Bevarandeplan för Natura 2000-område

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND$ LÄ!Ii Bevarandeplan för Natura 2000-område SE Pater Noster-skärgården EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. "ekologiskt niitverlt' av naturområden som kallas Nab.lra Livsmiljöerna för vilda djur och växter krymper i snabb takt och många arter hotas av utrotning. Länderna i EU samarbetar därför för att försö- ka bevara det europeiska växt- och djurlivet Arbetet grundas på två ED-direktiv, fågeldirektivet och art- och hahitajdirektiet. NATURA 2000

2 Natura 2000-områden i Västra Götalands län I Västra Götalands län finns 406 av regeringen beslutade Natura 2000-områden (t.o.m. år 2004) som sammanlagt har en yta av cirka hektar. Avsikten med områdena är att bevara speciella, i EU direktiven bestämda naturtyper och arter. I länet förekommer 54 av dessa naturtyper och 95 djur- och växtarter. Arbetet med att utse områden har pågått sedan EU-inträdet Naturtyperna kan sammanfattas i följande kategorier och täcker cirka hälften av den totala ytan. Berg / hällmark, ha Odlingsmark / hed, ha Lövskog, ha Barrskog, ha Våtmark / hed, ha Sötvatten, ha Sötvatten, Vättern, ha Hav / kust, ha Bevarandeplanen Till varje Natura 2000-område ska det finnas en bevarandeplan. Den ger en beskrivning av området och dess naturvärden, vad som kan skada eller påverka naturvärdena samt vad som krävs för att de ska finnas kvar. Planen ska också underlätta vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplaner utarbetas och fastställs av Länsstyrelsen som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Planen kan dock revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar ändras; den sägs vara ett "levande dokument". Det är därför aldrig för sent att bidra med kunskap och synpunkter, kontakta gärna Länsstyrelsen. När bevarandeplanen ändras medför det att den måste fastställas på nytt. Markägare och andra berörda ges då nytt tillfälle att lämna synpunkter om ändringarna är av betydelse. Tillståndsplikt och samråd För att inte skada Natura 2000-områdenas värden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det gäller även åtgärder utanför Natura 2000-området (regleras av miljöbalken). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som kan påverka naturvärdena i ett område bör man samråda med länsstyrelsen innan man påbörjar en åtgärd. Om det rör sig om en skogsbruksåtgärd ska istället samråd hållas med skogsvårdsstyrelsen innan en åtgärd påbörjas. Mer information Länsstyrelsen Telefon vx. - E-post: natura2000@o.lst.se Skogsvårdsstyrelsen Telefon vx. - E-post: svs@svsvg.svo.se Naturvårdsverket - Om lagstiftningen som Natura 2000 bygger på Ett Natura 2000-områdes juridiska status bestäms av flera paragrafer i miljöbalken. Förutom bestämmelser om områdesskydd och tillståndsprövning enligt 7 kap. miljöbalken är Natura områden även riksintresseområden enligt 4 kap. 1 och 8 i miljöbalken, vilket innebär att Natura 2000-bestämmelserna får en tydlig koppling till en rad andra lagar som rör markanvändning. Bestämmelser som rör miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), tillsyn och ersättningsfrågor m.m. i Natura 2000-områden finns även i miljöbalkens kapitel 6:1 och 7, 11:9, 17:3, 19:2, 21:7, 29:4 och 31:4 och 5 kap. MB samt i förordningen om områdesskydd (1998:1252).

3 BEVARANDEPLAN Fastställd Diarienummer: Enligt sändlista Naturvårdsenheten Ewa Lawett Bevarandeplan för Natura 2000-området SE Pater Noster-skärgården Kommun: Tjörn Områdets totala areal: 2401 ha Områdestyp: psci Biogeografisk region: Kontinental Bevarandeplanen behöver uppdateras! Enligt nuvarande kunskap om området vet vi att följande naturtyper inte finns eller inte har naturtypsstatus: Hällmarkstorräng Utvecklingsmark till ytterligare naturtyper kan finnas. Detta är viktigt att ta hänsyn till. Naturtyper och arter som måste bevaras i området: Rev Vegetationsklädda havsklippor Pionjärvegetation på silikatrika bergytor Knubbsäl Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att de naturtyper och arter som finns i området (se förteckning ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje naturtyp och art ska bidra till att upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Det här området utgör därför en viktig del i det ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. Det främsta bevarndesyftet för Pater Nosterskärgården är att bevara ett lågexploaterat utskärgårdsområde med dess utpräglade havsexponerade livsmiljöer både på land och i vattnet. Regeringen fattade beslut om att föreslå området till Natura 2000-nätverket i juli Beskrivning av området PaterNoster-skärgården är ett stort marint utskärgårdsområde med många små skär, holmar och öar. Den goda tillgången på hårt bottensubstrat har gett upphov till väl utvecklade algzonerade "rev". Strukturerande alger är bl a Fucus och Laminaria. Skärgården är viktigt reproduktionsområde för måsfåglar, tärnor och säl (knubbsäl) liksom hummer och krabba. Pelagiska fiskar som makrill och skarpsill upträder periodvis i området i betydande omfattning. Området är känsligt för trålning och andra bottenomlagrande aktiviteter. Med sitt öppna utsatta läge är det också känsligt för oljeutsläpp. Under sälarnas och fåglarnas känsligaste reproduktionsfas är området känsligt för intensivt havanknutet friluftsliv.

4 Bergrunden har ett betydande geologisk intresse. Till större delen gnejser (Stora Le - Marstrandsformationen) med en tydlig bandad struktur. Upprepade magnaintrusioner i gnejsen har gett upphov till talrikt inslag av graniter och diabas från samtida framträngande av två olika magmor i gångar. På Hamneskär finns också tydliga breccior. Dubbelbreccian på Hamneskär är mycket ovanlig i vår berggrund. Lite kuriosa: Fyrplatsen "Pater Noster" på ön Hamneskär är populärt utflyktsmål och har visst kulturhistorisk värde. Den fyr, konstruerad av Nils Gustav von Heidenstam, uppfördes 1868 och flyttades våren 2002 för renovering. Heidenstamsfyren planeras vara tillbaka på Hamneskär igen år 2007 ( Namnet Pater Noster tros häröra från att sjömän bad "Fader Vår" för att skonas från skeppsbrott vid passering av svåra farleder i hårt väder. Bevarandemål Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestaus på biogeografisk nivå för de arter och naturtyper (enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet) som ingår i området. Exempel på uppföljningsbara bevarandemål beskrivs även under respektive naturtyp (se vidare under resp. naturtyp). Vilka av dessa mål som kommer att användas i området bestäms då basinventeringen är genomförd. Efter denna inventering kommer också x, y eller liknande mål förhoppningsvis kunna ersättas med aktuella och korekta siffror och för naturtyper. Bevarandemål för arter skrivs av Artdatabanken och kompletteras senare. Markägarförhållanden Statligt (Statens fastighetsverk) Vad kan påverka negativt Ett stort hot mot samtliga naturtyper och arter i området är utsläpp av olja eller andra kemikalier (illegala eller till följd av olyckor). Även olika former av exploatering/fysisk påverkan (hamnar, bryggor, bebyggelse) kan på lång sikt även vara ett hot mot utsjöområden som Pater-Noster skärgården eftersom antalet fritidsbåtar ständigt ökar och behovet av naturhamnar följer där efter. Negativ påverkan från övergödning åtefinns också i utskärgården. Både tillförsel genom havsströmmar från kontinenten och från svenska västkustens landområden bidrar till detta. För naturtyperna på land består hoten framför allt av nedskräpning av stränderna från yrkessjöfart och fritidsbåtar samt slitage och störningar orsakade av det rörliga friluftslivet (lokalt). Åtgärder som regleras av reservatsföreskrifter och kan påverka naturen. Det är förbjudet att 1. Omlagra sten i lösa avlagringar 2. Tippa eller dumpa 3. Bedriva jakt (med undantag för skyddsjakt på bl a mink) Det är förbjudet utan länsstyrelsens tillstånd att 4. Skada fast berg eller anbringa anordning på sådant berg 5. Uppföra helt ny byggnad 9. Framdraga ledningar

5 Föreskrifter för allmänheten Det är föbjudet att -göra upp eld (annat än på anvisad plats) -medföra ej kopplad hund -omlagra sten i lösa avlagringar -landa vid eller beträda holmar med fågelskydd under tiden 1 april till 15 juli -ankra eller varaktigt uppehålla sig intill 50 m från ö med fågelskydd (samma period som ovan) Dessutom kan det finnas specificerat vad som kan påverka respektive naturtyp och art. Bevarandeåtgärder Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). Befintligt områdesskydd: -Naturreservat Pater Noster skärgården bildat Fågelskydd på flera öar i skärgården, delar elelr hela året -Strandskydd Andra bestämmelser -Riksintresse för naturvård friluftsliv enligt 3 kap 6 MB (utöver rikstintresse för Natura områden) Förslag till ytterligare åtgärder: -En förvaltningsplan ska tas fram för området i samverkan med berörda intressenter (pågår). -Kvävetillförseln till havet måste minska i enlighet med vattendirektivet och regionala miljömål (pågår). Rent konkret kan kvävetillförseln minskas genom renovering och införande av nyare teknik för enskila avlopp i kustområden, samt stor restriktivitet vid medgivande av NYA anläggningar. -Åtgärder för att minska risken för fartygsolyckor. -IVL har i uppdrag av Naturvårdsverket att upprätta en digital Miljöatlas (tittskåp), att användas som underlag för Kustbevakningen och kommunernas räddningstjänst vid ev. olje-/kemikaliebekämpning. -Upprätta kommunala beredskapsplaner för olje-/kemikaliebekämpning vid fartygsolyckor. -Ev ytterligare restriktioner i fiske i området, om det är motiverat -Reservatsbestämmelserna för reservatet kan behöva ses över och uppdateras vid behov. Bevarandestatus Bevarnadestatus för Pater Noster-skärgården bedöms som förhållandevis god tack vare långvarigt områdesskydd och geografiskt läge. Förorening och nedskräpning liksom begynnade övergödning bör följas upp. Åtgärder för att hämma sådan utveckling måste ingå i ett mera internationellt (regionalt) miljöarbete än vad som kan genomföras lokalt med mindre bevarandeåtgärder.. Uppföljning av naturtyper och arter De i bevarandeplanen angivna målen ska följas upp. Bevarandemålen följs upp med olika tidsintervall beroende på vilken naturtyp eller art som berörs. Naturtyper som inte kräver skötsel följs upp stickprovsvis med glesa tidsintervall liksom arter som till exempel förekommer på många lokaler eller som inte är hotade i så hög grad. Områden som vid basinventeringen inte konstateras ha gynnsam bevarandestatus följs upp

6 regelbundet tills gynnsam bevarandestatus uppnåtts. Samtliga områden ska följas upp om de innehåller arter och naturtyper som är sällsynta, särskilt viktiga för biologisk mångfald eller kräver regelbunden skötsel. Dokumentation Isakson, E. (2003): Flyginventering av knubbsäl på Västkusten och i Kalmarsund 1999, 2000 och 2001 inom ramen för nationell miljöövervakning. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Publikation 2003:41, ISSN X. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1987: Skötselplan för naturreservatet Pater Nosterskärgården. Beslut Inventering 2000 (?) av Tjärnö Marinbiologiska Lab.

7 Naturtyper, djur- och växtarter som speciellt måste bevaras i området 1170 Rev Beskrivning: Geologiska och/eller biologiska bildningar som förekommande på hård- eller mjukbottnar. Reven är topografiskt avskiljda genom att de höjer sig över havsbotten i den littorala eller sublittorala zonen. Reven kan bestå av geologiska formationer som block och hällar och/eller biogena bildningar. Revmiljön karaktäriseras av en zonering av bentiska samhällen av alger och djurarter inklusive konkretioner, skorpbildningar och korallbildningar. Musselbankar ingår i detta habitatär om de har en täckningsgrad över 5-10%. Rev avgränsas mot omkringliggande botten där revbildningenövergår med mer än 50% i mjukbottenytor samt där biogena bildningar understiger 5-10% av täckningsgraden. Trålning kan ha förekommit i habitatet. Återfinns i hela området på hårdbottensubstrat. Bevarandemål: Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Areal: -Arealen rev ska vara minst X hektar. -Arealen av undergruppen biogena rev ska vara minst Y hektar. Struktur och funktion: -Halten totalkväve, totalfosfor respektive klorofyll a ska uppfylla minst God ekologisk status enligt vattendirektivet. -I minst 90 % av den totala arealen har bottnarna en naturlig struktur och zonering. -Minst 95 % av arealen av de biogena reven skall vara fri från fysisk påverkan. Typiska arter: -Täckningsgraden och djuputbredningen av utvalda makroalger ska bibehållas eller öka i minst 90 % av arealen. -(Mål för typiska arter av ryggradslösa djur på biogena rev är ej klart.) Trålning: Om trålning förekommer eller har förekommit så har naturtypens strukturer sannolikt förändrats med följd att artsammansättningen påverkats. Basinventering av områdets marina värden skall syfta till att identifiera och lokalisera revmiljöer Bevarandestatus: Uppföljning: Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

8 1230 Vegetationsklädda havsklippor Beskrivning: Branta havsklippor med lav-, gräs- och örtvegetation. Naturtypen är mångsidig och klipporna har en varierande vegetationstäckning beroende bl.a. på havets påverkan, exponeringsgrad, geologi och geomorfologi. Denna zonering kan innebära att klippavsatser och skrevor på de brantaste delarna närmast havet är fria från vegetation eller bevuxna av blågrönalger medan klipphyllor, branter och sluttningar på de ställen där jord kunnat ackumuleras kan vara gräsbevuxna. I mer skyddade lägen kan ris, örter och vindpinade träd och buskar etablera sig. Klipporna ska ha en lutning på minst 30 grader. Gränsdragningen mot vattnet går vid lägsta lågvattennivån och gränsdragningen mot land går där direkt saltpåverkad vegetation upphör. Vegetationen på skärgårdens klippor är i hög grad präglad av det exponerade läget och saltmättade vindar. Lavzonering på klipphällarna från strandlinjen och uppåt är tydligt iaktagbar. Inslaget av oceaniska arter och arter vars förekomst är betingad av basiska mineral i berggrunden utgör viktiga delar av områdets höga naturvärde. Bevarandemål: Areal: -Arealen vegetationsklädda havsklippor ska vara minst X hektar. Struktur och funktion: -Täckningsgraden av träd ska understiga X(5) % och busktäckningen ska understiga Y(25) %. Typiska arter: -Förekomsten av typiska kärlväxter ska bibehållas eller öka. -Antal häckande par av typiska fågelarter som använder naturtypen vid födosök ska vara konstant eller öka. Negativ påverkan: Slitage på vissa öar p g a högt besökstryck Bevarandeåtgärder: Bevarandestatus: Uppföljning: Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

9 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor Beskrivning: Naturtypen överskattad / felskattad i objektet skall sannolikt vara 1230 Bevarandemål: Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Bevarandestatus: Uppföljning: 1365 Knubbsäl; Phoca vitulina Beskrivning: Generellt gäller följande för knubbsälen: Knubbsälen lever i havet i kustnära områden med tillgång till större ytor med grunda bottnar. Där jagar knubbsälen efter de fiskarter som förekommer i störst mängd. Vidare måste det i området finnas lämpliga liggplatser (sandrev, skär el. liknande). Knubbsälen är beroende av goda liggplatser för pälsbyte (senare delen av juni-september) då ytterhuden måste hålla en hög temperatur. Honorna föder sina ungar på land i juni månad (kulmen nås 19/6). I motsats till övriga sälarter föds dock knubbsälens ungar utan embryonalpäls och kan därför simma och dyka strax efter födseln. Arten kan förflytta sig långa sträckor, med säkerhet minst sex mil. Flyginventering av knubbsäl harr skett i området sedan Antal räknade djur varierar mellan ca Lokal som räknas är "Höga Ulle". Bevarandemål: Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Bevarandemål för arterna formuleras senare. ArtDatabanken kommer att lämna anvisningar för hur mål ska formuleras. Bevarandemålen kommer att röra populationsstorlek och arternas livsmiljö. Störning Kontinuerlig uppföljning av populationen genom flyginventering Bevarandestatus: Uppföljning: Se tills vidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare