Hävdade marker och kommunalt bete

Transkript

1 Hävdade marker och kommunalt bete En rapport om hur Sveriges kommuner driver beteshävd Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Åsa Abrahamsson Miljöförvaltningen Planeringsavdelningen

2 Sammanfattning 30 % av Sveriges kommuner har svarat på enkäten. Bete förekommer som skötselmetod i kommunal naturvård i mer än hälften av de kommuner som besvarat enkäten. Det är ovanligt att kommuner själva äger betesdjur, den vanligaste lösningen för att kunna driva beteshävd är i stället att man arrenderar ut mark till djurägare. I de flesta fall är kommunen ansvarig för att betesmarken iordningställs innan den tas i bruk, vanliga ansvarsområden är röjning, stängsling och vattenförsörjning. Drygt hälften av de kommuner som arrenderar ut mark gör det på femårskontrakt vilket gör det möjligt att söka miljöersättning från Länsstyrelsen. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget för kommunalt bete, därefter följer får och häst. I majoriteten av kommunerna är det tillgången som styr vilket djurslag som används, enbart i var femte kommun avgör en analys hur markerna betas. En stor del av de kommuner som besvarat enkäten är intresserade av en internetbaserad betesdjursförmedling. Tack Ett stort tack riktas till alla de kommunala tjänstemän runt om i Sverige som tagit sig tid att besvara enkäten. Tack!

3 Bakgrund och syfte Bete är en nödvändig skötselform för att kunna bibehålla hagmarkernas höga natur- och kulturvärden. Ett mycket stort antal hotade arter, såväl kärlväxter och svampar som insekter, fåglar, grod- och kräldjur, är knutna till hagmarker. När betet upphör förändras vegetationen snabbt och flera arter får efter mycket kort tid svårt att överleva. Vissa arter är exempelvis beroende av betesmarkens öppna solexponerade ytor, medan det för andra är nödvändigt att jord blottställs genom djurens tramp. Ytterligare andra klarar inte konkurrensen av högre arter och kan enbart fortleva om vegetationen hålls låg av betande djur. Betsmarkerna är också en form av kulturarv eftersom de många gånger bär traditionen tillbaka flera hundra år. Utan människan och hennes betesdjur hade hagmarkerna inte existerat. På många håll i landet finns fina betesmarker skyddade som naturreservat vilka förvaltas av länsstyrelserna. Sedan några år tillbaka är det även möjligt för kommuner att bilda naturreservat. I många kommuner finns även andra kommunalt ägda marker som kräver skötsel. Med anledning av detta har många kommuner ett skötselansvar för marker som kräver någon form av hävd. Hur detta sker rent praktiskt varierar dock från kommun till kommun. Malmö stad erhöll 2005 medel för att genomföra det lokala naturvårdsprojektet Hävdade marker och kommunalt bete. Projektet bestod av två delar, dels att kartlägga skötselstatus för slåtter- och betesmarker inom den egna kommunen, dels att undersöka vilka kunskaper och erfarenheter andra kommuner har om kommunalt bete. En av frågorna projektet ville få svar på var hur kommunerna organiserar djurhållningen, exempelvis i vilken utsträckning kommunerna själva är djurägare. Denna rapport behandlar den senare delen av projektet. I maj 2007 skickades en enkät (bilaga 1) till Sveriges samtliga 290 kommuner. Rapporten har sammanställts på Miljöförvaltningen, Malmö stad, under sommaren Denna rapport gör inte några som helst anspråk på att vara vetenskaplig utan kan enbart i någon mån peka på vilka förfaringssätt och förhållanden som förekommer i Sveriges kommuner när det gäller kommunalt bete.

4 Resultat Enkäten (bilaga 1) skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. 88 kommuner har svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 30 %. Av dessa har 84 kommuner lämnat behandlingsbara svar. En lista på samtliga kommuner som besvarat enkäten finns i bilaga 2. Fråga 1. Ingår bete som hävdmetod i kommunens naturvårdsåtgärder? Tabell 1. Geografisk fördelning av svaren på fråga 1. Urvalsgrupp: alla behandlingsbara svar. Ja Nej Summa Götaland 39 % 13 % 52 % Svealand 24 % 15 % 39 % Norrland 0 % 9 % 9 % Summa 63 % 37 % 100 % Tabell 2. Fördelning av svaren på fråga 1. Urvalsgrupp: alla behandlingsbara svar. Flera svar möjliga. Ingår bete som en hävdmetod i kommunens naturvårdsåtgärder? Ja, i kommunala naturreservat 31 % Ja, på kommunal mark 43 % Ja, på värdefull mark som ägs av annan juridisk person 17 % Nej 37 % Kommentar Totalt svarade 63 % av kommunerna att bete ingår som en hävdmetod i kommunens egna naturvårdsåtgärder. Ingen av de Norrlandskommuner som besvarat enkäten har angivit att kommunen bedriver beteshävd.

5 Fråga 2. Vem äger djuren? Tabell 3. Fördelning av svaren på fråga 2. Urvalsgrupp: alla som angivit ett eller flera ja-svar på fråga 1. Flera svar möjliga. Vem äger djuren? Kommunen 4 % Kommunen leasar djuren 5 % Kommunen arrenderar ut marken, arrendatorn äger djuren 68 % Annan lösning 30 % Ej svar 0 % Kommentar Det vanligaste svaret på frågan om vem som äger betesdjuren är att kommunen arrenderar ut marken till djurägare. Flera kommuner tar ut låga eller inga arrenden för sina betesmarker. 30 % av kommunerna har svarat att de använder sig av andra lösningar, i flera fall handlar det om att någon form av avtal upprättas med djurägare, ofta utan krav på ekonomisk ersättning. I tre kommuner står föreningar (i två fall lokala naturskyddsföreningar) för djurhållningen.

6 Fråga 3. Om kommunen arrenderar ut marken, är kommunen då ansvarig för något av följande; tillsyn av djur, stängsling, transport av djur, röjning, vatten? Tabell 4. Fördelningen av svaren på fråga 3. Urvalsgrupp: alla som svarat att kommunen arrenderar ut mark på fråga 2. Flera svar möjliga. Om kommunen arrenderar ut marken, är kommunen då ansvarig för något av följande; tillsyn av djur, stängsling, transport av djur, röjning, vatten? Tillsyn av djur 8 % Stängsling 100 % Transport av djur 8 % Röjning 92 % Vatten 44 % Kommentar Bland de kommuner som arrenderar ut mark till djurhållare svarar 64 % att kommunen är ansvarig för tillsyn av djur, stängsling, transport av djur, röjning och/eller vatten. Samtliga dessa kommuner är ansvariga för stängsling och en stor del av kommunerna är också ansvariga för röjning av betesmarker. I de flesta fall handlar det om att kommunen ansvarar för dessa uppgifter i ett inledningsskede, i samband med att marken ska arrenderas ut. Under arrendetiden är arrendatorn oftast ansvarig för underhåll av stängsel och eventuellt behov av röjning. Detsamma gäller ansvaret för att dra fram vattenledning eller ordna med annan form av vattentillgång. 13 % svarar att kommunen inte är ansvarig för någon av de angivna arbetsuppgifterna, medan 10 % svarade att ansvaret varierar från fall till fall. 13 % har inte besvarat frågan.

7 Fråga 4. Möjliggör kommunen möjligheten att söka miljöersättning från Länsstyrelsen genom att skriva arrendekontrakt på fem år? Tabell 5. Fördelningen av svaren på fråga 4. Urvalsgrupp: Alla som på fråga 2 svarat att kommunen arrenderar ut mark. Möjliggör kommunen möjligheten att söka miljöersättning från Länsstyrelsen genom att skriva arrendekontrakt på fem år? Ja 64 % Nej 10 % Både och/varierar från fall till fall 13 % Ej svar 13 % Kommentar Genom att ha ett femårigt arrendekontrakt blir det möjligt för arrendatorn eller kommunen att söka miljöersättning från Länsstyrelsen. Villkoret för att få miljöersättning är bl. a. att man åtar sig att under fem år sköta marken enligt vissa regler. Miljöersättning kan inte beviljas för kortare tid. I många kommuner skrivs femåriga arrendekontrakt, medan man på andra håll av olika skäl håller sig med kortare kontraktstider. En kommun kommenterar att man vill ha korta arrenden nära staden så att det är möjligt att exploatera marken med kort varsel, en annan kommun eftersträvar ettårskontrakt då dessa inte ger brukaren besittningsrätt.

8 Fråga 5. Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med betessystemet din kommun använder? Arrendera betesdjur Fördelar låga kostnader relativt liten administration behöver inte själv ansvara för djurhållning och tillsyn. naturvårdsvinster, att markerna hålls öppna etc. Nackdelar ett sårbart system som ofta saknar garantier för kontinuitet måste ta det man får i djurväg och i fråga om antal stora problem kommer att uppstå den dag man inte kan finna intresserade arrendatorer svårt att ha styrning och kontroll över markanvändningen och betestrycket Leasa djur Fördelar flexibel lösning vid restaurering av betesmarker eller då man av andra skäl inte uppfyller miljöstödets regler, är det lättare att leasa djur än att hitta en arrendator Äga betesdjur själv man kan själv styra över betesaktiviteterna

9 Fråga 6. Vilka betesdjur används? Tabell 6. Fördelning av svar på fråga 6. Urvalsgrupp: Alla som svarat ja på fråga 1. Flera svar möjliga. Vilka betesdjur används? Nötkreatur 74 % Häst 53 % Får 58 % Get 4 % Annat 2 % Fråga 7. Är valet av betesdjur slumpmässigt, dvs. baserat på de djurslag som finns att tillgå, eller är valet grundat på en analys av hur många djur av specifik sort som behövs för bästa beteseffekt? Tabell 7. Fördelning av svaren på fråga 7. Urvalsgrupp: Alla som svarat ja på fråga 1. Är valet av betesdjur slumpmässigt, dvs. baserat på de djurslag som finns att tillgå, eller är valet grundat på en analys av hur många djur av specifik sort som behövs för bästa beteseffekt? Tillgång 44 % Analys 19 % Annat/Båda 31 % Vet ej/ej svar 6 % Kommentar Till största del är det tillgången som styr valet av betesdjur i kommunerna. Endast knappt en femtedel av de kommuner som besvarat frågan uppger att en analys ligger bakom valet av betsdjur. I en relativ stor andel av kommunerna har man dock gjort en analys av vad som egentligen hade gagnat markerna bäst, men kan inte till fullo genomföra betet utefter analysresultatet. Många kommuner konstaterar att man är hänvisad till att ta vad man får. I de flesta fall finns inga eller enbart mycket små valmöjligheter.

10 Fråga 8. Är det för din kommun av intresse med en välutvecklad betesdjurförmedling via Internet? Tabell 8. Fördelning av svaren på fråga 8. Urvalsgrupp: Alla. Är det för din kommun av intresse med en välutvecklad betesdjursförmedling via Internet? Ja 43 % Nej 16 % Kryssat båda 1 % Ej svar / Vet ej 40 % En relativt stor del av kommunerna anser att det hade varit intressant med en Internet-baserad betesdjursförmedling. En stor del av dem som inte besvarat frågan hade svarat nej på första frågan och sedan inte besvarat fler frågor. En kommun upplyser om att LRF har startat en betesdjurförmedling på internet, där markägare och djurägare kan annonsera om mark resp. bete. Även andra aktörer har tagit initiativ till eller diskuterat egna betesdjursförmedlingar, bl.a. Södertörnskommunerna.

11 Diskussion Flera av de kommuner som besvarat enkäten antyder att naturvårdsorganisationen inom den egna kommunen inte är särskilt väletablerad. Några kommuner påpekar också att det inte finns några politiska beslut som stödjer naturvårdsåtgärder; naturvårdsprogram eller liknande har inte antagits men förväntas göra det osv. Troligen är bristen på stödjande dokument och politiska beslut ett par av anledningarna till att många kommuner inte bedriver beteshävd enligt några fastare ramar. Troligen är annat naturvårdsarbete drabbat på samma sätt. Risken för bristande kontinuitet i betesdriften är gemensam för många kommuner och ett flertal kommuner har framhållit detta. Det är många gånger svårt eller rent av omöjligt att styra över tillgången på djur och kommunen är helt beroende av djurägarnas intresse, ork och förmåga att fortsätta hålla djur. I många kommuner verkar betet hänga på personliga kontakter med djurägare och båda parters goda vilja. Med en stigande medelålder inom lantbrukarkåren finns risk för att tillgången på betesdjur kommer att minska i framtiden, eftersom många djurhållare upphör med djurhållning när åldern tar ut sin rätt. Lösningen att själv äga betesdjur verkar inte vara attraktiv, då endast två av de kommuner som besvarat enkäten är djurägare. För många kommuner är det troligen en praktisk fråga hur och var ska djuren stallas in under vintern, hur löser man tillsynen, etc. Säkerligen är det även en ekonomisk fråga (kan en kommun göra en ekonomisk vinst på egna betesdjur?)? Ett par kommuner har påpekat problematiken kring tätortsnära bete, då djurhållare ibland oroas för vad som kan hända djuren. Stöld och vandalisering har förekommit liksom misshandel av djur (hundar som släpps lösa i fårhagar etc). Allmänheten oroas kanske i sin tur över allergirisker, flugor och förrymda betesdjur, vilket kommunen inte heller kan ignorera. Vikten av att arrendatorn har god kontroll på både djur och t ex stängsel i närheten av bostadsområden har särskilt påpekats. Samtidigt framhålls den stora fördelen med att det finns betesdjur nära tätorter, då detta kan bidra till både nytta och nöje för allmänhet, skolor och dagis. Några kommuner har konstaterat att får har större acceptans hos allmänheten än andra betsdjur. Eventuella konflikter och orosmoment i dessa frågor bör kunna lösas med hjälp av utökade informations- och kommunikationsinsatser. Tänkbara aktörer i frågan kan vara kommunens djurskyddsinspektör(er), Agenda 21-ansvarig/Hållbarhetsstrateg, naturvårdare, representanter från skola och barnomsorg, samhällsföreningar m.fl. Att arrendera ut mark är inte självklart en enkel eller resurssnål lösning. Som i så många andra sammanhang beror det på ambitionsnivån hos kommunen och naturligtvis även på hur stora arealer det rör sig om. Lunds kommun har i sitt svar påpekat följande: Att arrendera ut mark kräver mer arbete än vad man kanske först tänker sig. Det behövs klara ansvarsregler så att inte arrendatorerna får en otydlig uppdragsgivare. Sedan krävs en ständig kontakt med arrendatorerna framför allt inför betessläppning och installning (kommer dom i år också? Släpper dom rätt djur / rätt antal djur? Släpps djuren vid rätt tidpunkt? Tas djuren hem i tid? Är tillsynen av djuren ok? mm). Det är även viktigt att markägarrepresentanten är uppdaterad på EU-stödsreglerna. Från annat håll påpekas också att det är viktigt att arrendatorn har god kunskap om området och förståelse för det man vill uppnå. God kommunikation är viktigt för att undvika missförstånd.

12 Få kommuner tycks samarbeta med ridklubbar eller ridskolor för att hitta betesdjur till sina marker. Bara fem av de kommuner som besvarat enkäten nämner att man har avtal eller samarbete med ridskolor (tre kommuner) eller privata hästägare (två kommuner). Här borde finnas en stor potential att utnyttja då ridklubbar och/eller ridskolor sannolikt finns i de allra flesta kommuner. Gnosjö kommun driver dock i samarbete med Hushållningssällskapet i Jönköpings län projektet "Hästen som naturvårdare". Projektet vänder sig till hästägare i Gnosjö kommun och syftar till att lyfta fram hästens och hästägarens viktiga roll i naturvårdsarbetet. Den relativt stora andelen positiva svar på frågan om det finns intresse för en internetbaserad betesdjursförmedling visar sannolikt på att det finns en brist på betsdjur ute i landet som kommunerna inte kan eller har svårt att åtgärda själva. Trots att många är positiva till en betesdjursförmedling påpekas problematiken som kan uppstå exempelvis om djur ska transporteras långa vägar. Detta kan tolkas som att man är medveten om att frågan är komplex och inte enbart kan lösas genom att man i teorin kan få tillgång till betesdjur. Innan stora ansträngningar görs i denna fråga bör man t ex ta del av erfarenheter av LRFs betesförmedling och även undersöka om det finns fler liknande exempel. En relativt liten del av kommunerna har analyserat vilket bete som är lämpligast för markerna. Även i de fall man har gjort en analys har man inte alltid möjlighet att följa denna praktiskt. Att så många kommuner är hänvisade till att man får ta vad man får i djurväg för att få sina marker hävdade kan bli ett problem för naturvården om fel djurslag får beta, om antalet djur är för stort eller för litet eller om betet sker under fel tidsperiod.

13 Bilaga 1 Malmö stad Miljöförvaltningen Enkät om kommunalt bete 1) Ingår bete som en hävdmetod i kommunens naturvårdsåtgärder? Ja, i kommunala naturreservat Ja, på kommunal mark Ja, på värdefull mark som ägs av annan (juridisk) person Nej Om du har kryssat i ett eller två ja-svar ovan, skulle vi vilja veta mer om hur kommunen har organiserat detta bete. Om du svarat nej, behöver du inte svara på fler frågor. Lämna gärna synpunkter under punkt 9, som till exempel en förklaring till varför din kommun inte använder bete som hävdmetod. 2) Vem äger betesdjuren? Kommunen Kommunen leasar djuren Kommunen arrenderar ut marken, arrendatorn äger djur Annan lösning, nämligen Kommentarer: ) 3) Om kommunen arrenderar ut marken, är kommunen då ansvarig för något av följande? Tillsyn av djur Kostnad:......kr/år Stängsling Kostnad: kr/år Transporter av djur Kostnad: kr/år Röjning Kostnad: kr/år Vatten Kostnad: kr/år Kommentarer: ) Möjliggör kommunen möjligheten att söka miljöersättning från Länsstyrelsen genom att skriva arrendekontrakt på 5 år? Ja Nej Kommentarer: ) Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med betessystemet din kommun använder? Besöksadress Bergsgatan 17 Postadress Malmö Telefon Fax Organisationsnummer miljo@malmo.se

14 2 (2) 6) Vilka betesdjur används? Nötkreatur, antal...st. Häst, antal.st. Får, antal...st. Get, antal..st. Annat, antal...st. Kommentarer: ) Är valet av betesdjur slumpmässigt, dvs. baserat på de djurslag som finns att tillgå, eller är valet grundat på en analys av hur många djur av specifik sort som behövs för bästa beteseffekt? Tillgång Analys Annat: ) Är det för er kommun av intresse med en välutvecklad betesdjursförmedling via Internet? Ja Nej 9) Viktig information vi har missat att efterfråga: Stort tack för din medverkan! Om du vill ta del av den rapport som denna enkät kommer att resultera i, var vänlig och skriv din adress nedan. Adress:

15 Bilaga 2 Följande kommuner har bidragit med svar på enkäten om kommunalt bete Aneby Boden Bollnäs Borlänge Borås Bromölla Burlöv Dorotea Eda Ekerö Falun Forshaga Gustavsberg Gällivare Göteborg Habo Hallsberg Halmstad Helsingborg Hjo Huddinge Håbo Hörby Höör Järfälla Jönköping Karlstad Kil Kiruna Kristianstad Kungsör Landskrona Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Lomma Lund Malung Motala Mullsjö Munkfors Mörbylånga Nacka Nora Norrköping Nynäshamn Olofström Partille Sigtuna Sjöbo Skellefteå Skövde Sollefteå Sotenäs Stenungsund Sundbyberg Sunne Surahammar Säter Sävsjö Sölvesborg Tanum Torsby Torsås Tranemo Trelleborg Trollhättan Tyresö Ulricehamn Upplands-Bro Uppsala Vara Vaxholm Vetlanda Vimmerby Värnamo Västervik Ystad Åmål Älmhult Älvsbyn Ängelholm Östhammar Samt en anonym kommun