Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015

Transkript

1 Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar på uppdrag av Helsingborgs stadsida

2 Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia Holmström. Foto: Jan Pröjts. Uppdragsgivare: Helsingborgs stad. Omslagsbild: Vuxen hane av grönfläckig padda vid Örby, den 7 maj Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 9 Utskriftsversion: ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Genomförande och resultat... 3 Åtgärdsförslag för Inledning Rapporten redovisar resultatet från åtgärder för grönfläckig padda (Bufotes viridis) på Örby ängar söder om Helsingborg Arbetet har utförts av Ekologgruppen på uppdrag av Helsingborgs stad. Finansiering har skett via LONA-medel, vilka är avsatta för åren Grönfläckig padda är i nuläget fortfarande betraktad som hotad i Sverige genom en rad negativa faktorer. Arten är klassad som sårbar (VU) i den nya nationella rödlistan från Äldre förekomster vid Helsingborg finns uppgivna från Örby ängar under första halvan av 1900-talet, de nordligast kända vid Öresund. Inom det nationella åtgärdsprogrammet för grönfläckig padda, är syftet bl a att skapa nya lokaler genom introduktion av paddor, i form av ägg, yngel eller årsungar, från existerande lokaler. Denna metodik har praktiserats på flera ställen under det senaste decenniet, med etablering av arten på nya ställen. Nya dammar har grävts vid Örby 2012 och 2015, i syfte att underlätta etableringen av grönfläckig padda inom området. Utsättningar med ägg från Limhamns kalkbrott gjordes 2013 och 2014, varav den första resulterade i en större mängd småpaddor, men den andra var misslyckad. För att undvika fjolårets problem med igenväxning och grumligt vatten, utformades en av årets nygrävda dammar med dammduk, varefter ett tunt sandlager lades på. Den andra dammen grävdes i hagen österut och avstängslades efter en tids bete för att undvika alltför intensivt tramp i strandkanten. Ett tiotal hästar betade i hagen under Eftersom en halvvuxen padda hittades redan förra året, fanns också förhoppningen att det skulle dyka upp spelande hanar redan i år, d v s efter två övervintringar. Eftersök av lekande djur har således gjorts i år. Se nedan för beskrivning av moment. Ansvarig för genomförande och redovisning har varit Jan Pröjts, Ekologgruppen. Ett särskilt tack riktas till personal på Helsingborgs stad, för gott samarbete. Genomförande och resultat Under 2015 har åtgärdsarbetet genomförts enligt följande: Förkontroll och val av utsättningsdammar. Eftersök av lekande paddor. Insamling av ägg och yngel vid Lundåkrahamnen. Utsättning av ägg och yngel i två dammar. Kontroll av ägg, yngel och nymetamorfoserade paddor. Efterkontroll. 3

4 I samråd med Helsingborgs stad beslutades om utsättning i de nygrävda dammarna dukdammen (Örby 8) och hagdammen (Örby 9), (se figur 1 3). Äggsträngar insamlades från Lundåkrahamnen i Landskrona, och inte som tidigare från Limhamns kalkbrott. Insamling av ägg kunde genomföras den 24 april, i form av äggsträngar från uppskattningsvis 4 8 honor vid damm 2 vid Lundåkrahamnen. Äggen placerades på nät i en bur per damm på Örby, med stenar som tyngder, lock och infolappar bredvid. Burarna (plastlådor med nät) är till för att skydda ägg och nykläckta yngel från rovdjur och att underlätta kontroll av kläckningen. Kontroll av utvecklingen därefter visade på att endast 50 % av äggen i dukdammen överlevt p g a svamppåväxt. I hagdammen var överlevnaden bättre, med minst 90 % kläckta ägg. För att öka antalet yngel i dukdammen gjordes en kompletterande utsättning från Lundåkrahamnen med ca 1500 små yngel den 25 maj. De tillväxande ynglen utvecklades därefter som planerat i båda dammarna (se figur 4). Syrgashalt och vattentemperatur mättes vid kontrollbesöken och dammarna uppvisade inga låga syrgashalter. Vattentemperaturen var i medeltal en grad högre i hagdammen än i dukdammen. Inga uttorkningstendenser kunde märkas, däremot efterhand en markant algtillväxt i hagdammen (se figur 3). För att undvika hög dödlighet på yngel och nymetamorfoserade paddor från hästtramp stängslades hagdammen av efter en inledande period av bete. Eftersom vädret i stora delar var kallare än normalt under perioden maj juli, var yngelutvecklingen tydligt försenad jämfört med 2013 och genomfördes yngelutvecklingen fram till metamorfos på ca två månader, medan den tog ca tre månader Först 21 juli kunde små nymetamorfoserade paddor hittas vid hagdammen, och 10 augusti vid dukdammen. Nytt för i år var att presenningar lades ut runt hagdammen, för att skydda de små nyförvandlade paddorna från rovdjur (t ex kråkor) och samtidigt underlätta kontrollen av mängden paddor (se figur 3). Presenningarna förankrades med stenar och sand. Efterkontroll den 12 augusti visade att stora mängder småpaddor utnyttjade gömstället direkt efter metamorfos, vilket troligen ökade överlevnaden i detta känsliga stadium avsevärt (se figur 5). Vid tillfället inräknades ca 200 småpaddor under de tre utlagda presenningarna runt hagdammen, vilket var ett större antal än förväntat. Tillsammans med paddorna sågs stora mängder med små skalbaggar, vilka troligen utgör en del av födan de första veckorna. Samtidigt sågs åtminstone 50 årsungar hoppa i gräset runt dukdammen (se figur 6). Dessa årsungar kommer definitivt att bidra till en ökning av antalet vuxna djur inom 2 4 år. Ett senare besök 20 augusti visade på ett minskade antal paddor under presenningarna vid hagdammen, vilket indikerar att de successivt söker sig ut i terrängen. Kvällsbesök under våren resulterade glädjande nog i fynd av minst två spelande hanar i dukdammen den 5 maj (uppgift Johan Hammar). Vid eget besök 7 maj observerades en hane, som kunde fångas in och fotograferas (se framsidan). Denna hane var inte samma exemplar som sågs vid stranden i augusti förra året. Spelande djur visar att paddorna stannar kvar inom området och att dammarna är attraktiva som lekmiljöer. Troligen kan man förvänta sig även honor och kanske fortplantning nästa år. 4

5 hagdammen dukdammen Figur 1. Dammar på Örby ängar, som grävts/restaurerats 2012 (röd cirkel). Blå cirklar markerar platser för nya dammar som grävts 2015 och där utsättning av ägg och yngel skett i år. Grundkarta Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad. 5

6 Figur 2. Nygrävda och nyrensade vatten vid Örby ängar 4 maj. Närmast i bild dukdammen (Örby 8) med utplacerad äggbur. Två spelande hanar kunde ses i denna damm i maj. Den bortre dammen (Örby 2) grävdes redan 2012, men fördjupades något i år. Figur 3. Hagdammen (Örby 9). Notera tillväxten av alger i vattnet. Presenningar har lagts ut runt dammen som skydd för nymetamorfoserade paddor. 6

7 Figur 4. Talrikt med yngel i hagdammen 10 juni. 7

8 Figur veckor gammal grönfläckig padda under presenning vid hagdammen den 12 augusti. Figur 6. Nymetamorfoserad grönfläckig padda invid dukdammen den 12 augusti. 8

9 Åtgärdsförslag för 2016 Årets arbete med grönfläckig padda får anses vara lyckad, med tanke på de mängder av årsungar som blev resultatet av ägg- och yngelutsättningen vid dukdammen och hagdammen. Inledande problem med döda ägg, kompenserades med hög yngelöverlevnad, framförallt i hagdammen. Fyndet av minst två spelande hanar vid dukdammen i maj, visar på områdets goda attraktionsförmåga för grönfläckig padda. Med tanke på den normala ålderstillväxten av paddorna kan man förvänta sig fler vuxna de kommande åren, kanske 5 10 lekande paddor redan nästa år. Var de dyker upp och om det också kommer att finnas honor som söker sig till dammarna är svårt att säga. Rekommendationen inför 2016 blir att fortsätta med samma metodik, utsättning och uppföljning som Det innebär i första hand äggutsättning med material från Lundåkrahamnen, kontroll av yngelutvecklingen, eftersök av årsungar samt noggrant eftersök under lekperioden för att hitta lekande paddor. Även om fortplantning konstateras de kommande åren på Örby ängar, bör man fortsätta med utsättningar projektperioden ut. 9