Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna. Maria Lüning

Transkript

1 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna

2 Svenskt lagstöd om miljöövervakning runt de kärntekniska anläggningarna Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar, SSM FS 2008: handlar om att omgivningskontroll ska genomföras kring kärntekniska anläggningar enligt program som utarbetats av SSI.

3 Syftet med programmet Detektera större oregistrerade utsläpp samt utsläpp som sker diffust Ge en bild av långsiktiga förändringar av radionuklidhalter i miljön Ge underlag för rapportering till internationella organisationer

4 Syftet med programmet forts. Ge underlag för information till allmänheten Testa modeller som används för att beräkna doser

5 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Omgivningskontrollprogram för de kärntekniska anläggningarna Inledning Innehåll Marin och terrester miljö Grundprogram varje år Utökat program som görs vart fjärde år i den marina Tidpunkter för rapportering Rapportuppgifter miljön Provtagningsprogram Grundprogram Intensivprogram Sammanställning över provslag vid respektive anläggning Metodbeskrivning Provtagning Provberedning Analys Rapporteringsrutiner Provtagningsprotokoll Artkompendium Växt-och djurarter som ingår i omgivningskontrollprogrammet Program för anläggningarna g Forsmark Oskarshamn Barsebäck Ringhals Studsvik Westinghouse

6 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Omgivningskontrollprogram för de kärntekniska anläggningarna Inledning Provtagningsprogram Grundprogram Intensivprogram Sammanställning över provslag vid respektive anläggning Metodbeskrivning Provtagning Provberedning Analys Rapporteringsrutiner Tidpunkter för rapportering Rapportuppgifter Provtagningsprotokoll Artkompendium Växt-och djurarter som ingår i omgivningskontrollprogrammet Program för anläggningarna g Forsmark Oskarshamn Barsebäck Ringhals Studsvik Westinghouse Innehåll forts. Provtagningsstationer Provslag Provberedning Vilka nuklider som ska mätas

7 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Naturlig vegetation, odlad gröda, olika livsmedel Sediment, fisk, snäckor/musslor, tång, kiselalger (påväxtprov)

8 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Översikt över de svenska kärntekniska anläggningarna. Tre med kärnkraftreaktorer i drift (10 reaktorer) En med reaktorer i avvecklingsfas En forsknings- och industrianläggning (1 forsknings-reaktor under avveckling, avfallshanteringssystem) En bränslefabrik (Clab, SFR)

9 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Översikt över provslag i omgivningskontrollprogrammet vid respektive kärnteknisk anläggning, grundprogrammen Naturlig vegetation Björnmossa, Polytrichum commune, väggmossa, Pleurozium schreberi Grundprogram land Forsmark Oskarshamn ANTAL PROVTAGNINGSSTATIONER Barsebäck Ringhals Studsvik Westing -house TIDPUNKT (V=vår vår, H=höst) 5 4 2* 3 2 VH *S/H alt. kvastmossa, Dicranum scoparium Renlav, Cladina sp H Träjon, Dryopteris filix-mas 2 2 H alt. örnbräken, Pteridium aquilinium Strandgräs, fam Poaceae 1 1 H Granskott, Picea abies H Odlad vegetation Sallad, fam Brassicace juli Betesvall, fam Poaceae H Spannmål (tröskad vete/korn/råg/havre) H Frukt, (äpple Males domestica) H Bär, (vinbär, Ribes rubrum H spp) Exempel på en tabell över grundprogrammet som utförs årligen. Vissa prov tas två gånger per år, både på våren och på hösten. Barsebäck har ett anpassat program.

10 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Översikt över provtagningsstationer för omgivningskontroll vid respektive kärnteknisk anläggning, utökad provtagning (intensivprogrammet) ANTAL PROVTAGNINGSSTATIONER Intensivprogram Forsmark Oskars- Barse- Ringhals Studsvik Westinghamn bäck house Genomförs var 4:e år på våren. Kommande års intensivprogram Alger Grönslick, Cladophora sp. Tarmtång, Enteromorpha sp. Blåstång, Fucus vesiculosus TIDPUNKT 2 (2) 1) 1) Ersättning för Grönslick Mollusker Radix/Theodoxus Strandsnäcka, Littorina 3 sp. Blåmussla, Mytilus edulis Östersjömussla, Macoma 3 1 baltica, Sediment ) 2) Sedimentproven tas på hösten Utdrag ur den tabell som visar det utökade programmet. Detta program utförs bara vart fjärde år, normalt på våren, och proverna tas i den marina miljön.

11 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Instruktioner som finns med i programmet: Provtagning och provberedning Analysspecifikationer Rapporteringsformat Specifika program for varje kärnteknisk k k anläggning Kartor över provtagningsstationernas placering

12 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Exempel på en karta över provtagningsstationer g för Forsmark. Kartan är tagen från omgivningskontrollprogrammet i SSI-rapport 2004:15. Rapporten finns också tillgänglig på SSM:s websida

13 Co-60 halter i abborre från station 101 i Forsmark 50 Bq/kg torr rvikt År år Cs-137 i abborre i Forsmark Co-60 ikt 1500 Bq/kg torrv CS År

14 Problem som kan uppstå inom omgivnings- kontrollen runt de kärntekniska anläggningarna Provtagning Provberedning Mätning och Analys

15 Problem som kan uppstå inom omgivnings- kontrollen runt de kärntekniska anläggningarna Provtagning Hitta rätt art/provslag Provslag tar slut Dåligt väder kan hindra viss typ av provtagning Gårdar som producerar mjölk, grönsaker eller har djurhållning läggs ner

16 Problem som kan uppstå inom omgivnings- kontrollen runt de kärntekniska anläggningarna Provtagning forts. Problem med att få tag i rätt eller tillräckligt stor mängd av ett provslag, t.ex. lavar och mossa Provtagningsstation förstörd genom skogsavverkning. I närheten av Forsmark förstördes en station för mossa när man inte bara avverkade skogen utan dessutom hyggesbrände marken

17 Problem som kan uppstå inom omgivnings- kontrollen runt de kärntekniska anläggningarna Provberedning För liten provmängd svårt att bereda och svårt att analysera pga mätgeometrier För stort prov svårt att välja ut ett representativt prov Vissa fiskar, t.ex. gulål, innehåller så mycket fett att deb blir svåra åaatt torka

18 Problem som kan uppstå inom omgivnings- kontrollen runt de kärntekniska anläggningarna Mätning och Analys Små provmängder ger problem med mätgeometrier då dessa kanske inte stämmer med de som finns kalibrerade Svårt att göra annat än gamma-analyser på prov Låg aktivitet i proven kräver långa mättider och detta i sin tur kräver god tillgång g på mätresurser om man ska mäta många prov Långa mätserier är att rekommendera vilket betyder att man helst inte vill byta stationslägen och provslag om det inte är nödvändigt

19 Utvecklingen av omgivningskontrollprogrammet vid de kärntekniska anläggningarna Efter 20 år gjordes en utvärdering av omgivningskontrollprogrammet Rapporten gick igenom bakgrund och erhållna resultat och kom med förslag inför framtida revisioner av programmet.

20 Utvecklingen av omgivningskontrollprogrammet vid de kärntekniska anläggningarna Vad man lärde sig och förslag på förbättringar Fler prov av färre sorter Djupprofiler i sedimentprovtagning Bottenlevande stationära fiskar

21 Utvecklingen av omgivningskontrollprogrammet vid de kärntekniska anläggningarna Senaste revision gjordes 2004 Huvudsyftet med revisionen Harmonisering av provslag mellan de olika kärntekniska anläggningarna Harmonisering av stationer och provslag Harmonisering mot internationella rapporteringskriterier

22 Utvecklingen av omgivningskontrollprogrammet vid de kärntekniska anläggningarna Den nuvarande versionen av programmet gavs ut i form av en SSI-rapport 2004:15 och gäller från och med Ny revision av programmet har inletts och pågår fortfarande. Under tiden har ett anpassat program färdigställts för Barsebäck.

23 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Kvalitetssäkring utförd av anläggningen Enligt föreskriften (SSM FS 2008:23) är det anläggningens ansvar att utföra omgivningskontrollprogrammet. Som ett led i kvalitetssäkringen används i de flesta fall oberoende provtagare. Dessa kommer från SLU, (f.d. Fiskeriverket).

24 Omgivningskontrollprogrammet runt de svenska kärntekniska anläggningarna Kvalitetssäkring utförd av SSM Två exempel på QA utförd av SSM: Stickprovtagning Interkalibreringsövningar i i

25 SSM s tillsyn av utsläpp och omgivningskontroll Prov på utsläppsvatten Luftfilter Omgivningsprover Interkalibrering Inspektioner Årsrapporter

26 SSM s tillsyn av utsläpp och omgivningskontroll Stickprov på utsläppsvatten Utsläppsprov på 19 utsläppsvägar Nuklidspecifika mätningar på gamma görs Vattenproven filtreras före mätning ca 120 Nuklidspecifika gammamätningar/år 20 tritiumanalyser/år Stickproven tas från månaden före revision, månaden efter revision och dessutom tas ett poolat årsprov

27 SSM s tillsyn av utsläpp och omgivningskontroll Omgivningsstickprover En rad olika provslag provtas och mäts varje år. Omkring 100 prover/år Nuklidspecifika gammamätningar 2012 togs prov av mossa, granskott, tång, fisk och sediment Provtagning gjordes både vår och höst

28 Exempel på jämförelsemätning av omgivningsstickprov 25 Cs-137 i stickprov tagna våren 2010 i Ringhals 20 Bq/kg torrvikt Ringhals SSM 0 Mossa Gulål stn Sediment stn A:3 22 stn 3 Stn/provslag

29 Exempel på jämförelsemätning av omgivningsstickprov Bq q/kg torrvikt Cs-137 i stickprov tagna hösten 2009 i Studsvik Väggmossa stn B sediment stn 2 Abborre stn F3 Blåstång stn 33 Stn/provslag Studsvik SSM

30 SSM s tillsyn av utsläpp och omgivningskontroll Interkalibreringsövningar Görs mellan SSM och de flesta av de kärntekniska anläggningarna, vartannat eller vart tredje år SSM är ansvariga för interkalibreringsproven, i Dessa kan vara, kalibreringsstandarder från Amersham, spikat vatten, gräs eller jordprov. De nuklider som mäts är gamma eller beta (Strontium-90 och Tritium med LSC dvs vätskescint). SSM ansvarar för instruktioner och sammanställning av resultat.

31 Årlig rapportering till internationella organisationer OSPAR, Art. 31/2 OSPAR Convention Arbete i Radioactive Substance Committee (RSC) styrs av en Strategi (Sintra-avtalet) som säger att for artificial radio-nuclides, concentrations in the environment should be close to zero in Utvecklingen följs genom kontinuerlig utvärdering av utsläppsdata, tlä dt koncentrationer ti i omgivningsprov i och hdoser. Resultat presenterades i en Quality Status Report, QSR, till Ministrarna

32 Årlig rapportering till internationella organisationer HELCOM, Rec. 26/3 Upprätthåller ett miljöövervakningsprogram över biota och sediment som startade i början av 80-talet i Östersjön Har fokuserat på att mäta och hålla hög vetenskaplig standard/kvalitetssäkring i sina mätmetoder och mätresultat Har två databaser med kvalitetssäkrade data både för utsläppsdata från kärntekniska anläggningar runt Östersjön men också för biota, sediment och havsvatten

33 Årlig rapportering till internationella organisationer HELCOM Rec. 26/3 Alla nuklider EU, Art 37. Utvalda nuklider Spec. format OSPAR, Utvalda nuklider IAEA, DIRATA Alla nuklider Barsebäck Luft och utsläppsvatten Luft och utsläppsvatten Luft och vatten, Frivilligt Forsmark OKG Ringhals Utsläppsvatten tt Studsvik Westinghouse Sjukhus, NORM, etc Frivilligt

34 Årlig rapportering av biota data till internationella organisationer HELCOM Rec. 26/3 Alla nuklider EU, Art 36. Utvalda nuklider Spec. format OSPAR, Utvalda nuklider Få Från vissa prov IAEA, DIRATA Inget bestämt t Barsebäck Biota och sediment Forsmark OKG Ringhals Biota och havsvatten Studsvik Westinghouse Provtagning av Biota, sediment Luftfilter, biota och sediment ej i anslutning till kärntekniska anl. och havsvatten dricksvatten, mjölk, matkorgar

35 Tack för uppmärksamheten