Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation Startår: 2012 (En mindre ringmärkningsverksamhet gjordes 2011 och dessa siffror har vanligen lagts till 2012 års siffror.) Verksamheten leds av GFS styrelse: Jan Artursson, Gunnar Andersson, Peter Backman, Peder Kinberg (sekr), Anders Netshagen, Lars Peterson, Thomas Ring, Gunnar Selstam (ordf) och Kjell Sjödelius (kassör). Verksamhetsområde: Ringmärkning, färgmärkning och inventering. Besök på station: Grupper som har besökt oss är en ornitologisk förening från Skåne (21 personer), ett dagis och en Mulleskola. Märklabbet ligger i ett populärt naturreservat och vi har dagligen besök, uppskattningsvis 270 personer har tittat på just ringmärkningsverksamheten. Liksom föregående år har några ornitologer från andra länder besökt oss efter att funnit oss på nätet eller via turistinformation. Publikationer: Kort artikel (1 sida + bilder) i Fåglar på Västkusten av Niklasson och Selstam, Verksamhetsberättelse, regelbundet uppdaterad Hemsida samt två reportage i Bohusläningen 10 augusti och 28 september). Fem Föredrag har hållits på Sveriges pensionärers årsmöte, BohOFs årsmöte, Rotary i Kungshamn, Folkets hus i Hunnebostrand och Rotary i Munkedal. I Vår Fågelvärld nr kommer en artikel om ortolansparv.. Säsong 2013: Januari till november Antal ringmärkta fåglar: maj-juni 372, juli-november 859. Tre vanligaste ringmärkta arter: Lövsångare 198, törnsångare 158 och ärtsångare 81. Observerade sällsyntheter: mindre flugsnappare (ringmärkt), taigasångare, härfågel, alkekung. (Såväl taigasångaren som härfågeln var nära näten.) Forskningsprojekt: Färgmärkningsprojekt på gulsparv, undersökning av fästingar hos fåglar. Deltagande i andra aktiviteter: Gunnar Selstam deltar i Umeå Europas kulturhuvudstad (2014) Fåglarna visar vägen och Ortolansparvens migrationsmönster (ljusloggers och inventeringar). Kontakt via sekreterare: peder.kinberg@gmail.com Hemsida: Fysisk byggnad: Station i Grosshamn. Vi har ett ringmärkningslabb på 10kvm, som enbart vi själva disponerar. Vi har utrustat det med 2 märkplatser. I en närliggande barack har vi övernattningsmöjligheter och i ett närliggande boningshus som förvaltas av kommunen kan vi ha gruppmöten. Dessutom finns torrdass, som sköts av västkuststiftelsen. Alla husen har el. Kommunen planerar att dra in vatten nästa år, vilket är trevligt, men faktiskt inte nödvändigt för vår verksamhet. Figtext: Återsamling en vanlig ringmärkardag utanför Märklabbet Foto A Netshagen Kraftigt utökat antal ringmärkta fåglar jämfört med föregående år Året 2013 ringmärktes 1231 fåglar och det skall jämföras med de 589 ringmärkta för startåret Målsättningen i år var 1000 fåglar och detta antal passerades 31 augusti. Sammanlagt 51 arter

2 ringmärktes 2013 jämfört med 40 föregående år och 2 arter De nya arterna som tillkom ringmärktes framförallt på våren. Ökningen av antal ringmärkta fåglar återspeglar såväl det ökade intresset för stationen som utbildningsverksamheten.. För ringmärkningsverksamheten rapporterades i Svalan och Kustobsar.se. För naturvårdsreservatet innebär vår verksamhet kraftigt utökad bevakning av fåglarna. Särskilt gäller detta småfåglar. Vegetationen är ganska snårig med täta buskar med mycket nypon, slånbär, hagtorn och dessutom brännässlor varför det inte är förvånande att ringmärkningen ger större tal av småfåglar. Tättingmärkning Nästan all ringmärkning av tättingar har genomförts i Grosshamn, mitt på Ramsvikslandet. Ramsviklandets naturreservat är ett stort område, 2729 hektar och ett Natura 2000-område. Grosshamn representerar den härdiga buskvegetation som finns i skrevor och skyddade områden alldeles intill havet. Biologiska habitat är cirka 25%, medan resten utgörs av kala berg, oftast väl slipade av havet. Trots detta kunde vi fånga över 1000 fåglar. Framtiden får utvisa om detta var ett särskilt lyckosamt år. När det gäller migrerande fåglar ser vi hur dessa drar längs kusten. Vi har också sett hur de kommit in från havet och då troligen lämnat Skagens rev och flugit östvart. Vi har ett nät Fältnätet uppsatt på en strandäng 100 m från havet och här fångade vi sångare som lövsångare i maj. Troligen kom de från havet. Under augusti fick vi inga sångare i detta nät. Ramsvik har fler biotoper. Längst söderut ligger Tryggö och ett nät sattes upp 400 meter från havet i en väl skyddad liten dal under en dag i början av augusti. Dalen har flera trädgårdar. Nio törnsångare, vanligaste sångaren, och en lövsångare fångades. I de östliga delarna på bägge sidor om kanalen finns ett flertal vassbälten. I denna speciella miljö finns många häckande och rastande småfågel. Områdets havsstrandängar och grunda vikar är välbesökta rast- och häckningsplatser för vadarfåglar. Särskilt Haby bykt strax söder om Grosshamn finns goda möjligheter till vadarmärkning. Såväl stora som små vadare rastar här. (Några kilometer öster om Ramsvik finns ytterligare ett välkänt vadarställe för rastande vadare, Hunnebo Lera. Ligger dock utanför vårt tillstånd från RC.) I de norra delarna finns ett flertal dalar som är skogbevuxna och där virkesuttag sker (enligt skötselplanen). Här finns förutom kustnära småfåglar även mesar och hackspettar. I Ramsvikslandets skärgård finns änder, måsfåglar, labbar och vadare representerade. Det är ganska få skär och till exempel ejderhonorna ligger tätt på en del ställen. En kraftig nedgång i antalet trutar har märkts under senare år. Ibland blåser det in havsfåglar som stormfågel, alkekung och havssula. Det är främst sydvästlig storm som ibland ganska stora mängder havsfåglar kan blåsa in. Av Ramsvikslandets biotoper har vi fångat 99% i kustnära snår och fält i Grosshamn. Detta har varit en stor fördel under utbildningen. Nu när vi blivit mer varma i kläderna kan och bör även andra alternativa biotoper inom Ramsvikslandet testas. Grosshamn representerar en av de olika biotoperna för området och med mer fångstplatser får vi säkerligen som följd olika artfördelningar i fångsterna på de olika biotoperna. Det bör nämnas att när det gäller havsfåglar har Kåre Ström försökt fånga stormsvala i en av vikarna. Kåre har fångat stormsvalor på Hållö söder om Ramsvik. På bägge dessa ställen har man

3 fritt ut mot havet med endast små skär framför. Figtext: I Ramsviksområdet rapporteras många fjällfåglar under migrationsperioderna här exemplifierat av en blåhake i början av maj. För att studera fjällfåglar behöver vi ringmärka tidigare på våren särskilt april liksom senare under hösten. Foto: A Netshagen Pull- och ungfåglar Som framgår av rapporten till RC har vi fångat en del knappt flygfärdiga ungar. En del av dessa har vi registrerat som pulli, dvs. boungar, när framförallt vinglängden varit mycket kort. Den enda egentliga pullmärkningen vi gjorde var av från det ladusvalepar som häckade i märklabbet. Vi hade själva satt upp en svalbräda och hade sådan tur att få häckning. Ungarna började flyga dagen efter märkningen och uppehöll sig en månad i Grosshamn. Intressant i år är att vi fick några kontroller från föregående år och det skall bli intressant att följa utvecklingen följande år. Figtext: Ladusvala (ringmärkt) med ringmärkta ungar. Foto: G Andersson Figtext: I ögonhöjd utanför Märklabbet vilade svalparet under bobygget. Vi satte upp en svalbräda och paret fick fyra ungar som alla ringmärktes och blev flygga. Foto: P Kinberg Figtext: Sädesärla häckade under nockpannan. Ingen pullimärkning gjordes detta år. Foto: P Kinberg Eventuell framtida CES-märkning Vi har uppfattat RC:s önskningar om att så småningom sätta upp en CES-märkning. När 2-3 ringmärkare känner att de kan ta ansvar och har nått färdighet för medhjälparlicens kan vi sätta upp detta.

4 Återfynd och kontroller Fram till 1 november 2013 har vi fått 3 återfynd och en kontroll som vi själva inte ringmärkt. En koltrast från Finland, göktyta i närmsta samhälle (Hunnebostrand) och en talgoxe på Ramsvik. På Nidingen kontrollerades en ängspiplärka. Ängspiplärkan var ringmärkt i augusti i Grosshamn och kontrollerad året därpå i april på Nidingen. Ängspiplärkan har troligen flugit längs Bohuskusten. Framtida återfynd och kontroller får visa på flyttvägarna längs Bohuskusten. Denna ängspiplärka utgör vårt enda långväga fynd av småfågel. Under 2013 kontrollerades 14 fåglar som ringmärktes året innan. Totalt utfördes 151 kontroller under Detta var 112 individer. Några få kontrollerades mer än 4 gånger. Återvändare av tropikflyttare Under perioden 1-10 maj kontrollerades 9 tropikflyttare. Arterna var 6st rödstjärt, järnsparv, grönfink, stenskvätta, ärtsångare och törnsångare. (Vi hade en kontroll 2012 från 2011, men kan inte jämföra eftersom vi inte hade tillstånd att märka i maj 2012). Vi tycker det är viktigt att följa tropikflyttarna i fortsättningen, inte minst i ljuset av att det totala antalet återvändande fåglar från Afrika till Europa minskar sedan mitten av 70-talet. Några i gruppen tropikflyttare som ringmärktes på våren kunde sedan kontrolleras på hösten. Huruvida dessa representerar lokala fåglar eller fåglar som passerar Ramsvik vår och höst vet vi inte utan behöver både mer material och längre märkningstid för statistisk bearbetning. Utbildning Under 2013fullföljde 11 personer utbildningen om ringmärkning och fick intyg för detta. Kursen genomfördes på samma sätt som föregående år med teori, laborativa övningar och praktik. Vi har inte gjort reklam för kursen mer än vad som stått på Studiefrämjandets hemsida, men har redan anmälningar för Figtext: Jan Artursson visar ringmärkning för en dagisgrupp. Foto: P Kinberg Gulsparvsprojektet Projektet är parallellt med ortolansparvsprojektet i Umeå för att jämföra häckningsbiologi. I Västerbotten dessutom för att studera konkurrens mellan arterna I Sotenäs har 35 gulsparvar ring- och färgmärkts. De har fotograferats och ett flertal mått tagits och ruggning kontrollerats enligt två särskilda protokoll. Antal märkta och kontroller (både fångade och där färgmärkta avlästs med kikare) ges i tabell 4. Vi kan notera att kontroller (fångade eller siktade färgmärkta) tycks följa ett visst mönster. Sommarmärkta har inte siktats på vintern utan först nästa sommar och vintermärkta har siktats först nästa vinter. Materialet är litet och gulsparvarna måste studeras prospektivt ytterligare några år. Projektet ser emellertid lovande ut i vårt tycke. Vi har sett ut ytterligare några platser och talat med berörda markägare, där vi kan fånga gulsparvar för att öka antalet Fästingprojektet I samarbete med professor Tomas Bergström, immunologi, Göteborgs universitet och professor

5 Thomas Jeansson, Entomologi, Uppsala universitet samlades fästingar på fåglar större delen av sommaren. 150 fästingar plockades på 83 fåglar. Analys kommer inte bara att göras av de kända Borrelia, Rickettsia och TBE utan av en rad andra smittagens. Dessutom kommer artbestämning att ske. Fördelen för fåglarna är att bli av med fästingarna. Insamlingen ger forskarna möjlighet att se både förekomst och frekvens av virus och bakterier. Även en biotopanalys skall göras. Insamlingen fortsätter sommaren Figtext: Enkelbeckasin som fastnade i nätet Foto: H Petterson Figtext: Steglits, ringmärkt Foto: G Andersson Figtext: Denna underbara Härfågel var bara en halv meter från ett nät under ringmärkningstiden. Foto: G Andersson Grosshamn 2 april 2013 Gunnar Selstam Ordf