Minnesanteckningen från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 18 november 2014 kl. 09.

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(6) Kontaktperson Miljö Gösta Regnéll Minnesanteckningen från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 18 november 2014 kl Plats: Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborg Närvarande: Andrea Nowag, Ystads kommun: kommunekolog Annika Ekström, Ekologgruppen i Landskrona AB Bert Rydhagen, Naturskyddsföreningen i Ystad Claes Nihlén, Helsingborgs kommun: Stadsbyggnadsförvaltningen Fredrik Bengtsson, Helsingborgs kommun: Stadsbyggnadsförvaltningen Gösta Regnéll, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Johanna Ragnarsson, Länsstyrelsen: Miljö/Naturskydd Klas Nyberg, Helsingborgs kommun: chef för Miljöverkstaden Kristian Nilsson, Länsstyrelsen, Miljö/Miljöstrategiska enh Lars-Erik Widarsson, NSVA, Helsingborg Lars-Göran Persson, Vegeå vattendragsförbund Linda Hellberg, Helsingborgs kommun: Stadsbyggnadsförvaltningen Lisbeth Borgström, Naturskyddsföreningen i Ystad Lukas Österling, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Margareta Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Maria Adolfsson, Trelleborgs kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Nils-Evert Erlandsson, Svarteåns vattenråd Pernilla Olsson, Länsstyrelsen: Fiske och Vattenvård Rebecka Nilsson, Lunds kommun, Höje å vattenråd Susanne Gustafsson, Ekoll AB Widar Narvelo, Helsingborgs kommun: Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(6) 1. Välkomstfika, - hälsning och presentationsrunda samt praktisk info Pernilla hälsade oss välkomna och tackade Helsingborgsrepresentanterna för inbjudan att vara hos dem. 2. Minnesantecknare Gösta Regnéll 3. Förra minnesanteckningen. (9 september) har varit utsänd. Den ligger också på HUT Skånes hemsida Vårt material ligger på 4. Något under Övrigt Ja, se under sista punkten. 5. Helsingborgs kommuns arbete med naturvård och vattenvård (se även pdf av PowerPoint) Fredrik Bengtsson inledde med att framföra hälsningar från Emelie Björling, som egentligen skulle ha berättat om en del av vattenfrågorna. Han berättade sedan om en ny dagvattenpolicy och plan för Helsingborg, som börjar genomsyra arbetet. Policyn utformas på likartat vis (med lokala anpassningar) i de olika NSVAkommunerna. (Landskrona var först ut.) Lars-Erik kommenterade betydelsen av detta dokument för det kommunala minnets skull och kommenterade bl a hur viktigt det är att man har beskrivningar av alla detaljer som måste fungera för att dagvattenflödet ska fungera på ytan, den dagen befintliga rör fallerar eller går fulla vid störtregn. Fredrik fortsatte med att visa några konkreta åtgärder: Pålsjö bäck, där en kulvert plockats upp ur marken och en mera översvämningssäker och bättre miljöskapats. Dammar för grönfläckig padda som därmed fått sina första lokaler i kommunen sedan 50-talet. Vidare diskuterades Görarpsdammen, som utgör ett vandringshinder mitt i Rååns huvudfåra (under E6:an) och frågan ställdes om det vore ett lämpligt objekt att arbeta med, trots den vattenrening som sker i dammen. Fredrik tog också upp kommunens grönstrukturprogram där man har ambitionen av upp till 5% av åkermarken behöver omvandlas till trädridåer, stråk etc. Det innebär

3 3(6) ett bortfall av odlad jord, men t ex trädridåer kan ge skördeåkningar genom vindskyddsverkan. Frågan ställdes om detta kan harmoniera med bestämmelserna i nästa period inom CAP (Common Agricultural Policy Landsbygdsprogrammet i svensk tappning), där en förutsättning för gårdsstödet kommer att bli att varje brukare avsätter mark till grönstruktur. Lukas Österling redogjorde (egentligen litet senare se nedan) för det stödets uppläggning och Nils-Evert framförde som sin åsikt att brukarna i allmänhet kommer att välja t ex att odla ärtor (som är en form av förgröning som tros komma att bli godkänd). Slutsatsen är säkert att om andra former önskas (av kommunerna) krävs säkert att kommunerna är aktiva och finner former för att ersätta brukarna för merkostnaderna utan att en sådan ersättning kolliderar med EU:s regelverk. - Widar nämnde senare under förmiddagen att man beslutat satsa 80 Mkr på grönstrukturåtgärder fram till Fredrik avslutade med att berätta att kommunen numera har målsättningen att bilda ett nytt naturreservat i kommunal regi per år. På gång är Gantofta och Pålsjö skog och tidigare har man bildat bl a Ättekulla skog, Örby ängar, Grollegrund och Bruces skog (söder om Väla) på senare år. Linda Hellberg fortsatte (samma pdf) med att berätta om skötseln drift och underhåll av det som kommunen ansvarar för i form av 800 hektar skog, 40 hektar äng, 7 hektar fågelåkrar, 10 hektar våtmarker (dagvattenanläggningar ingår ej här), 130 hektar betesmarker, fiskevård och en mängd vandringsleder. Kommunen har byggt upp en beställarorganisation och har för närvarande TSAB, Träd och Skog AB, som entreprenör. Bl a diskuterades ringbarkning och bränning som metoder och frågan om kommunala kor kom också upp, något som Helsingborg inte har gått in för (ännu?). Widar Narvelo presenterade (samma pdf) hur ett nytt natur- och kulturmiljöprogram utarbetats mellan stadsbyggnads- och kulturförvaltningen. Han uppehöll sig också litet mera vid några av naturreservaten. Klimatanpassning i Helsingborg en handlingsplan för detta har antagits av KF De senaste årens stormar har lyft intresset för dessa svåra frågor. ICLEI (International Council for Local Environmental Initiatives) är en organisation, som Helsingborg (och Widar) engagerat sig i för ett projekt, där man nu kommit en bra bit på vägen med beskrivning av kommunens situation i ett hållbarhetsperspektiv, vilket är grunden för att kunna delta och diskutera

4 4(6) kommunens möjligheter och svårigheter med kommuner i andra länder. Nu jobbar man med en LBSAP en Local Biodiversity Strategy and Action Plan. Widar berättade också om andra intressanta samarbeten, t ex ECOSIMP (där även Trelleborg är med) exakt hur akronymen ska tolkas vet er sekreterare inte, men det handlar om Ekosystemtjänster och deras (värdering och?) implementering (av tänkesättet?) på kommunal nivå. Mera kan ev. utläsas på 6. Miljöverkstaden Klas Nyberg delade ut en broschyr om Miljöverkstaden och redogjorde för hur skolorna i kommunen får särskilt stöd för olika aktiviteter med miljöprofil, där elever per år deltar. En nyckelpunkt är att miljöverkstaden finansieras ev. bussresor, så att skolornas varierande ekonomi inte påverkar lärarnas möjligheter att låta sina klasser vara med. Målgruppen är indirekt även elevernas föräldrar det blir en form av medborgardialog för hållbar utveckling där effekterna inte enbart är långsiktiga, utan via föräldrarna kan bli mera omedelbara. 7. Två decennier nästan med ett nätverk (se även pdf av PowerPoint) Gösta Regnéll hade dykt djupt i handlingarna från Agenda 21-forum Skånes och från Hållbar Utvecklings Skånes historia (det rör sig alltså om två olika namn på samma organisation). Hur gick det till när organisationen bildades? Vem var med? Är några av dåtidens frågor ännu aktuella? 8. Fördjupad utvärdering av miljömålet Myllrande våtmarker (se även pdf av PowerPoint) Kristian Nilsson visade ett exempel på hur Länsstyrelsen återrapporterar uppåt. Hans pdf är så fyllig att den talar väl för sig själv. 9. Partnerskapsmedel 2015 (se även pdf av PowerPoint) Pernilla Olsson berättade om partnerskapsmedlen och de stora satsningar som kommit igång i Skåne i anslutning till SV Skåne och till Helgeån. Andrea Nowag betonade vikten av att HAV snarast motiverar varför projektet i sydost fick avslag. Om motivet är att de kommunala ekonomiska insatserna låg för lågt, är det viktigt att det kommer fram, så att politikerna inte tror att ansökan i sig inte var bra. Pernilla lovade att (åter) trycka på för att få sådant besked.

5 5(6) 10. Blandade nyheter Lukas Österling hade inte mycket nytt att förtälja om Landsbygdsprogrammets investerings- och miljöstöd, men gick istället igenom upplägget för förgröningsstödet: För att få gårdsstöd, vilket är nästan en nödvändighet för alla brukare, krävs i de flesta fall (det finns vissa arealgränser) att man avsätter 5% av sin areal för förgröning i s k ekologiska fokusarealer. Dessa 5% kan dock räknas upp eller ner med olika faktorer, beroende på vilken typ av förgröning man väljer. Således gäller (föreslås gälla?) följande faktorer: 0,3 Salix 0,3 Vallinsådd i en annan huvudgröda på våren eller försommaren 0,7 Kvävefixerande grödor: ärtor (även konservärtor), åkerbönor, lucern, klöver 1,0 Träda 9,0 Obrukade fältkanter på åkermark, 1 m breda Om man således satsar helt på Salix, måste man avsätta drygt 15% av sin areal, men om man satsar på obrukade fältkanter kan det räcka med drygt 0,5% av arealen. Man kan läsa mera om detta på ningsstod b6e8e714255ed1fcc726f.html Gösta hade inte mycket nytt att berätta om LOVA-stöden. Sista ansökningsdag för nya LOVA-projekt är den 15 januari Gösta försökte skissa hur större projekt med mera långsiktig satsning bör byggas upp för att LOVA-stöd ska kunna infogas på ett effektivt vis i sammanhanget. HAV har kallat till ett möte med länen 27 november och eventuellt framkommer då något nytt. De som sitter med ansökningsarbete bör hålla utkik på HAVs och Länsstyrelsens hemsidor. 11. Mötesdagar 2015 Inför 2015 beslöts följande tisdagar som mötesdagar: 10 februari 21 april 15 september 24 november Normalt håller vi förmiddagsmöten och försöker oftast ge möjlighet till lunch (på egen bekostnad) efter mötet. Som värdar under året föreslogs Ystad, Trelleborg och NSVA som alla hade representanter på plats (Andrea skulle undersöka möjligheterna i Ystad redan inför

6 6(6) februarimötet). Gösta nämnde att även Båstad tidigare har visat intresse. Något möte blir säkert också på Länsstyrelsen. 12. Övrigt Gösta glömde i hastigheten berätta, men kan som sekreterare reparera fadäsen för de som läser detta: 1. från Georg Carlsson, SLU, har kommit en inbjudan till en heldags slutseminarium i projektet Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi nätverk och fältförsök i Alnarp den 17 december Schema och länk till anmälan utlovades komma senare. 2. Skånska Landskapsdagen beräknas nästa gång äga rum våren 2015 i Höganäs kommun (Trelleborg 2014) med leder som tema. Vid pennan /Gösta Regnéll