Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar

Transkript

1 Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar på uppdrag av Helsingborgs stadsida

2 Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia Holmström. Foto: Jan Pröjts. Uppdragsgivare: Helsingborgs stad. Omslagsbild: Hane av grönfläckig padda på Örby ängar, den 2 maj Landskrona EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Lokalbeskrivning... 4 Genomförande och resultat... 6 Utsättningar... 6 Överlevnad... 8 Återfynd och lek... 9 Problem Sammanfattning och fortsatt arbete Inledning Rapporten redovisar resultatet från åtgärder för grönfläckig padda (Bufotes viridis) på Örby ängar söder om Helsingborg Åtgärderna har utförts av Ekologgruppen på uppdrag av Helsingborgs stad. Finansiering har delvis skett via LONA-medel, vilka är avsatta för åren gjordes provutsättning av grönfläckig padda på Örby ängar, vilket utföll så väl att en fortsättning bedömdes vara rimlig. Grönfläckig padda är i nuläget fortfarande betraktad som hotad i Sverige som en följd av en rad negativa faktorer. Arten är klassad som sårbar (VU) i den nya nationella rödlistan från Äldre förekomster vid Helsingborg finns uppgivna från Örby ängar under första halvan av 1900-talet, de nordligast kända vid Öresund. Området var då mycket mer öppet än idag med en större mängd lekvatten av rätt typ (solbelyst och grunt vatten). Inom det nationella åtgärdsprogrammet för grönfläckig padda är syftet bl a att skapa nya lokaler genom introduktion av paddor, i form av ägg, yngel eller årsungar från existerande lokaler. Denna metodik har praktiserats på flera ställen under det senaste decenniet, med etablering av arten på nya ställen. Helsingborgs kommun lät gräva nya lekdammar på Örby ängar 2012 och 2015, i syfte att underlätta en återetablering av grönfläckig padda på sin gamla lokal har utsättningar genomförts vid dessa dammar, samtidigt som överlevnaden kontrollerats av ägg, yngel och årsungar undersöktes lek och föryngring mera noggrant, efterhand som vuxna paddor återkommit till dammarna. Ansvarig för genomförande och redovisning under perioden har varit Jan Pröjts, Ekologgruppen. Ett särskilt tack riktas till personal på Helsingborgs stad, för biotopvårdande åtgärder och gott samarbete, samt Mats Wirén för goda råd och praktiskt hjälp. 3

4 Lokalbeskrivning Det kommunala naturreservatet Örby ängar är beläget vid Öresundskusten söder om Helsingborg. Dammar som mest varit i fokus inom projektet är benämnda kustdammen, dukdammen samt hagdammen, vilka alla är grävda av Helsingborgs stad sedan Se bilder och karta i figur 1 och 2. Kustdammen och dukdammen ligger intill varandra, medan hagdammen är belägen knappt 100 meter inåt land. Dammarna är grundvattenförsörjda och håller grunt och varmt vatten under sommaren. Dukdammen är som namnet antyder täckt av dammduk för att hindra alltför mycket igenväxning, vilket gynnar grönfläckig padda. Landmiljön i stort består av sandstrand vid havet samt sandiga ängsmarker inåt land och runt de aktuella dammarna. Mellan ängsmarkerna finns f d laguner och fuktstråk, numera till stor del igenvuxna med buskar och träd. Förutom badande under sommaren rör sig ganska många människor längs de gång och cykelvägar som löper i syd-nordlig riktning, vilket har den positiva effekten att det skrämmer bort en del rovdjur. Hävd i form av kobete förekommer tidvis runt hagdammen, medan de två andra endast hävdas genom årlig slåtter på marken runt om. Delar av ängsmarken är avbränd en gång under perioden i naturvårdssyfte. Helsingborgs stad står för skötseln av området. Befintlig groddjursfauna består av vanlig padda och vanlig groda, och alltså får betraktas som ganska artfattig. Inga salamandrar är än så länge påträffade i de tre aktuella dammarna. Figur 1. Kustdammen och dukdammen överst, hagdammen underst. 4

5 kustdammen hagdammen dukdammen Figur 2. Dammar på Örby ängar, som grävts/restaurerats 2012 (röd cirkel). Blå cirklar markerar platser för nya dammar som grävts/restaurerats 2015 och som främst varit aktuella för utsättning av grönfläckig padda. Grundkarta Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad. 5

6 Genomförande och resultat Utsättningar Utsättningar av ägg, yngel och årsungar från andra lokaler är sammanfattat i tabell och 2014 skedde insamling av äggsträngar i Limhamns kalkbrott, för utsättning i framförallt kustdammen. Dukdammen var då ännu inte grävd. Utsatta ägg har varje gång placerats i specialdesignad bur för att öka överlevnaden och underlätta kontrollen av kläckningen. När äggen kläckts och ynglen blivit frisimmande har de släppts ut sattes ägg ut i dukdammen och hagdammen som var insamlade vid Lundåkrahamnen. Därefter har ingen utsättning av ägg genomförts, utan istället med yngel eller årsungar (nyförvandlade paddor). Direktflytt av 1500 yngel från Lundåkrahamnen skedde 2015 och 2000 yngel insamlade från Limhamns kalkbrott och LSR (Landskrona deponi) släpptes 20 årsungar ut från den då nyupptäckta Lundåkrahamnen, liksom 60 årsungar beslöts att i stället hämta årsungar från den större lokalen Norra hamnen i Malmö och 200 stycken släpptes ut intill dukdammen i slutet av augusti. Tabell 1. Sammanfattande resultat från utsättningar av grönfläckig padda på Örby ängar Antalet utsatta ägg, yngel och årsungar samt ursprungslokal inom parentes. LKB=Limhamns kalkbrott, LÅH=Lundåkrahamnen, LSR=Landskrona deponi, NHM=Norra hamnen i Malmö. Subadult=halvvuxet djur Damm Kustdammen Kustdammen Dukdammen Dukdammen Dukdammen Humös damm Damm v väg Hagdammen Ägg (LKB) (LKB) (LÅH) Yngel 1500 (LÅH) 2000 (LKB,LSR) Årsungar 20 (LÅH) 60 (LÅH) 200 (NHM) Överlevnad yngel Varierande Dålig Varierande Dålig Dålig Återfynd utom lek Årsungar Årsungar Årsungar Årsungar Årsungar 1 subadult 1 subadult Lek 2 hanar 2 hanar 3 hanar 2 honor 1 hona 2 äggsträng 1 äggsträng 6

7 Figur 3. kalkbrott. Äggsträngar i bur, innan kläckning. Kustdammen Äggen hämtades i Limhamns 7

8 Överlevnad Överlevnaden av de olika stadierna har varierat stort mellan år och dammar. Faktorer som väder, vattentemperatur och förekomst av rovdjur brukar påverka resultatet starkt var överlevnaden av ägg och yngel mycket bra i kustdammen, men dålig i den närbelägna humösa dammen söderut som samtidigt höll kallare vatten. En större mängd årsungar lämnade kustdammen redan vid midsommar på grund av det ovanligt varma vädret var överlevnaden av ägg och yngel dålig generellt, eftersom äggsträngarna blev mögelangripna i ett tidigt stadium. Kvarvarande yngel i dammen observerades fram i juni, men försvann därefter varför inte några årsungar från äggutsättningen kunde ses lämna vattnet. Överlevnaden av ägg och yngel 2015 varierade också, med tydligt bättre resultat i den då nygrävda hagdammen jämfört med dukdammen. Under utlagda presenningar invid hagdammen sågs en större mängd årsungar i augusti (se figur 4). Eftersom naturlig föryngring med två äggsträngar konstaterades i dukdammen 2016, genomfördes ingen ägg- eller yngelutsättning. Tyvärr försvann alla ynglen gradvis genom trolig predation från kråkor och änder, varför en stödutsättning med årsungar ändå fick genomföras senare under säsongen. Samma sak hände 2017, efter en lyckad parning med ägg i dukdammen. Både ynglen av grönfläckig padda och vanlig padda försvann efterhand, trots att ett nät spänts över dammen. Troligen samma änder som hållit till i dukdammen 2016 var åter på plats och tog sig genom (under) nätet. Fortsatta kontroller på eftersommaren har visat att en del årsungar från dels föryngring, dels från tidigare utsatta djur återfunnits i gräset runt dammarna, vilket visar att landmiljön verkar vara lämplig. Figur 4. Nyförvandlad årsunge vid hagdammen

9 Återfynd och lek Grönfläckig padda blir könsmogen vid 2 4 års ålder, varför lekande paddor kunde förväntas vid dammarna tidigast Redan 2014 hittades en halvvuxen grönfläckig padda på 5 cm vid havsstranden i väster. I maj 2015 kunde två hanar höras spela i den då nya dukdammen, utan att någon hona dök upp (se figur 5) sågs åter två spelande hanar. Den första parningen skedde strax därefter med två honor, som resulterade i två äggsträngar i dukdammen hittades en död hane i dukdammen tidigt under lekperioden, samtidigt som mest två andra hanar kunde höras spela senare i maj. En av dem parade sig med en anländ hona, och en äggsträng från paret var den enda föryngringen denna säsong. Denna äggsträng förvarades i bur fram till frisimmande yngel. Sammantaget har alltså projektet endast resulterat i få lekande paddor, äggsträngar samt begränsad naturlig föryngring 2016 och Ett önskat utveckling under projektets slutår 2017 hade varit lek med åtminstone ett tiotal vuxna paddor, fördelade i de tre dammarna. Figur 5. En av två lekande hanar i dukdammen

10 Figur 6. Den allra första deponerade äggsträngen, i dukdammen Notera mängden trådalger. Äggen utvecklades normalt. Problem Konkurrens Vanlig padda har en tämligen talrik förekomst i området och verkar ha ökat i antal under projektperioden. Det är känt att den konkurrerar med grönfläckig padda, dels i yngelstadiet och dels som vuxna djur under leken, då grönfläckiga honor kan kapas. Problemet är störst under en etableringsfas, när antalet vanliga paddor är mycket större än grönfläckiga. Det omvända förhållandet förekommer endast på mer extrema platser där, men mycket sällsynt. Normalt leker vanlig padda tidigare under säsongen, men det finns nästan alltid oparade hanar kvar när grönfläckig padda sätter igång sin lek hittades en tidigt anländ död grönfläckig hane i dukdammen, vilken kanske av misstag kramats ihjäl eller dränkts av en vanlig padda (se figur 7). En vanlig hane fick separeras från en grönfläckig hona i samma damm dagarna före. 10

11 Figur 7. Död hane av grönfläckig padda utan synliga skador, hittad i dukdammen Rovdjur Rovdjur i vatten och på land påverkar paddbeståndet starkt i alla stadier, vilket har visats både på Örby ängar och på andra ställen. Fisk, kräftor, rovinsekter, hästiglar, änder, kråkor, trutar, häger och mink är kända exempel. Även andra groddjur såsom salamandrar kan gå hårt åt ägg och yngel. På Örby ängar har konstaterats problem med framförallt fågel under projektperioden. Fisk, kräftor och salamandrar saknas i de aktuella dammarna. Rovinsekter förekommer naturligt och både dykar- och trollsländelarver ses ofta. Endast återkommande uttorkning av vattenmiljöerna reducerar den typen av rovdjur. De sista två åren under projektperioden har problemet med halvtama gräsänder blivit tydligt. Alla yngel från den första naturliga föryngringen 2016 försvann samtidigt som ett par gräsänder mer eller mindre fast hade bosatt sig i den lilla dukdammen. Änderna misstänks kunna äta en stor mängd yngel på denna typ av begränsade yta med lågt vattendjup. Ett sådant beteende med predation på yngel av vanlig padda har observerats på andra ställen. På grund av problemet med änder sattes säsongen 2017 ett nät tillfälligt över dukdammen, vilket även tänktes stoppa kråkor från att gå och plocka yngel i strandkanten (se figur 9). Nätet var i form av s k fotbollsnät med 9 x 13 cm maskor för att möjliggöra att lekande paddor kunde ta sig igenom. Kråkorna verkade hindras av nätet men åtminstone en gräsandshona tog sig in ändå. I skrivande stund håller hon fortfarande till vid projektdammarna på Örby ängar, och görs ingenting kommer samma problem att upprepa sig de kommande åren. Gräsandshonan har åtminstone 2017 legat på ägg i en närbelägen hagtornsbuske (övergivet kråkbo). Det kan också tilläggas att en sönderhackad vanlig padda hittades i kustdammen 2017, troligen med kråka som förövare. 11

12 Igenväxning och alger Grönfläckig padda gynnas i varma och vegetationslösa miljöer, samtidigt som vanlig padda missgynnas eftersom denna är mindre torktålig. Av den anledningen bör man hålla lekdammarna relativt kala och hindra etablering av vass och bredkaveldun. Gles lägre vegetation och kransalger är inget större problem, men strandkanten bör vara kal. När dukdammen grävdes 2015, täcktes den av en tjock dammduk för att förhindra just den typ av igenväxning som är negativ för grönfläckig padda (se figur 9). Under projektperioden har kustdammen och hagdammen varit tillräckligt fria från högre vegetation för att vara attraktiva för grönfläckig padda. Viss nedklippning av vass har skett i kustdammen, som dessutom grävdes om Däremot har tillväxten av trådalger (i form av algsjok) varit betydande i hagdammen både 2016 och 2017, samt tidvis även i dukdammen. Figur 8. Kustdammen Dammen grävdes 2012 och renoverades Viss igenväxning av vass förekommer, vilket kommer vara negativt för grönfläckig padda inom 1 2 säsonger. Figur 9. Dukdammen , efter uppsättning av nät. Dammduk under sanden begränsar tillväxten av vass och annan högre vegetation i och runt dammen vilket är positivt för grönfläckig padda. 12

13 Sammanfattning och fortsatt arbete Trots omfattande utsättningar av ägg, yngel och årsungar åren har alltså endast enstaka vuxna paddor återvänt till dammarna för lek. Tidvis intensivt spel av hanar visar dock att dammarna är tillräckligt attraktiva för de vuxna djuren, men negativa faktorer som rovdjur har minskat överlevnaden av framförallt yngel kraftigt. Detta begränsar i sin tur mängden årsungar, halvvuxna och vuxna paddor åren därefter. De goda resultaten 2013, 2015 samt årets relativt stora utsättning av årsungar innebär att man trots allt kan förvänta sig fler vuxna grönfläckiga paddor de kommande säsongerna. En fortsättning av projektet kräver dock att påverkan från rovdjur såsom gräsänder och kråkor kan hållas på ett minimum. Konkurrensen från vanlig padda är svår att göra något åt, annat än att flytta bort ägg och yngel från de dammar där grönfläckig padda normalt är aktiva. En fortsättning av projektet kan sammanfattas enligt nedanstående punkter: En årsvis fortsättning med kontroll av lek och föryngring i aktuella dammar föreslås. Dessutom bör man samtidigt fortsätta med utsättning av framförallt årsungar från lämplig lokal. Naturlig föryngring de kommande åren bör bevakas noga, där överlevnaden av ägg och yngel är helt avgörande för paddpopulationens tillväxt. Nät över dukdammen bör användas även de kommande säsongerna. Vid naturlig föryngring bör man sprida ut riskerna, genom att fördela ut äggen i fler dammar. Permanent avlägsnande av halvtama änder inkl nedtagning av hagtorn med tidigare bohäckning. Årlig skötsel av dammarna genom hävd av vegetationen, alternativt omgrävning vid behov. Årlig skötsel av ängsmarken genom slåtter, liksom tidigare. Hagdammen bör hållas avstängslad minst en säsong till, för att minska tramp från betande djur. Utplacering av träskivor, bräder eller andra gömställen intill dammarna, för att underlätta kontrollen av mängden årsungar. En utvärdering och bedömning av fortsatt arbete kan göras efter varje säsong framöver. Om resultatet visar på fortsatt lågt antal lekande paddor de kommande två åren med utebliven föryngring (årsungar), bör projektet avslutas. Om antalet instället ökar bör man successivt planera för fler lekdammar inom ett större område längs kusten söderut. 13