Minnesanteckning från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 19 november 2013 kl.

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(5) Kontaktperson Miljö Gösta Regnéll Minnesanteckning från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 19 november 2013 kl Plats: Länsstyrelsens Malmökontor Kungsgatan 13 Lokal: Sal 12 Deltagare: Anders Karlsson, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund Anna Olsson, Lunds kommun: Kävlingeåns och Höjeåns vattenråd Anna-Carin Linusson, kommunekolog, Eslövs kommun Annika E. Hansson, Trelleborgs k:n, Samhällsbyggnadsförv., Hållbar utveckling Birgitta Gisby, Malmö kommun, Miljöförvaltningen Cathrine Ek, Trelleborgs kommun: Miljöstrategiska enheten Christel Strömsholm Trulsson, Svedala k:n: Bygg och miljö/segeå VF & VR Ea Baden, Ekologgruppen Emilie Björling, Helsingborgs kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen Göran Kihlstrand, LRF Höör Gösta Regnéll, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Johanna Deak Sjöman, SLU Kajsa Åbjörnsson, Ekoll AB Karl Gunnarsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård och Lunds univ. Katrine Svensson, Kristianstads kommun: Miljö- och hälsoskyddskontoret Kurt Hagenrud, Hörby kommun m m Lars Brander, Malmö kommun, Miljöförvaltningen Lina Rosenstråle, Östra Göinge kommun Marie-Louise Folkesson, Staffanstorps kommun, Stadsbyggnad Marika Stenberg, Ekoll AB Martin Karlsson, Malmö kommun, Sea-U Patrik Lund, Kävlinge kommun, kommunekolog m m Per-Arne Johansson, Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Pernilla Olsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(5) Pål Carlquist, Ballingslövssjöns och Ottarpssjöns Fiskevårdsområdesförening Rasmus Fredriksson, Malmö stad: Miljöförvaltningen 1. Välkomstfika, - hälsning och presentationsrunda samt praktisk info 2. Minnesantecknare Gösta åtog sig att skriva korta notiser, men pdf-filerna på HUT Skånes hemsida talar bra för sig själva. 3. Förra minnesanteckningen. (10 september) lades till handlingarna. Den ligger tillsammans med föredragens pdf-filer på HUT Skånes hemsida på 4. Mötesdagar 2014 Vi har redan bestämt fyra tisdagsförmiddagar 2014: 11 februari, 13 maj, 9 september och 18 november. Markera i kalendern! Malmö (Birgitta) och Helsingborg (Emilie) framförde preliminärt erbjudande att stå som värd vid någon av träffarna. 5. Johanna Deak Sjöman, SLU (se även pdf): Ytvattenavrinning och dagvattenhantering i bostadsområden Johanna berättade om dagvatten i bostadsområden med många instruktiva bilder. (pdf Dagvatten i bostadsområden). En viss kritik mot vissa mode-trender i det moderna stadsbyggandet kom fram, där dagvattenfrågorna inte blivit genomtänkta innan grönskan ritades in. Huvudbudskapet var att försöka efterlikna den naturliga hydrologin på den plats där exploatering sker och att särskild eftertanke behövs när man förtätar i befintlig bebyggelse. En del - ytligt sett överraskande - påpekanden gjordes: En parkeringsplats med genomsläpplig yta ökar den nästan obefintliga dagvattenlagringen på lera (t ex i Lund) väsentligt (jämfört med t ex en gräsmatta eller annan plantering i samma läge), eftersom den nödvändiga stenkistan (grusbädden) under asfalten rymmer mycket mera vatten än leran under en gräsmatta. På sandig mark (ett exempel togs från ett område i Lomma) där infiltrationen i utgångsläget är mycket större ökar däremot problemen med avrinningen, efterhand som de hårdgjorda ytorna ökar. På samma sätt måste man vara medveten om att en grusgång (som ju anses bättre än

3 3(5) asfalt) har betydligt större värde på sandig mark än på lera, eftersom gruslagret är tunt och vid verkligt kraftiga regn blir gruslagret snabbt fullt på lera. 6. Pernilla Olsson, Länsstyrelsen (se även två olika pdf): Partnerskapsmedel och medel för Biologisk återställning Pernilla berättade om Partnerskapsmedlen (som de förmodligen inte kommer att kallas i längden, eftersom det ordet är upptaget i landsbygdssammanhang). Detta är färsk info och det är bråttom om man vill vara med i processen Till Länsstyrelsens förvåning ska Länsstyrelsen stå som sökande för de breda projekt som eftersträvas, så här kommer nu ett skede med många snabba kontakter (pdf Partnerskapsmedel ) Projekten avses löpa på tre år, vilket inte är särskilt lång tid om många aktörer ska involveras. Sista budet (29/11) är att pengarna kan komma att kallas Särskilda åtgärdsprojekt inom Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12). Det låter inte särskilt praktiskt. Vi får väl se var det landar. Pernilla berättade också om ansökan för arbeten med biologisk återställning (BÅ) av kalkade vatten, som prioriteras inför Sådana projekt genomförs i princip först när ett kalkat vatten haft sin vattenkemiska målsättning uppfylld i 5 år och syftar till att då utnyttja den potential som därmed har uppkommit. (pdf Biologisk återställningsansökan 2014.) Det är Kristianstads och Östra Göinge kommuner som samarbetar med Länsstyrelsen i denna omgång. 7. Gösta Regnéll och Pernilla Olsson, Länsstyrelsen (för Anna Fohrman och Anna Ejserholm) (se även pdf): Landsbygdsprogrammet och våtmarkerna Gösta och Pernilla berättade om vad som var känt om Landsbygdsprogrammets nödbromsning för vattenarbetet (pdf Landsbygdsprogrammet ). Efter mötet har vi fått veta att den snabba insatsen för att försöka boka upp pengar till projekt som skickats in i tidigt skede blev mycket framgångsrik för Skåne. Cirka 36 Mkr kunde säkras utöver tidigare bokningar under 2013 (som var på cirka 25 Mkr). Det innebär att det finns möjlighet att utföra projekt för cirka tre gånger så mycket pengar som vanligt under Eftersom projekten också är fördelade på cirka tre gånger så många ärenden och väldigt många nog vill vara klara till juni (se pdf) kommer arbetsbelastningen på alla berörda att bli exceptionell, vilket kräver ett effektivt och precist arbete och snabb reaktion på de kompletteringsönskemål som kommer. Vi får verkligen hoppas att vi får ett positivt besked om skötselstöden, så att även tiden fram till juni 2015 blir tillgänglig för att genomföra arbetena.

4 4(5) Göran Kihlstrand ställde frågan om vad som händer med skötselstöd för befintliga våtmarker som råkar gå ut 2014 eller 2015 (de kan t ex vara anlagda 5 eller 10 år tidigare). Kan man söka igen 2016? Något svar på detta fanns inte under mötet. Ett fullständigt svar efter mötet finns inte heller. På mforvatmarker.5.23f e0d47f1.html kan man dock se att Jordbruksverket säger att det förslag som finns ger möjlighet för de stöd som gäller t o m 2013 att förnyas 2014 (gäller enbart våtmarker). Man planerar alltså en särskild lösning för våtmarkerna. Vi får hoppas att samma förfarande ska kunna tillämpas 2015, men det framgår inte ska det nya programmet vara i drift. 8. Christel Strömsholm Trulsson, Segeåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd (se även pdf): Kartläggning av dräneringsrör som underlag för åtgärder Christel berättade om ett av de många LOVA-projekt som man har och har haft i Sege å. En inventering av dräneringsledningar har gett underlag för utplacering av s k flisfilterbäddar för kvävereduktion och även en kalkfilterbädd för att fånga fosfor. Än så länge är de konkreta åtgärderna få, men informationen ger möjlighet till fortsättning. (pdf LOVA pengar ett sätt att öka kunskapen). En begränsning för just de åtgärdslöningar man hittills valt i just detta sammanhang är att de kräver en nivåskillnad som kan utnyttjas i filtren. Christel berättade att man i tillrinningsområdet till Sege å nu har anlagt cirka 90 hektar våtmarker och dammar. Man startade tidigt och bedömningen är att det inte är lika lätt att hitta nya bra lägen längre. Kartläggningen är ett underlag som bidrar till att man ser möjlighet att gå vidare med nya grepp för att förbättra vattenkvaliteten. 9. Gösta Regnéll, Länsstyrelsen (se även pdf): LOVAs återkomst Gösta berättade om de Lokala vattenvårdsåtgärdernas (LOVA) återkomst. En del har klarnat, men även här är fortfarande också en hel del något osäkert. Minst 6,5 Mkr kommer till Skåne. Länsstyrelsen har fått möjlighet att bestämma om ansökningstiden och den är i Skåne satt till den 21 januari. Senare ansökningar kommer också att beaktas i mån av medel. Målsättningen är att beslut ska vara tagna den 31 mars, som tidigare år, för ansökningar som är inne den 21 januari.

5 5(5) Gösta gjorde också ett försök att skåda mot framtiden för vattenarbetet i Skåne och avslutade med en bild på en möjlig ny åtgärdstyp för Sverige sedimentstängsel (vattenvårdens svar på naturvårdens vargstängsel?). /GR