Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare.

Transkript

1 Historik Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare föddes Erik Nilsson i en by i Småland. Eriks barndom och ungdom tillbringades på sjukhus och i vila i sitt hem. Erik föddes med blödarsjuka, som förr behandlades med vila och blodtransfusioner. Som sängliggande fanns det inte mycket för en liten pojke att göra. Erik fördrev sin tid med att lyssna på radio. Barnens brevlåda, ett program med Sven Jerring som programledare, blev favoritprogrammet för Erik. Där hörde han andra sjuka barn berätta om sitt liv och Erik förstod att han inte var ensam om en tråkig vardag och ett sängliggande liv. Det var då hans idé om att glädja sjuka barn fick fäste. Via radioprogrammet fick han tillgång till adresserna till de sjuka barnen runt om i Sverige. Erik började skicka små hälsningar och gåvor till de sjuka barnen. 1946, vid sjutton års ålder, arbetade Erik för fullt med sitt projekt och det upptog större delen av hans dag uppmärksammade Sven Jerring detta i sitt radioprogram genom en intervju med Erik där han fick beskriva sitt projekt. Arbetet tog ordentlig fart. Folk i Sverige började skicka gåvor till Erik som de ville att han skulle förmedla vidare till de sjuka barnen. Även pengar för att bekosta porto och andra kostnader runt distributionen skänktes. Vid denna tid, 1954, började Erik ge ut en tidning. Tidningen, De sjukas vän, skickades ut till alla givare i Sverige och i tidningen skrev Erik om vart alla gåvor tog vägen. Erik Nilsson, eller Farbror Erik som han kom att kallas, dog 1966 endast 37 år gammal. Arbetet som han påbörjade hemma i sin sjuksäng i Småland lever vidare och innefattar idag projekt i 25 länder. Arbetet att skicka presenter till sjuka barn finns kvar i verksamheten med Farbror Eriks ord sjuka barn kan bli glada barn som ledord.

2 Organisation Erikshjälpen är uppdelad i fyra fristående delar. Erikshjälpen Erikshjälpen leder biståndsprojekten och är aktiv i 25 länder runt om i världen. Detta finansieras av faddrar, månadsgivare, SIDA, SMR (Svenska missionsrådet), samt av Erikshjälpens egna second handbutiker. Erikshjälpen Second Hand Butiker finns på ca 50 orter i Sverige och engagerar ungefär 1800 ideellt arbetande. Privatpersoner skänker till butikerna och privatpersoner köper i butikerna. Överskottet, efter hyreskostnader för lokal och andra fasta kostnader, går till Erikshjälpens biståndsprojekt. Här finns det ett krav på ett överskott på minst 20 % av omsättningen för att butiker ska få drivas i Erikshjälpens namn. Human Bridge Detta är Erikshjälpens och Läkarmissionens gemensamma organ för materialbistånd runt om i världen. Skandinaviska Läkarbanken Läkarbanken administrerar läkarinsatser runt om i världen och Erikshjälpen är med och finansierar förmedlingen. Runt 50 läkare per år skickas till sjukhus i främst Afrika men även andra länder där behovet är stort. Varje år så får ca människor specialistvård via läkarbanken. Samarbeten Förutom sin egna uppdelning så samarbetar Erikshjälpen med andra organisationer. De är aktiva i insamlingen till Världens barn och är med och distribuerar tidningen Rafiki som är en skoltidning för barn i Sverige om barn i världen. Det finns även samarbete med olika idrottsklubbar i Sverige där aktiva är engagerade som faddrar, givare eller genom olika samarbetsprojekt.

3 Pg: Bg: Erikshjälpen har ett plusgirokonto som börja på 90. Detta innebär att de hela tiden granskas av SFI, Svensk Insamlingskontroll. SFI har regler som måste följas och SFI står på givarens sida. En organisation som har ett 90-konto garanterar att minst 75% av de insamlade medlen går till ändamålet för insamlingen. Erikshjälpen har som mål att 85% av de insamlade medlen går till ändamålet. Givare och faddrar Erikshjälpen samlar varje månad i pengar från månadsgivare, enskilda givare och faddrar. Hur mycket pengar privatpersonen vill skänka är frivilligt både som månadsgivare och som enskild gåva. Det händer även att privatpersoner testamenterar delar av eller hela sin tillgång till Erikshjälpen. Hos Erikshjälpen kan man även bli fadder. De erbjuder olika typer av fadderskap. Det går att välja på att bli enskild fadder, då sponsrar man via ett specifikt barn en grupp människor i barnets by. Faddern får foto på barnet och har möjlighet att skriva till samt besöka barnet. Pengarna går dock inte enbart till det specifika barnet utan blir en hjälp för hela barnets familj eller i andra fall hela byn som barnet bor i. Projektfadder är ett annat fadderskap som är möjligt att välja. Då sponsrar man ett visst projekt i en by eller på en skola eller barnhem. Hos Erikshjälpen kan man även bli ung fadder. Då är summan som skänks varje månad lägre men i övrigt är det samma som för enskild fadder. Ung fadder är för privatpersoner under 30 år.

4 Intervju med Valdemar Landén Erikshjälpen Second Hand Rättvik Valdemar Landén har arbetat på Erikshjälpen Rättvik i 10 år. Innan arbetade han som pastor i Pingstkyrkans församling i Rättvik. Beslutet att gå över till Erikshjälpen var inte svårt säger han själv. Som barn följde han med sina föräldrar som reste runt som missionärer i Afrika och närheten till biståndsarbete har alltid funnits där. Valdemar kände sig lockad av att möte fler människor än församlingens medlemmar och att dessutom få möjligheten att driva butiken med biståndsprojekt som grundverksamhet. I dag är Valdemar ansvarig över butiken i Rättvik. Till sin hjälp har han många människor med olika typer av anställning och till det tillkommer flertalet volontärer. Valdemar själv är anställd heltid av Erikshjälpen. Två i personalen är fast anställda, en till 75 % och en till 85 %. I fikarummet denna förmiddag finns det sex personer till. Valdemar berättar att de är satta i olika former av arbetsmarknadsåtgärder av arbetsförmedlingen. Några som social träning men de flesta som en åtgärd efter långvarig arbetslöshet. Bland de som arbetar hos Erikshjälpen Rättvik finns nästan alltid en eller två personer som är dömda till samhällstjänst eller ungdomstjänst. Dessa personer har gjort sig skyldiga till olika typer av brott och blivit dömda till allt mellan 10 och 500 timmar samhällstjänst. Den som har haft det längsta straffet var dömd till 540 timmar samhällstjänst, han gjorde sin sista timme för ett par veckor sedan. Valdemar lägger stor vikt vid att aldrig fråga vad den dömda personen är dömd för. Alla som jobbar på Erikshjälpen strävar åt samma håll, att generera pengar till bistånd. Vad människor har gjort eller varit med om innan de hamnar hos honom är inte viktigt. Många väljer att öppna sitt hjärta och berätta vad de varit med om och vad de gjort men de allra flesta väljer att vara tysta och inget säga. Till dessa kommer det omkring 30 volontärer. Detta är oftast pensionärer som gör en insats för samhället. Att rekrytera yngre volontärer är svårt då verksamheten bedrivs dagtid och då arbetar de flesta eller går i skolan. Butiken har öppet varje onsdag eftermiddag och varje lördag förmiddag. Då kan alla som vill komma och fynda bland böcker, porslin, kläder, möbler, textilier, leksaker och diverse teknik. Kläder som är den nyaste delen i verksamheten omsätter bara det kronor varje år. Allt som säljs i butiken är skänkt av människor i Rättvik med omnejd. Upptagningsområdet sträcker sig omkring fyra mil från Rättviks centrum. När butiken öppnar så består kön utanför dörren av personer. De första som kommer är uppköpare från Dalarna. De letar fynd till sina egna antikbutiker där de kommer att sälja varorna för det fyrdubbla priset och ibland ända upp till tio gånger dyrare. Detta är lite av en brist hos butikerna påpekar Valdemar. Det är svårt att hitta personal med rätt kunskap om värdet hos en vara och som dessutom är beredd att jobba ideellt. Nästa gäng med kunder som strömmar in i butiken är de alldeles vanliga människorna som kikar lite i största allmänhet eller är ute efter en specifik vara som de behöver. Butikens hjärta är ett kafé. Där samlas kunder och personal vid gamla skänkta soffor, bord och stolar för att dricka en kopp kaffe och få sig lite doppa till.

5 Butiken i Rättvik har funnits sedan För fem år sedan flyttade verksamheten till en större lokal. Detta för att insamlingen hade ökat så mycket samt att de ville utöka med klädavdelning. Denna flytt har inneburit stora kostnader för verksamheten men de hoppas på att innan 2010 är slut ska vara uppe i de krav som stiftelsen har för att få fortsätta bedriva verksamhet i Erikshjälpens namn. Detta krav är att minst 20 % av omsättningen måste gå till bistånd. De har under flytt och renovering av den nya lokalen legat på endast 15 % men då det har funnits naturliga orsaker till detta så ges det dispens. Mötet med Valdemar gav mig mycket att fundera på. Hans genuina kärlek till medmänniskor i alla samhällsklasser och i alla delar av världen är beundransvärd. Han pratar varmt och ömt om de ungdomar som av olika anledning dömts till ungdomsvård och samhällstjänst. Hans hjärta brinner för att få förmedla bistånd och göra en hjälpinsats i andra delar av världen där människor inte föds till de för oss naturliga sociala skyddsnäten. Men även den hjälpinsats som sker i det dolda med olika insatser för arbetslösa och dömda i Sverige som av någon anledning hamnat på kant med lagen. Det kan vara allt från misshandel till rattfylleri, Valdemar är beredd att hjälpa alla. Vid sidan om sitt engagemang i Erikshjälpen så är han engagerad i ett biståndsprojekt via Pingstkyrkan i Rättvik. Valdemar är en person som finns med överallt där det behövs en medmänniska. Han finns här, alltid beredd att göra vad han kan för både liten och stor. Jag vet att Valdemar har ett fantastiskt hus här i Rättvik där han lever tillsammans med sin fru och deras fyra barn. Kärleken till livet ger mig kraft, avslutade Valdemar, för att sedan springa iväg och öppna porten. Klockan var halv tolv och han väntade en stor leverans möbler från ett dödsbo. Allt var testamenterat till Erikshjälpen Rättvik. När jag lämnar Erikshjälpen efter två timmar känner jag mig alldeles upprymd och lycklig. Kan han kan jag, orkar han orkar jag.

6 Ett arbete i Samhällskunskap A Annica Furugård Västerås Folkhögskola november 2010 Källförteckning: Nilsson Ulla, Farbror Erik, Erikshjälpen-Holsbybrunn, Sjätte upplagan, 2007 Erikshjälpen.se, hämtat november 2010,