Pressmeddelande

Transkript

1 Pressmeddelande Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför allt danskarna som drabbas av dåligt samvete när maten hamnar i soporna. Det visar en ny undersökning gjord på uppdrag av Siemens Home Appliances. För att belysa problemen med matsvinn presenterar Siemens dessutom den uppseendeväckande fotoutställningen One Third av fotografen Klaus Pichler, som finns att se på home.se/pichler.html Enligt FN är det ungefär en tredjedel av all producerad mat som inte konsumeras, antingen under produktionskedjan eller av slutkonsumenterna. Matavfallet är ett enormt slöseri med resurser, liksom miljöförstörande. Som partner till FAO-initiativet Save Food ( har Siemens Home Appliances kartlagt beteenden och attityder kring matsvinn i de nordiska länderna. Över 4000 konsumenter i åldrarna år från Sverige, Norge, Danmark och Finland har tillfrågats om och hur ofta de slänger mat, varför de gör det och huruvida det skapar skuldkänslor. Svenskar slänger oftast Av undersökningsresultatet att döma råder det ingen tvekan om att svenska hushåll låter en betydande del av maten hamna i soporna. 9 av 10 respondenter uppger att de slänger mat regelbundet. Vanligast är att slänga mat 1-3 gånger per vecka. Men många gör det betydligt oftare än så nära en fjärdedel (22,9%) svarar att de slänger mat så ofta som 4 gånger eller fler per vecka. Vid en nordisk jämförelse är det svenskarna som står för det mest frekventa slängandet. Norrmännen hamnar på andra plats (22,1%) och danskarna på tredje plats (16,5%). Minst benägna att slänga mat är utan tvekan finländare endast 6,3 procent uppger att de slänger mat 4 gånger eller fler i veckan. Stockholmare och smålänningar i topp Svenskars benägenhet att kasta livsmedel varierar med ålder, kön och var i landet vi bor. Personer i åldrarna år är mest benägna att kasta mat. 3 av 10 (30,5%) gör det så ofta som 4 gånger eller fler per vecka. Minst benägna är åringarna med en motsvarande andel på 12,9 procent. Kvinnor är något mer benägna att kasta mat än män, med 24 procent jämfört med 21,9 procent.

2 Sett ur ett geografiskt perspektiv är det boende i Smålandsregionen* och Stockholmsregionen som mest frekvent låter maten hamna i soporna istället för på middagsbordet. Här svarar över en fjärdedel (25,6% respektive 25,1%) att de gör det 4 gånger eller fler per vecka. Minst benägna att kasta mat är boende i norra Mellansverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg) med en motsvarande andel på 20,5%. Unga känsligare för datummärkning Det är vetskapen om att maten har legat i kylskåpet för länge som är mest avgörande när vi slänger mat. Över hälften (51,7%) anger det som anledning. Andra vanliga anledningar till att vi slänger mat är att den luktar illa (45,6%), smakar illa (36,3%) eller att bäst före-datumet har passerat (29%). Synen på datum-märkning skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika åldersgrupper. Bland åringarna svarar över 40 procent att de slänger livsmedel som passerat bäst föredatum, vilket kan jämföras med knappt 15 procent bland åringarna. Vid en nordisk jämförelse är svenskar de som är minst intresserade av bäst före-datumet, medan danskar i störst utsträckning låter det styra beslutet att slänga mat (29% respektive 43,2%). Motsvarande andel bland norrmän är 32,9 procent och finländare 33,6 procent. 4 av 10 har fel kylskåpstemperatur Undersökningen visar också att många förvarar maten på ett felaktigt sätt. Så många som 4 av 10 svenskar tror att den optimala temperaturen i ett kylskåp är 6 grader eller högre, vilket är en felaktig uppfattning. Enligt Livsmedelsverket bör temperaturen vara 4-5 grader för längsta hållbarhet. Kvinnor känner mer skuld än män För de flesta svenskar och nordbor är matsvinnet förknippat med skuldkänslor. 7 av 10 svenskar (71,6%) uppger i undersökningen att de får dåligt samvete av att slänga mat. Kvinnor får samvetskval i betydligt högre grad än männen med 78,4 procent jämfört med 64,9 procent. Värst är det för personer i åldern år, d v s samma grupp som enligt undersökningen slänger mest frekvent. Det vanligaste svaret på frågan varför man får dåligt samvete är Det är slöseri med pengar, vilket nära 4 av 10 (37,4%) har svarat. Näst vanligaste svarsalternativet är Det känns fel när jag vet att andra svälter (30,1%) och på tredje plats hamnar svarsalternativet Det är inte miljövänligt (22,2%). Vid en nordisk jämförelse är det framför allt danskar som får dåligt samvete av att kasta mat (75%), följt av finländare (72,5%) och svenskar (71,6%). Minst benägna att få dåligt samvete är norrmän (67,5%). Som konsument kan du göra skillnad. Ett av de viktigaste områdena som du kan påverka är att förvara maten på rätt sätt och i rätt temperatur, vilket ökar livslängden på maten avsevärt. Vi ser ett fortsatt behov av att utbilda konsumenter om matsvinn och hur man kan motverka det i sin egen vardag, säger Tilda Björkman, Brand Manager för Siemens Home Appliances i Norden. Undersökningen genomfördes via webbenkät i juni/juli 2013 av det oberoende undersökningsföretaget Snabba Svar/Cint. Den omfattar 4067 deltagare mellan 20 och 70 år från Sverige (1020 st), Norge (1005 st), Danmark (1019 st) och Finland (1023 st).

3 För ytterligare information vänligen kontakta: Tilda Björkman, Brand Manager Siemens Home Appliances i Norden Tel: tilda.bjoerkman@bshg.com För bilder besök: *Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland UNDERSÖKNINGSRESULTAT SVERIGE: Händer det att du slänger mat? 4 gånger eller fler/vecka 22,9% 1-3 ggr/vecka 33,3% 1-3ggr/månad 32,9% Aldrig 10,8% 4 gånger eller fler/vecka 21,9% 1-3 ggr/vecka 32,6% 1-3ggr/månad 34,5% Aldrig 11% 4 gånger eller fler/vecka 24% 1-3 ggr/vecka 34,1% 1-3ggr/månad 31,3% Aldrig 10,5% Stockholm 4 gånger eller fler/vecka 25,1% 1-3 ggr/vecka 33% 1-3ggr/månad 28,8% Aldrig 13% Östra Mellansverige (Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland) 4 gånger eller fler/vecka 20,7% 1-3 ggr/vecka 30,8% 1-3ggr/månad 42% Aldrig 6,5% Småland med öarna (Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland) 4 gånger eller fler/vecka 25,6% 1-3 ggr/vecka 31,7% 1-3ggr/månad 32,9% Aldrig 9,8% Sydsverige (Blekinge, Skåne) 4 gånger eller fler/vecka 22,1% 1-3 ggr/vecka 37,2% 1-3ggr/månad 29,7% Aldrig 11%

4 Västsverige (Halland, Västra Götaland) 4 gånger eller fler/vecka 22,9% 1-3 ggr/vecka 33,3% 1-3ggr/månad 33,8% Aldrig 10% Norra Mellansverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg) 4 gånger eller fler/vecka 20,5% 1-3 ggr/vecka 31,8% 1-3ggr/månad 30,7% Aldrig 17% Mellersta Norrland (Västernorrland, Jämtland) 4 gånger eller fler/vecka 22,5% 1-3 ggr/vecka 35% 1-3ggr/månad 27,5% Aldrig 15% Övre Norrland (Västerbotten, Norrbotten) 4 gånger eller fler/vecka 24,5% 1-3 ggr/vecka 34% 1-3ggr/månad 35,8% Aldrig 5,7% Om du slänger mat, varför gör du det? 1. Den har legat i kylskåpet för länge 51,7% 2. Den luktar illa 45,6% 3. Den smakar illa 36,3% 4. Bäst före-datumet har passerat 29% 5. Annan anledning 9,2% 1. Den har legat i kylskåpet för länge 47,7% 2. Den luktar illa 42,1% 3. Den smakar illa 35,1% 4. Bäst före-datumet har passerat 25,4% 5. Annan anledning 10,3% 1. Den har legat i kylskåpet för länge 48% 2. Den luktar illa 42,3% 3. Den smakar illa 31,9% 4. Bäst före-datumet har passerat 28,2% 5. Annan anledning 6,7% Får du dåligt samvete när du slänger mat? Ja 71,6% Nej 20% Slänger aldrig mat 8,4 % Ja 64,9% Nej 26,4%

5 Slänger aldrig mat 8,7% Ja 78,4% Nej 13,5% Slänger aldrig mat 8,1% Varför får du dåligt samvete? 1. För att det är slöseri med pengar 37,4% 2. Det känns fel att när jag vet att andra svälter 30,1% 3. Det är inte miljövänligt 22,2% 4. För att jag inte är säker på att maten var oätbar 5,9% 5. Annan anledning 4,4% 1. För att det är slöseri med pengar 37% 2. Det känns fel att när jag vet att andra svälter 30,7% 3. Det är inte miljövänligt 20% 4. För att jag inte är säker på att maten var oätbar 7,8% 5. Annan anledning 4,5% 1. För att det är slöseri med pengar 37,7% 2. Det känns fel att när jag vet att andra svälter 29,6% 3. Det är inte miljövänligt 24,1% 4. För att jag inte är säker på att maten 4,3% 5. Annan anledning 4,3% Vilken typ av mat slänger du oftast? 1. Grönsaker 59,6% 2. Mejeriprodukter 51,2% 3. Frukt 23,5% 1. Grönsaker 53,5% 2. Mejeriprodukter 45,9% 3. Frukt 24,6% 1. Grönsaker 56,7% 2. Mejeriprodukter 48,8% 3. Frukt 24,9%

6 Förvarings- och hanteringstips från Siemens Home Appliances för att maten ska hålla längre*: Kött: Lägg in färskt kött och köttfärs direkt i kylen när du kommer hem från affären. Har köttet förvarats i en relativt konstant kylkedja från butik till hemmet så håller det sig längre. Om köttet inte luktar dåligt eller är kladdigt går det bra att äta det även efter bäst föredatum. Var dock noga med att hetta upp köttet ordentligt. Platta till köttfärsen innan du fryser in den. Detta bidrar till en snabbare infrysning och förebygger bildandet av iskristaller, som gör att köttet blir torrt vid tillagning. Frukt och grönsaker: Frukt och grönsaker mår bäst i olika temperaturer, vissa mår bättre i 6 12 grader medan andra mår bättre i 2 5 grader. Förvara följande i kylskåpet (2-5 grader): apelsiner, bär, jordgubbar, päron, äpplen, vindruvor, morötter, rädisor, kål, sallad, lök, färska bönor, svamp, vitlök, sparris, spenat Gurkan är känslig för både höga och låga temperaturer, detta gäller även tomater som faktiskt får bättre smak om de förvaras i rumstemperatur. Svamp trivs bäst i en öppen papperspåse i kylen, för att förhindra kondens. Frukt och bär håller sig upp till ett år i frysen. Men är de lättsockrade eller ligger i sockerlag håller de ännu längre. Fisk och skaldjur: Färsk fisk och skaldjur ska helst förvaras vid ca 2 grader. Då den rekommenderade temperaturen i kylskåp är 5 grader är detta inte optimalt för dessa typer av livsmedel. Frys in fisk tillsammans med lite vatten för en längre hållbarhet. Mjölk och grädde: Hållbarheten i öppen förpackning beror helt på årstid och hur ofta mjölken eller grädden tagits fram i rumstemperatur. Släng den dock aldrig förrän du ser eller känner att den är dålig. Om det skulle vara så att produkten snart går ut, frys in och använd till matlagning eller bak. Så länge håller maten i frysen: Fet fisk 2 3 månader Mager fisk 6 12 månader Magert kött (nötkött) 8 12 månader Fläskkött 4 6 månader Bär och frukt med socker 1 år Förvällda grönsaker 1 år Bröd 1 år * Källa: