. 6(12)

7 Stabiliseringen innebär att föroreningarna i muddermassorna görs immobila, vilket laktester på jämförbara stabiliserade muddermassor visar. Utredning med avseende på utlakning och lämpliga stabiliseringsmaterial kommer att genomföras för att säkerställa att stabiliseringen fungerar med hänsyn till lokala förhållanden. Proverna kommer att göras på muddermassor från aktuella muddringsområden. Hamnverksamhet GHAB kommer även att ansöka om tillstånd för hamnverksamhet i den nya hamndelen enligt 9 kap miljöbalken. För tillståndsansökan kommer användningsändamålet stödjas av att hamnanvändning styrs genom den nya detaljplan som upprättas för området. Ansökan kommer att samordnas i tiden med detaljplaneprocessen. Med den nya terminalytan fullt utnyttjad förväntas fler enheter att hanteras årligen. Idag hanteras cirka enheter i Ro/roterminalen. Verksamheten blir sannolikt kortsjöfart och kan komma att omfatta både containergods, Ro/ro-gods och kombinerade passagerar- och godstransporter med s.k. Ropax-fartyg. Utrustning på kajerna kommer att fastställas senare för att passa de fartyg och gods som blir aktuellt att hantera vid kaj och terminalytor. 4. Omgivningsförhållanden Planer Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet har antagits av kommunfullmäktige , se Figur 3. Den har även aktualitetsförklarats i och med att kommunfullmäktige antog Översiksplan för Göteborg. Planområdet är i Göteborgs översiktsplan utpekat som riksintresseområde för kommunikation; sjöfart och hamn enligt MB 3 kap 8, riksintresset Göteborgs hamn. I Länsstyrelsens rapport om Riksintresset Göteborgs Hamn (2009:67) preciseras statens samlade riksintresseanspråk för kommunikationer och industriell produktion inom och i anslutning till Göteborgs hamn och där ingår Arendal 2. Arbetet med att upprätta en ny detaljplan pågår inom Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanen behandlar konferensanläggningen Arken och land- och vattenområdet söder därom. 7(12)

8 Figur 3 Kartutdrag ur fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet Befintliga förhållanden Omkringliggande bostäder och verksamheter I arbetsområdet närhet österut finns hamnverksamheten i Älvsborgshamnen med godshantering och lastning och lossning av ro/ro-fartyg. Direkt väster om finns hamnverksamheten i Arendal med godshantering och lastning och lossning av ro/ro-fartyg samt viss trafik med kryssningsfartyg. Västerut finns också industrier och kontor i det gamla varvsområdet. Ca m norr om arbetsområdet finns konferens- och hotellanläggningen Arken. Hotellet har 149 rum och 246 bäddar. Ca 700 m sydost om arbetsområdet finns Nya Älvsborgs fästning som, framför allt under sommarhalvåret, har aktiviteter med många besökare. Närmaste bostadshus finns i Långedrag på ca 2,5 km avstånd. Fritidshusen på Skeppstadsholmen ligger också på ca 2,5 km avstånd. På Lilla Aspholmen i arbetsområdet finns ett 10-tal byggnader för enklare fritidsvistelse. En karta med omkringliggande hus och verksamheter finns i Figur 4. 8(12)

9 Industrier i Arendal Arken Fritidshus på Skeppstadsholmen Älvsborgshamnen Arbetsområde Älvsborgs fästning Bostadshus i Långedrag Figur 4 Omkringliggande bostäder och verksamheter Naturmiljö Lilla Aspholmen tillsammans med Stora Aspholmen och i viss mån Älvsborgs fästning tillhör ett område med oexploaterad natur inom Göteborgs hamn. Värdena i området på land är störst på stora Aspholmen medan de marinbiologiska värdena är som störst i grundområdena kring Lilla Aspholmen där ålgräsängar finns, se Figur 5. Figur 5 Utbredning av ålgräsängar i närområdet 9(12)

10 Kulturmiljö och landskapsbild Kulturmiljövärden i närområdet och projektets skador på dessa värden har bland annat beskrivits i rapporter av Bohusläns museum. En av dess rapporter är en fördjupad studie av kulturhistoriska lämningar vid Lilla Aspholmen och omkringliggande vattenområden som genomförts år Fornlämningar och riksintresset för kulturmiljövården finns redovisas i Figur 6. Figur 6 Befintlig kulturmiljön inom och omkring det aktuella området 10(12)

11 5. Förutsedd miljöpåverkan I MKB:n för vattenverksamhet kommer följande aspekter särskilt beaktas: Naturmiljön, exempelvis ålgräsängar Utlakning av föroreningar i samband med stabilisering av muddermassor Kulturmiljö riksintresset Friluftslivet inkl. fiske När det gäller konsekvenser av tillkommande hamnverksamhet kommer följande att särskilt beaktas: luftföroreningar buller Förslag till innehållsförteckning för MKB bifogas detta underlag. 6. Utförda eller påbörjade undersökningar Utredningar som utfördes i samband med den fördjupade översiktsplanen för ytterhamnarna ska användas som underlag för att ställa samman MKB:n. Dessutom har utredningar för detaljplanen gjorts. Undersökningar avseende hantering av muddermassor och åtgärder för att kompensera förlusten av ålgräsängar pågår. Utförda och påbörjade utredningar: Rubricering Dat. Anm. FÖP Ytterhamnsområdet Antagen av KF Beskrivning och analys av landskapsbilder, Älvsborg-Arendal Nov 2000 Bilaga B i FÖP Kulturhistorisk MKB, Nya Älvsborgs fästn. Rapport Bilaga D i FÖP 1999:28 Besk. av naturmiljön 1999 Bilaga E i FÖP Bedömning av utbyggnadsvarianter för RoRo Nov 2001 Bilaga J i FÖP Samhällsekonomisk bedömning av 2003 Bilaga K i FÖP utredningsalternativ för RoRo Naturvårdsutlåtande - Arendal Bilaga O i FÖP 11(12)

12 Generalplan för Göteborgs hamn 2008 Precisering av riksintresset Göteborgs hamn Rapport 2009:67 Inventering och bedömning av miljökonsekvenser för större vattensalamander Kulturvärden och kulturmiljö kring Lilla Aspholmen och Arken konferenscenter 2012 Rapport 2009:32 PM logistik mars 2009 PM hydrogeologi oktober 2009 Geoteknisk utredning Geoteknisk utredning, komplettering Markundersökning inkl. havsbotten Marinbiologisk utredning Fartygssimulering 2010 Förtöjningssimulering 2011 Arkeologisk förundersökning Bullerutredning Rapport 2008: och 2012 Bullerutredning tillståndsvillkor 2012 Samrådsförslag för detaljplan inkl. plan-mkb 2009 Trafikutredning Trafikkontorets simulering och utformning av korsningar Oljevägen/Nordatlanten/ Arendals allé Stabilisering av muddermassor 2007 och 2012 Förslag till marin kompensation (12)