Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(8) Kontaktperson Miljöavdelningen Johanna Thidell Naturvårdstrategi för Skåne Dialogmöte med markägare 3 oktober 2014, Malmö Deltagare Fredrik Wachtmeister, Skåne-Blekinge Jordägareförbund fredrik@knutstorp.nu Hans Ramel, Skåne-Blekinge Jordägareförbund och LRF Skåne hans@ovedskloster.com Nils Silfverschiöld, Skåne-Blekinge Jordägareförbund nils@silfverschiold.com Otto Thott, Sveriges Jordägareförbund ungdom@jordagare.se Rudolf Tornerhjelm, Skåne-Blekinge Jordägareförbund Sanna Fant, landenheten Länsstyrelsen i Jönköpings län sanna.fant@lansstyrelsen.se Minnesanteckningar em 3 okt markägare.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

2 MINNESANTECKNING 2(8) Stig Lundström, Södra samt vice regionordförande LRF Skåne Gabrielle Rosquist, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Gudrun Berlin, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Johan Niss, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Johanna Thidell, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Per-Magnus Åhrén, enhetschef naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne

3 MINNESANTECKNING 3(8) Inledning: PMÅ: Inleder mötet, introduktionsrunda JN: Presenterar syfte med dagen och strategin (se bifogad power point). GR: Presenterar artpoolsrapporten (Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter) ), vilken är det viktigaste underlaget för naturvårdsstrategin (se bifogad power point). RT: Artpoolsbilden baserad på rödlistan blir inte tillräckligt skarp. GR: För strategin räcker det. Men vid praktiskt arbete får man zooma in på landskapsavsnitt. Får komma ihåg att detta är en början. RT: Vad har de som är ute och inventerar för utbildning? Vad blir kvaliteten på data som inrapporteras? GR: Det är fler från ideella föreningar som är ute och inventerar än från universitet och högskolor. Men det finns faktiskt fler experter bland de ideella. Dessutom finns en självsanerande aspekt i och med att det som rapporteras in granskas av många andra. RT: Som markägare vill man ändå kunna verifiera att fynd stämmer. Vem är registerhållare? Vill gärna se hur sådana system kontrolleras. GR: Det är Artdatabanken, SLU i Uppsala som ansvarar. Det finns en kvalitetssäkring kring systemet i och med att det inte är så många som kan specifika grupper. Om någon ny person rapporterar in fynd av t.ex. flugor så kommer de experter som redan känner till varandra att granska om fyndet kan stämma. Dessutom granskar SLU själva till viss del. GR: På dialogmötet med ideella föreningar (26/9) framkom önskemål att Länsstyrelsen förmedlar kontakt med markägare. RT: Vad gäller rutorna i artpools- och traktanalyserna: är det inte lätt hänt att detta uppfattas som att man ska skydda allt i en ruta? GR: När vi väl börjar arbeta konkret i nästa steg blir det i landskapsavsnitt, inte exakt efter de rutor ni ser i artpoolsanalysen. Vi måste även lägga på fler lager i kartorna, t.ex. skyddade områden, nyckelbiotoper m.m. NS: Områdena som framträder som värdekärnor är väl till stor del skyddade områden redan?

4 MINNESANTECKNING 4(8) GR: Precis, bilden som framträder är alltså ingen stor nyhet. OT: Vi pratar om komplexa sammanhang här. Men det är väl sanningar som ständigt förändras? Finns studier som visar andra saker. Så när man som här i strategiarbetet bygger vidare på resultatet av viss forskning, en sanning, så har man ett stort ansvar. I strategin vill man kunna följa med på var metodiken kommer ifrån, vilka vetenskapliga resultat man förlitar sig på. Borde finnas fotnoter! GR: Det finns mer information i Naturvårdsverkets dokument Naturvårdsbiologisk forskning, Rapport 5452 från FW: Men man ska inte behöva gå till bakgrundsmaterialet för att förstå. JN: Man får komma ihåg att detta inte är en forskningsrapport. Strategin bygger på vedertagen forskning, och bilden blir mörk eftersom många arter är hotade. NS: SLU:s rödlista visar att det går framåt för flera artgrupper, även om det ser sämre ut för svampar och lavar. Det är bra om man tydligt säger för vilka artgrupper problemen finns, och att det finns positiva trender också. Fortfarande för mycket negativt i strategin. Lyft fram den positiva skillnaden mellan dagsläget och 70-talet. PMÅ: De positiva exemplen i strategin ska ses över och kan bli fler. OT: Länsstyrelsen har som sagt mycket makt i denna frågan och därför måste man också kunna följa var de underliggande påståendena kommer ifrån. T.ex. detta om huruvida arterna minskat mycket eller inte. RT: Borde visa i strategin hur markägare har förändrat sin syn på naturvård. Intervjua markägare och skogsförvaltningsbolag! FW: Region Skåne har ändrat ton gentemot oss markägare, medan Länsstyrelsen är kvar i detta med att ge mycket skäll och bara lite beröm. NS: Markägare gör mycket för naturvård men det lyfts inte fram. Exempelvis Segeåprojektet borde lyftas fram, men är inte med i strategin nu. RT: Det finns mycket som vi markägare kan tillföra i en sådan här utredning. Vi vill gärna visa vårt synsätt på hur vi vill sköta naturen. SL: Man får komma ihåg att det var 20 år sedan vi bytte skogsvårdslag. Det är lite tid i sammanhanget eftersom det som skett innan lagändringen ger avtryck år framåt i tiden. En lagändring innebär också en process att ändra inställning hos de som håller på med skogsbruk. Förr var man ju t.ex.

5 MINNESANTECKNING 5(8) mot vite tvungen att rensa ut lövträd ur granplanteringar. Det finns idag många positiva trender, t.ex. någon procent mer lövträd varje år. FW: Jordbruksverket, med sin ensidiga regelsättning, har ansvar för en stor del av de försvunna arterna. PMÅ: Vi ska absolut lyfta att regelverket behöver förändras. RT: Men det står ingenting om detta i strategin, det måste vara med. FW: Om alla sköter sina marker på sitt sätt så behåller de sin särart. Regelverket däremot ger likriktning. RT: Jag har lyft detta problem med att Jordbruksverkets regelverk motarbetar biologisk mångfald till högsta nivå inom Länsstyrelsen, men har inte fått någon respons. SL: Stödet har drivit utvecklingen åt fel håll i flera fall. T.ex. gamla grova ekar som huggits ned. PMÅ: Utvärdering av Jordbruksverket har skett om CAPs miljöeffekter. Regler ändrats fram och tillbaka vilket gett en ryckighet och försvårat naturvårdsarbetet. JN: Presenterar strategins fyra delar ( pusslet ) samt handlingsprogrammet (som inte är konkret än men bygger vidare på miljömålsåtgärdsprogramet). SL: Det finns ingen motsättning mellan skogsproduktion och naturvård. Men så står det i strategin! Vi kan öka naturvårdshänsynen inom produktionsskog och bli mycket effektivare för att få arter att överleva. Kunskap och dialog är ett måste för detta. HR: Vi markägare har kunskap om just vår marks historia. Detta måste kommuniceras, och man kommer mycket längre med samverkan än med tvång. RT: Trycket på våra marker ökar, inte minst i nordvästra Skåne. T.ex. mycket mer svampplockning nu. Hur kommer detta att påverka arterna? Exploatering av företag ska inte tillåtas, även t.ex. äventyrsföretag. Kan påverka arter negativt. HR: Detta är ju exempel på hur olika typer av ekosystemtjänster ställs emot varandra. Kanske att rekreation bör underordnas den biologiska mångfaldens väl och ve. En sådan värdering måste göras! HR: Ja samtidigt mycket viktigt att urbaniserade människor kommer ut i naturen. JN: Frivilliga avsättningar ger oftast störst effekt nära värdetrakter.

6 MINNESANTECKNING 6(8) NS: Viktigt att man meddelar markägare innan åtgärder görs. Och vad gäller frivilliga avsättningar är det viktigt att det finns ett villkor som försäkrar markägaren att en avsättning som gjorts inte straffar sig genom att området blir så fint att man senare bestämmer att det ska bli naturreservat. SL: Man måste bygga trovärdighet: om markägare avsätter mark för naturvårdssyften ska ingen komma och ta den sedan. Minnet av de bruna kuverten finns kvar NS: De lättaste sammanbindande strukturerna att anlägga i landskapet är skyddszoner utmed vattendrag. Men man måste få ersättning för detta. RT: Göra kantzoner är inga problem, markägare är med på detta. Men man måste ha en dialog! PMÅ: Landsbygdsprogrammet är inte klart, ingen vet exakt hur det blir. RT: Titta gärna på Syngenta ett företag som säljer örtrika blandningar vilka skulle vara bra att använda i t.ex. skyddszoner. JT: Visar kartor med exempel på värdetrakter, befintligt skydd och sammanlänkningsmöjligheter i landskapet. JN: Det är ett stort problem hur man kan bibehålla hävden, när de som har djur blir äldre och marker inte fortsätts hållas öppna. Kanske biogas? RT: Biogas är ett bra exempel, den marknaden skulle behöva hjälp av Länsstyrelsen. Synergieffekter kan uppnås, både ekonomiska fördelar och ekosystemtjänster. HR: Nötindustrin behöver också draghjälp. PMÅ: Det skulle säkert gå utmärkt att marknadsföra kött som producerats på värdetrakter, kan vara en framgångsnisch. HR: Det vore bra att få veta och därmed kunna kommunicera vilka värdefulla arter vi har på våra marker. Då skulle vi kunna marknadsföra vårt kött som både producerat på värdefulla marker och dessutom med effekten att värdefulla arter stöttats. FW: Det finns en felprissättning, värdet på betesmarker måste uppvärderas. Avkastningen är bättre för skog och skog är dessutom lättare att sköta. Därför måste stödet till den svårast skötta marken vara så högt att det inte lönar sig att plantera skog. RT: Om jag skulle använda mig av kor på mina marker skulle det bli för komplicerat att hantera. FW: Vi hyr ut stutar t.ex. till Risen i Lund. GR: Mycket bra om företag på det sättet kan stå till tjänst med att hyra ut betesdjur i ett större område.

7 MINNESANTECKNING 7(8) NS: Även om Jordbruksverket ändrar regelverk så har ju många redan planterat skog nu, ofta de som inte själva bor vid och aktivt sköter sina marker. De kommer ju inte ta bort skogen även om regelverket ändras. Det är bråttom att passa på med dessa förändringar medan det finns folk kvar som kan jobba med detta. GR: Även inom arbetet med LIFE-projektet SandLIFE stöter vi på problem med Jordbruksverket. Vi anser också att deras regelverk bör ändras. Diskussion: 1. Stämmer avvägningarna och prioriteringarna i strategin överens med er organisations bedömningar av vad som behöver göras för att bevara den biologiska mångfalden i Skåne? Förslag till justeringar eller kompletteringar av strategin? Utgå från a) bakgrundsbeskrivningarna (kap 2,3, delar av 4, 5) och b) de strategiska övervägandena samt konkreta åtgärdsförslagen som beskrivs (kap 1, 4,5 och 6) i strategin. c) Vad krävs för att strategin ska kunna användas som ett planeringsunderlag, för t.ex. kommunerna, eller behöver åtgärder för detta inkluderas i handlingsprogrammet? FW: Apropå det som står om Nagoya-överenskommelsen i strategin: det finns flera olika tolkningar av hur långt vi nått mot målet. Procentsatserna om hur mycket som ska skyddas enligt Nagoya handlar om landsnivå och inte länsnivå. Men i strategidokumentet står att 17 % av Skånes yta ska skyddas; detta finns ingen grund för att påstå. PMÅ: Stämmer, får påpeka i strategin att dessa mål är nationella och inte länsvisa. JN: Eftersom det finns en stor osäkerhet vad Nagoya innebär för Skånes del är det med i strategin. Men vi får lägga in en brasklapp om att avtalet är på nationell nivå, men oavsett behövs en målnivå för länen. PMÅ: Det vore mycket positivt att bryta ned målen till länsnivå. FW: Kartan över värdefulla vatten: blir ej trovärdigt när det som är avrinningsområden ser ut som stora sjöar. PMÅ: Vi får se över kartan med hjälp de på vattenenheten som gjort den. Ändra färgen på avrinningsområden så att man ser vad som faktiskt är vattendraget.

8 MINNESANTECKNING 8(8) 2. Hur bör ett handlingsprogram för konkreta åtgärder läggas upp och vilka konkreta åtgärder är prioriterade? Vilka åtgärder kan er organisation ansvara för eller bidra till att genomföra? 3. Vilken roll och vilket ansvar tycker ni att olika aktörer bör ha i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i Skåne? Vilket ansvar kan er organisation ha? Kap 5 och 6 i strategin. SL: En massa olika projekt och naturvårdsåtgärder pågår, men ingen samlar ihop dessa exempel. De borde samlas ihop och presenteras! RT: I strategin bör man få överblick över allt som sker som är åt rätt håll. FW: Vi får lära oss av Carl Piper, bra på att marknadsföra det han gör. NS: Dataregister borde finnas, där man ser vad som är på gång och vad som sker, kan vara mindre saker som att en lähäck planterats, eller att en damm blivit anlagd. En gemensam databas med goda exempel helt enkelt, där man kan se hur många åtgärder för biologisk mångfald som gjorts, och i hur många hektar. Behöver inte vara just frivilliga avsättningar. JN: I England har man samlat insatser för biologisk mångfald i en erfarenhetsdatabas, även resultat från insatserna. GR: Men det måste i så fall vara uppföljningsbart. PMÅ: Det måste också vara mycket enkelt att mata in uppgifter. RT: Det som är bra med en databas är att det ju är mycket enklare att se vad någon annan gjort än att hitta på själv. NS: Mötet som ska äga rum den 14:e oktober (möte i fält med markägare tillsammans med Länsstyrelsen) mycket bra, då kan praktiska exempel visas upp. RT: Vi markägare är beredda att ställa upp på att göra naturvårdsåtgärder, men behöver få ersättning i någon form.