MINNESANTECKNING (6)

Transkript

1 MINNESANTECKNING (6) Minnesanteckning för möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 11 september 2012 kl 09:00-12:30 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor, Kungsgatan 13 i Malmö, Hörsalen Närvarande: Alexandru Daramus, Länsstyrelsen: Miljöavdelningen Anders Karlsson, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund Anette Persson, Länsstyrelsen: Miljö: Naturskyddsenheten Anna Grönlund, Bromölla kommun Anna Wolfhagen, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Anna-Carin Linusson, kommunekolog, Eslövs kommun Bert Rydhagen, Naturskyddsföreningen i Ystad Cathrine Ek, Trelleborgs kommun: Miljöstrategiska enheten Cecilia Olsson, miljöinspektör/ekolog, Åstorps kommun Christel Strömsholm Trulsson, Svedala kommun: Bygg och miljö Ea Baden, Ekologgruppen Emilie Björling, Helsingborgs kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen Geraldine Thiere, Lunds kommun: Höjeåns vattenråd Göran Kihlstrand, LRF Gösta Regnéll, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Hans Nilsson, Länsstyrelsen: Landsbygdsavdelningen Helena Thelander, HUT Skåne Jean Niyongabo, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Lars Brander, HUT Skåne Lisa Heiberg, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Lisbeth Borgström, Naturskyddsföreningen i Ystad Lukas Österling, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Madeleine Svelander, HUT Skåne Magnus Billqvist, länskonsulent, Naturskyddsföreningen i Skåne Magnus Sjeldrup, Båstads kommun, kommunekolog (Park o Fritid) Margareta Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Patrik Lund, Kävlinge kommun Per-Arne Johansson, Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Pernilla Olsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Thorbjörn Nilsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Torbjörn Davidsson, Ekologgruppen Tuve Lundström, Naturvårdsingenjörerna AB Ulrica Swärd, Högestad & Christinehof Förvaltnings AB Verena Danielsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro E-post Malmö Kungsgatan vx Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(6) 1. Välkomstfika och hälsning samt presentationsrunda o praktisk info Gösta Regnéll hälsar välkomna; en kort presentationsrunda hålls. 2. Minnesantecknare Thorbjörn Nilsson väljs till minnesantecknare 3. Förra minnesanteckningen (14 februari 2012) utsänd och ligger tillsammans med separata dokument från föredragen på HUT Skånes webbsida ( kolla under Nätverk och välj vår grupp i vänsterkanten). Läggs till handlingarna. 4. Något under övrigt? Pernilla Olsson berättar kortfattat om en utredning av Almaån, med fokus på tjockskalig målarmussla och översvämningar. Utredningen finns att ladda ner på Länsstyrelsens webbsida ( 5. Mötesdagar 2012 påminnelse till almanackorna. Lokalfråga. Enligt tidigare beslut är nästa möte 20 november. Finns det någon som har arbetsgivare som har en lokal som kan rymma gruppen, om vi vill ha omväxling mot Länsstyrelsens lokaler 20 november eller senare? - Ja kanske kan Kävlinge kommun hysa oss. (Ja, så blir det! Det tackar vi Patrik Lund för/gr) 6. Det nya landsbygdsprogrammet Nytt om EU-stöden fr.o.m mycket av det vi redovisade som troligt den 14 februari förefaller nu komma att ändras. Hans Nilsson och Gösta Regnéll berättade och diskussionen blev livlig: Processen med att ta fram svenska förslag till EU-stöden gällande går vidare. Jordbruksverkets ambition att förenkla EU-stöden slår fortsatt igenom starkt. Ett förslag är att det t.ex. ska satsas ännu mer på elektroniska ansökningar. Ambitionen är att vi ska få fram ett nytt landsbygdsprogram till år Men det kan dröja ytterligare ett år. Vad vi dock vet är att det kommer att hända mycket innan processen är klar. Det pågår dessutom processer på EU-nivå som vi måste förhålla oss till. Förenklingsförslagen är alltså inget som är bestämt ännu. Det finns en fara med att förenkla för mycket, nämligen att man kanske missar målet. Det tekniska underlaget är på cirka 400 sidor, och många personer på

3 3(6) länsstyrelsen har granskat olika delar. Enhetscheferna diskuterar sig sedan samman till ett svar som läggs till Länsöverdirektören för beslut. Svaret blir länsstyrelsens slutgiltiga svar och blir cirka sidor. Men för att det ska vara enkelt att gå igenom så ska det ska vara sammanfattande punkter. Så av 2-3 sidor ska man kunna förstå vår ståndpunkt. När det gäller Biologisk mångfald skötsel av betesmark och slåtterängar, så blir det förmodligen ett grundstöd och sedan ett extra stöd för de med finare marker. Men däremot övervägs två huvudvarianter för avtalslängden. Den ena bygger på ettåriga skötselavtal, eftersom det ganska säkert ger större anslutning och är enkelt att kontrollera. Den andra bygger på längre åtaganden, eftersom ettåriga avtal kan ge skötsel utan kontinuitet och t o m möjlighet att gödsla upp markerna om man avstår från stöd något år. Ingen av lösningarna är f ö särskilt väl anpassad till svenska förhållanden, där träd, hällmarker och liknande är vanliga inslag i fina betesmarker. Stöd till beträdor ligger inte längre med i det tekniska underlaget. Farhågan nationellt var att det hade blivit för liten anslutning. Länsstyrelsens framför att detta är olyckligt. Bäst hade kanske varit om även kommunerna fick söka bidrag för beträdor (som de får för t ex våtmarker), efter att ha träffat preliminära överenskommelser om placeringen med lantbrukarna. Våtmarksstödet är viktigt och kommer att finnas kvar. Det fördes även en diskussion om fånggrödor och förgröningsförslaget, och om skyddszoner kommer att ingå i förgröningen eller inte här. Länsstyrelsens fullständiga yttrande är nog klart när ni läser detta och kan erhållas från Gösta om ni är intresserade. 7. Alexandru Daramus: Havsytan och tillståndspliktiga verksamheter (se även powerpoint) Gösta beklagade inledningsvis att han gett fel rubrik: Alexandru kommer att berätta om tillståndspliktiga verksamheter, inte om MIFO-områden (Områden som är förorenade av miljöfarliga verksamheter). Alexandru började sin verksamhet vid Länsstyrelsen med sitt examensarbete: Påverkas de tillståndspliktiga verksamheterna i Skåne av stigande havsnivåer? Bland de miljöfarliga verksamheterna i Skåne har Alexandru valt att titta närmare på de största tillståndspliktiga A- och B-verksamheter som är kustnära. Han har valt att endast lägga fokus på de verksamheter som länsstyrelsen har tillsyn över,

4 4(6) och utelämnat de som kommunerna har. Så t.ex. i Malmö har han inte tittat på så många lägen även om en del där kanske berörs av stigande havsnivåer, eftersom det är Malmö kommun som har tillsynen även för många stora verksamheter. För att se om verksamheterna drabbas av stigande havsnivåer har Alexandru använt sig av två GIS-skikt som Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram m.h.a. den nya höjddatabasen: havsnivåhöjning +1 meter och havsnivåhöjning +3 meter. Det visade sig att 25 stycken miljöfarliga verksamheter som länsstyrelsen har tillsyn över kan påverkas vid höjda vattennivåer. Vid en enkätundersökning till dessa 25 svarar samtliga att de i dagsläget inte förväntar sig att drabbas av några översvämningar. - Det finns mycket stora skillnader vad det gäller medvetenheten hos de 25 verksamheterna; vissa har redan skaffat sig olika typer av skydd mot höjda havsnivåer, medan andra knappast har reflekterat över det. Men den allmänna uppfattningen hos de 25 är att hotet från stigande havsnivåer ligger långt fram i tiden. - Det är viktigt att verksamhetsutövaren blir på det klara med vem som har ansvaret för att ordna dessa skydd mot stigande havsnivåer, är det de själva, kommunen eller länsstyrelsen? (De slipper naturligtvis knappast ansvaret själva.) Materialet som Alexandru har tagit fram kan användas i kommande tillsyn och prövning. En reflektion är att det vore spännande att även göra en liknande undersökning när det gäller MIFO-områdena. 8. Anette Persson: Rikkärren i Skåne (se även powerpoint) Anette från naturskyddsenheten på länsstyrelsen berättar om arbetet med rikkärr i Skåne. Små, svårskötta pärlor med rik biologisk mångfald med många sällsynta och hotade arter. Skåne och Gotland har flest hotade rikkärrsarter. Kraftiga åtgärder krävs för rikkärren i den kontinentala regionen, så Skåne har särskilt ansvar. I Skåne finns 156 stycken rikkärrslokaler, med en yta av totalt 115 ha. 46 % av dessa lokaler är i behov av omfattande åtgärder för att uppnå gynnsam bevarandestatus. Arbete med rikkärren behövs för att uppnå miljökvalitetsmålen. I dagsläget finns ett 60-tal ettåriga skötselavtal. På naturskyddsenheten arbetar man mycket med information (t.ex. guidade vandringar för allmänheten) och rådgivning för markägare och arrendatorer kring rikkärr. Konkreta insatser handlar oftast om slåtter och buskröjning, men ibland också om återinsådd i de fall där särskilt viktiga arter har gått förlorade, nyligen genomfördes t.ex. ett projekt med återinsådd av stor ögontröst på en rikkärrslokal, där frön hämtades från en närliggande lokal.

5 5(6) ÅGP-medlen (ÅtGärdsProgram för hotade arter och biotoper) har minskat drastiskt de senaste åren, därför kämpar naturskyddsenheten med att istället få de värdefullaste rikkärren biotopskyddade. 9. Thorbjörn Nilsson och Lukas Österling: Potentiella våtmarkslägen utifrån höjddatabasen (se även Thorbjörns pdf och Lukas powerpoint) Thorbjörn och Lukas berättar om ett projekt som de arbetar med. Det gäller att hitta lämpliga våtmarkslägen m.h.a. Lantmäteriets nya höjddata. Två testområden har valts ut, dels Dalköpingeåns avrinningsområde och dels ett par små avrinningsområden vid Vejbystrand. Alla har ett högt kväve- och fosforläckage. Syftet med just denna sökmetod är att våtmarker med potential för hög kostnadseffektiv näringsrening ska sållas fram. De lägen som söks är de som ligger i naturliga svackor och enkelt kan dämmas upp för att skapa en våtmarksyta på minst 1 ha. De ska även ha ett tillrinningsområde på minst 100 ha. Bedömningar görs inte bara av den kostnadseffektiva näringsreningen utan också av hur allvarliga intressekonflikter som kan förväntas föreligga (t.ex. infrastruktur, fornlämningar, hur stort påverkansområdet blir i förhållande till vattenyta, markvärden). För Dalköpingeån hittades lämpliga lägen; arbetsinsatsen uppskattas till ca 4-5 arbetsdagar. För Vejbystrand hittades 6 stycken lämpliga lägen; arbetsinsatsen här var cirka 1,5 arbetsdagar. Vid efterföljande diskussion var vi överens om att materialet kan bli användbart, önskemål finns om att samköra material av detta slag mot kommunala översiktsplaner och dagvattenutredningar. En täckande genomgång för hela Skåne skulle dock kräva stora resurser. 10. Geraldine Thiere: Vattenplanering i Höje å vattenråd ett nytt tänk (se även powerpoint) Geraldine arbetar i ett tvärkommunalt projekt med fokus på hela Höjeåns avrinningsområde, där man börjat samla data gemensamt i en GIS-databas. Tyvärr finns förstås inte all data för Höje å GIS-baserat, vilket ger en del merarbete. De vill få in tänket ett vattendrag istället för fyra kommuner. Projektet är finansierat dels med LOVA-medel, dels av de berörda kommunerna. Detta är ett pilotprojekt; om det fungerar bra är förhoppningen att det ska bli en modell att följa i framtiden. Ett liknande projekt genomförs även i Tommarpsån.

6 6(6) 11. Övrigt från Länsstyrelsen Jättelokan Gösta gjorde en enkel enkät: vilka kommuner försöker samordna och stödja bekämpningen? Inga av de kommuner som var närvarande idag. Göstas reflektion var att detta inte är förvånande, eftersom en kommun i allmänhet är för liten för att kunna uträtta något på egen hand och inga samordnande resurser på högre nivå finns tillgängliga. I framtiden kan kanske en framkomlig väg vara att arbeta genom vattenråden? Jättelokan följer i stor utsträckning vattendragen och vattendelarna fungerar i stor utsträckning som spridningsbarriärer. (Tiden medgav inte närmare diskussion, men Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning (SJVFS 1998:31) ger i princip länsstyrelserna vissa (begränsade) möjligheter att agera efter samråd med kommunerna. Jag känner dock inte till om någon länsstyrelse utnyttjat detta./ GR) /Thorbjörn Nilsson