Minnesanteckningar från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 14 februari 2012 kl cirka 12.

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(6) Pernilla Olsson Minnesanteckningar från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 14 februari 2012 kl cirka 12. Plats: Länsstyrelsens Kristianstadskontor, Ö. Boulevarden 62 A, sessionssalen 40 deltagare: Anna Grönlund, Bromölla kommun Anna H. Olsson, WSP Environmental, Malmö Arne Malm, Åstorps kommun, Vegeåns vattendragsförbund Bert Rydhagen, Naturskyddsföreningen i Ystad Boel Hedgren, WSP Environmental, Malmö Carina Wettemark, ekolog, Kristianstads kommun (Vattenriket) Caroline Pettersson, Åstorps kommun, Miljökontoret Charlotte Carlsson, Länsstyrelsen: Miljö- och Vattenstrategiska enh. Charlotte Lindström, Tomelilla kommun, kommunekolog Christel Strömsholm Trulsson, Svedala kommun: Bygg och miljö Geraldine Thiere, Fil dr limnologi Göran Cervin, Bromölla Gösta Regnéll, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Hans Nilsson, Länsstyrelsen: Landsbygdsavdelningen Heidi Tila, Naturvårdsingenjörerna Helena Nerbring Lisell, Svedala kommun: Bygg och miljö John Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Johnny Carlsson, Tullstorpsåprojektet Jonas Dahl, Kristianstads Vattenrike Jonas Gustafsson, Länsstyrelsen: Miljö- och Vattenstrategiska enh. Jonas Johansson, Lunds kommun: Kävlingeåns och Höje ås Vattenråd Lars Brander, HUT Skåne Lars Collvin, Länsstyrelsen: Miljö- och Vattenstrategiska enh. Lars-Erik Williams, Hässleholms kommun: Stadsbyggnadskontoret Lars-Evert Erlandsson, Svarteåns Vattenråd Lisbeth Borgström, Naturskyddsföreningen i Ystad Margareta Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Marika Stenberg, Ekoll AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro E-post Malmö Kungsgatan vx Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(6) Marteen Ellmer, Lunds kommun, Kävlingeåns och Höjeåns organisationer Måns Bruun, Länsstyrelsen: Naturskyddsenheten Olle Nordell, Landskrona kommun och Saxån-Braåns VV-kommitté Pernilla Olsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Pia Hertonsson, Ekoll AB Ragnhild Nilsson, lantbrukare, Åstorp Richard Nilsson, Ringsjöns vattenråd Torbjörn Davidsson, Ekologgruppen Tuve Lundström, Naturvårdsingenjörerna AB Ulf Hidås, Hushållningssällskapet, Kristianstad Ulrica Swärd, Högestad & Christinehof Förvaltnings AB Virginija Kulikauskaite, Kristianstads Vattenrike 1. Välkomstfika och hälsning samt presentationsrunda o praktisk info 2. Minnesantecknare: Pernilla Olsson (PP till föredragen läggs på HUT Skånes hemsida). 3. Förra minnesanteckningen (22 november 2011) läggs till handlingarna. 4. Något under övrigt? Information om den goda jorden (Arne Malm). 5. Mötesdagar 2012 påminnelse till almanackorna Enligt beslutet i november träffas vi i år även tisdagarna 22 maj, 11 september, 20 november. 6. Nya Skånska åtgärder för miljömålen Nya åtgärder formuleras i miljömålsarbetet inför åtgärdsprogrammet Vi får möjlighet att ställa frågor om åtgärdsförslagen under pågående remissrunda. Föredrag av Jonas Gustafsson (Länsstyrelsen): Nya bedömningsgrunder för miljökvalitetsmålen togs i bruk Kritik har riktats mot att antalet åtgärder tidigare varit för högt. Nu försöker man begränsa antalet åtgärdsförslag. En del åtgärder som föreslagits under hösten har strukits efter hand, för att åtgärden bör genomföras inom nuvarande verksamhet eller för att åtgärden hör hemma på nationell nivå, eftersom rådigheten på regional nivå är för liten. Dessa åtgärder kommer samlas i en separat lista, som eventuellt kommer ingå i det regionala åtgärdsprogrammet. 7. Det nya landsbygdsprogrammet inför 2014 (se även PP-presentationen)

3 3(6) Gösta påpekar att det är viktigt med en livlig diskussion och en kunskapshöjare på detta komplicerade och viktiga område. Hans Nilsson inleder: Revideringen av landsbygdsprogrammet började våren Hans presenterar på PP det arbetsmaterial från Jordbruksverket, som just för närvarande bearbetas av länsstyrelserna i en snabb-process. Måns Bruun (Miljöavdelningen, Länsstyrelsen) kommenterar hur stöden till betes- och slåttermarker föreslås utformas. Många frågetecken återstår dock. Viktiga mål är att det ska bli enklare, med färre villkor och trots detta effektivare åtgärder; mål som naturligtvis inte är lätt förenliga. Bland de övergripande nyheterna som föreslås från EU och alltså ska gälla alla länder är ett krav på förgröning på 7 % av arealen (beräkningssättet ännu oklart). Ett krav på att man ska ha minst 3 grödor kan bli knepigt, inte minst i norra Sverige. Därefter koncentreras diskussionen till sådant som vi i Sverige åtminstone delvis kan påverka, även om EUs ramverk måste beaktas. En nyhet är att skyddszoner försvinner i nuvarande form, utan föreslås ligga inom direktstöd (pelare 1). - En kort diskussion förs om definitionen av gröda. Det går inte att ge svar på detta ännu. Måns förtydligar bla förslagen på ersättningar för biologisk mångfald och kulturmiljöer, och för miljö- och klimatvänligt jord- och skogsbruk. Just när det gäller stöden till betes- och slåttermarker finns olika alternativ; inget helt överlägset i alla avseenden. Det finns förslag på nya villkor för mosaikbetesmarker. Gösta nämner att man i Danmark vill föreslå att EU-stöden ska användas för att nå målen i Natura-2000-områden. En princip för stöden är och kommer att vara att det bara går att få ersättning för kostnader (utbetalda eller egna insatser) eller i vissa fall för att man avstår från en mera lönsam alternativanvändning (när man t ex lägger ut våtmark, där man annars kunde odlat vete). Man kan alltså inte få direkt ersättning för att marken har höga biologiska värden. Gösta ser stora möjligheter med för särskilt Skånes slättbygdskommuner med det nya förslaget om beträdor. Syftet med dessa kommer att vara rekreation och de föreslås vara 4-10 m breda. Gösta hoppas att detta stöd kommer med i det slutliga förslaget och att kommunerna sedan stödjer att beträdor anläggs och upprätthålls på rätt ställen.

4 4(6) Kreotoper är ett nytt förslag i stöden och innebär att man skapar nya småbiotoper. I Miljöinvesteringar kommer det som idag kallas specialinsatser att ingå, och de föreslås finnas kvar. Förslaget är att schabloner ska användas istället för faktiska kostnader. När det gäller våtmarker föreslås att: - för anläggning ska reglerna likna de nuvarande, - för skötsel föreslås att man ska rensa våtmarken var femte år, vilket inte känns realistiskt som generell regel. Tuve anser att det finns en stor spännvidd när det gäller behov av rensning i våtmarker. Torbjörn instämmer men påpekar att det är en viktig möjlighet att kunna få stöd för rensning. Hans nämner att för Minskade växtnärings- och växtskyddsmedelsförluster kommer ett större ansvar att läggas på lantbrukaren. Det är mycket viktigt att åtgärden växtnäringsplanering utformas, så att övergödning och läckage minimeras. Gösta nämner att förslaget till anpassade skyddszoner liknar det nuvarande. Det har hittills sökts i mycket liten utsträckning, men en liten men viktig förbättring i villkoren kan öppna för en betydande ökning kravet på att den anpassade skyddszonen (typ våtsvacka) helt ska omges av åkermark försvinner. Därmed kan zonen även placeras där t ex ett låglänt område ligger intill en å, som kanske stiger upp och drar med sig partiklar och gödning från plöjda ytor t ex vartannat år. Arne anser att det är viktigt att tillåta fånggrödor som ej behöver besprutas, t ex. vårkorn. Arbetet med Landsbygdsprogrammet kan följas på Jordbruksverkets hemsida gdsprogrammet/nyttlandsbygdsprogram e f24e2ca html 8. Digitalt kartskikt för vattenplanering hur har det utnyttjats i Tomelilla, Simrishamn och Ystad? (se även PP-presentationen) Charlotte Lindström och Marika Stenberg presenterar ett planeringsunderlag som arbetats fram utifrån digitala höjddata och historiska våtmarkslägen. Charlotte: kommunens VA-, bygg- och miljöavdelningar har redan användning för

5 5(6) kartskiktet. Det färdiga planeringsunderlaget är mycket användbart vid fysisk planering, och har redan använts vid planering av bebyggelse, vindkraft och GCvägar. Torbjörn påpekar att det är värdefullt att koppla ihop höjddata med höjderna på dikningsföretagen. Anna Grönlund vill i detta sammanhang uppmärksamma att Skräbeåns vattenråd ska arrangera en workshop den 1 mars, med målgrupperna tjänstemän inom VAoch fysisk planering på kommuner. Syftet är att uppnå gemensam planering för avrinningsområdet och en gemensam vattenkarta. 9. Vad behöver ett vattenråd veta? (se även PP-presentationen) Lars Collvin: Med Kävlingeåns nedre del som exempel, har ett stort material sammanställts till ett åtgärdsprogram för en vattenförekomst. Kan det tjäna som underlag och inspiration även på andra håll? Presentationen är omfattande och vi hänvisar till det på HUT Skånes hemsida. Torbjörn: vattenförekomsterna inom ett vattensystem påverkar varandra, viktigt att ta hänsyn till. LC: vi kan inte göra lika grundliga åtgärdsprogram för alla vattenförekomster, utan får prioritera de där hot och värden överlappar. Detta omfattande åtgärdsprogram kan emellertid fungera som en mall för åtgärdsprogram framöver. Åtgärdsprogrammet för Kävlingeåns nedre del blev färdigt i april 2011, därefter förankrades det internt och externt. Vattenråden är helt centrala i detta arbete, men Länsstyrelsen ska vara stödjande. Gösta: det viktigt att nu ha fokus på åtgärder. Vissa åtgärder kan göras med mindre underlag än i det presenterade åtgärdsprogrammet för Kävlingeån. 10. LOVA-nytt (se även PP-presentationen, som är uppdaterad med hänsyn till en del som inträffat efter mötet) Gösta Regnéll: LOVA-besluten kommer i slutet av mars. Antalet ansökningar har blivit 33 (35, om vi räknar två som kunde tas på fjolårets pengar) och de handlade om Båtbottentvättar (2 + 1) Mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar (4 ansökningar + 1 i fjol) Vattenåtgärder (12) Här handlar det mest om vattendragsrestaurering, och sjörestaurering, men också om reduktionsfiske, fosforfällning VA-planer (5) VA-åtgärder (2) Våtmarker (6) Övrigt (2)

6 6(6) LOVA anslaget till Skåne blev i år 13,8 Mkr. Det finns fortfarande ett betydande utrymme till nya ansökningar. 11. Övrigt nytt från Länsstyrelsen (se samma PP-presentation som ovan) Gösta ger korta presentationer om data från höjddatabasen och vattenarkivet. Det senare är färdigdigitaliserat, med 3350 linjeobjekt och 3255 polygoner (båtnadsområden), se Övrigt Arne Malm informerar om den ideella organisationen Den goda jorden. Arne påpekar att enligt Miljöbalken får god åkermark inte exploateras om alternativ finnes. Detta är dock svårt att praktisera. Läs mera på intressanta hemsidan Pernilla Olsson