Examensarbete. Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti 2017.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti 2017."

Transkript

1 Examensarbete Naturvård och artmångfald 180 hp Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti Ekologi 15 hp Adam Mård

2 Abstract Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti Adam Mård Intensification of agriculture and forestry during the last century has led to loss of grasslands and meadows, both important habitats for butterflies. Several studies show that different biotopes in the swedish forest also can be suitable habitats for butterflies, and that is what I am focusing on in my study. This study was conducted in the area of Bergslagen, Sweden. The area is dominated by production forests, mainly consisting of pine and spruce, along with clear cuts, peatland, lakes and agricultural areas. The aim of the study was to investigate if and in which way species, species diversity and number of individuals of butterflies are affected by fragmentation in the surrounding landscape. I was focusing on habitat area and number of patches. Landscape composition in an area of 1500 m in radius around each of the 12 transects were studied. Nine species in total was found. Gonepteryx rhamni increased in number of individuals with increasing area of peatland and higher number of peatland patches, they also increased in individuals with higher number of water patches. Pieris napi decreased in individuals with increasing area of water. Plebejus idas and Plebejus argus decreased in number of individuals with higher number of forest patches, clear cut patches and patches of open land, they also decreased in individuals with increasing number of patches in total. Species diversity also decreased with increasing number of forest patches. Responses to fragmentation seem to be very species specific, some species responded positively to habitat area and number of patches while some responded negatively and some did not respond at all. My results show that some butterfly species in Bergslagen are affected by fragmentation and it is important to take on a landscape approach in conservation of butterflies. Inledning Under de senaste århundradena har människans utnyttjande av marken orsakat stora förändringar och störningar på jorden. Av all isfri yta på jorden har cirka 75 procent förändrats av människan. De flesta av världens naturliga ekosystem har blivit förändrade som en följd av mänsklig påverkan och vissa typer av habitat har försvunnit, vilket lett till minskad biodiversitet (Chapin, III et al., 2011; Sadava et al., 2011). Detta är ett problem som berör mängder av organismgrupper, bland annat den polyfyletiska gruppen dagfjärilar, Rhopalocera, i stor grad. I Norden är majoriteten av dagfjärilarna beroende av öppna landskapstyper, de förekommer i nästan alla trädfria miljöer där solens strålar kan värma dem. I Sverige finns ungefär 2700 olika arter av ordningen fjärilar, Lepidoptera. Cirka 120 av dessa räknas som dagfjärilar. Dagfjärilar är ofta mer färggranna än andra fjärilar och kan 1

3 kännas igen på att deras antenner är klubbformade samt att deras vingar oftast är ihopslagna över ryggen när de sitter still (Eliasson et al., 2005). I Sverige klassificeras 4273 arter som rödlistade i den svenska rödlistan och 33 av dessa är dagfjärilar (ArtDatabanken, 2015). Exempel på viktiga biotoper för dagfjärilar som minskat mycket i omfattning under 1900-talet är ängs- och betesmarker. Den förändring som skett inom jordbruket under 1900-talet till storskaligt jordbruk har gjort att väldigt mycket ängsmarker försvunnit (Dahlström et al., 2008). Sedan man började slå höet innan många växtarter hunnit blomma har ett stort antal dagfjärilsarter som tidigare var vanliga minskat stort i förekomst eftersom de är i behov av blommande växter som födokälla. Mängder av ängar och åkrar har också planterats igen med barrträd (Eliasson et al., 2005). När dessa livsmiljöer försvinner måste dagfjärilar hitta andra lämpliga habitat, olika biotoper i den svenska produktionsskogen har visat sig hysa goda förutsättningar för fjärilar; kraftledningsgator, skogsvägar och kalhyggen (Berg et al., 2016; Jonason et al. 2009; Viljur & Teder, 2016; Berg et al., 2011; Söderström et al., 2007). Sverige består av 28 miljoner hektar skogsmark varav 23,5 miljoner hektar bedöms vara produktiv skogsmark (ca 58 % av landarealen) och 82 % av produktionsskogen är barrträd, främst gran Picea abies och tall Pinus sylvestris (SLU, 2017). Några exempel på dagfjärilsarter som förekommer i skogsmiljöer i Sverige är skogsnätfjäril som trivs på hyggesmarker och vars larv lever på olika kovallarter. Silverstreckad pärlemorfjäril och ängspärlemorfjäril trivs båda i olika slags biotoper kopplat till skog och deras larver lever på olika arter av violer. Också olika arter av blåvingar trivs i skogsmiljöer (SLU, 2006). Min inventering äger rum i Bergslagen. Bergslagen domineras av barrskog, av olika gran- och tallplantager samt kalhyggen. Även inslag av blandskog, myrmark och öppen mark (betesmark och åkermark) förekommer (Lantmäteriet, 2018). Fragmentering och habitatförluster som leder till reducerad area av för olika arter viktiga habitat, samt isolering av habitat påverkar arters förmåga att överleva negativt. Därför är fragmentering och habitatförluster ett av de största globala hoten för biodiversitet (Ewers & Didham, 2006; Fischer & Lindenmayer, 2007). Fjärilar är kända för att vara känsliga mot fragmentering (Öckinger et al., 2010). I denna studie fann man att artdiversiteten ökade med större habitatfläckar och konnektivitet mellan habitatfläckar. Med mindre habitatfläckar domineras artsammansättningen av mer mobila generalistarter. Arters respons på fragmentering hänger ihop med metapopulationsteorin. Metapopulationer är populationer av samma art som är rumsligt åtskilda i habitatfläckar av för arten lämpligt habitat, dessa fläckar är omgivna av en s.k. matris av olämplig miljö. Det huvudsakliga antagandet i metapopulationteorin är att chansen för högre artdiversitet och individantal ökar med större habitatfläckar av för arten gynnande habitat, och hur tätt det är mellan dessa habitatfläckar påverkar också artdiversitet och individantal (Hanski, 1999). 2

4 Syfte Projektet går ut på att genomföra en inventering av dagfjärilar längs skogsvägar i norra Bergslagen, på ett flertal olika lokaler utspridda inom ett begränsat geografiskt område. Detta för att sedan jämföra antal arter och individantal med på vilket sätt det omgivande landskapet är fragmenterat, för att se om antalet arter och individantal ökar eller minskar beroende på vilket slags biotop som dominerar området kring inventeringslokalen samt se hur antalet arter och individantal förhåller sig till hur många habitatfläckar området kring varje lokal består av. Material och metoder Inventering Inventeringen utfördes under första halvan av augusti månad 2017 på 12 lokaler längs skogsvägar i norra Västmanland och södra Dalarna (Figur 1). Min målsättning var att hinna med att inventera lokaler och det landade till sist på 12 lokaler. Lokalerna valdes ut mer eller mindre slumpmässigt där det var skog på båda sidorna av skogsvägen jag inventerade. Tidsperioden för inventering valdes utifrån gynnande väderförhållanden och möjlighet till att avsätta tid. Inventeringen utfördes genom att gå en slinga på 300 m på varje lokal, lokalerna inventerades en gång. Slingorna sträckte sig längs den aktuella skogsvägens högra sida i gångriktningen längs dikeskanten och jag noterade fjärilar 5 m framför mig, 5 m upp i luften, 1 m till vänster och 4 m till höger om mig. Gånghastigheten var 2 min/ 100 m, alltså 6 min/ 300 m på varje lokal. Inventeringen genomfördes med viss modifikation enligt SLU:s fältinstruktion för fjärilar och humlor i ängs- och betesmarker (SLU, 2016). Modifikationen jag gjorde var att mina slingor sträckte sig 4 m åt höger sida och 1 m åt vänster sida istället för 2,5 m åt var sida, detta gjordes för att undvika den ointressanta vägbanan. Instruktionen följdes gällande rekommendationer om gånghastighet, tidpunkt på dagen och väderförhållanden, inklusive temperatur, vindstyrka och klart väder. Dvs. vid alla inventeringstillfällen var temperaturen över 17, vindstyrka överskred inte frisk vind (8,0-13,8 m/s), det var uppehållsväder och klockan var mellan Dagfjärilarna infångades med insektshåv och bestämdes i första hand och i största möjliga mån till artnivå men om osäkerhet rådde till släktnivå. Jag använde mig av bestämningslitteratur för att underlätta artbestämning i fält, SLU:s fältnyckel för dagfjärilar (SLU, 2006). 3

5 Figur 1. De 12 inventerade lokalernas lokalisering. Lokalnummer ses som ljusgrön siffra intill varje lokal. Cirklarna innehåller polygoner som representerar habitatfläckar, de färgsattes utifrån vilket slags biotop de var: vatten (blå färg), öppen mark (gul färg; inkluderar ängsmark, åkermark, betesmark, gårdsplaner, trädgårdar) kalhygge (orange färg), skog av olika ålder (grön färg) och myrmark (rosa färg; inkluderar mosse, kärr, sumpskog). Google earth V ( ). Västmanlands län och Dalarnas län, Sverige N, Ö (kartans mitt, se rött kryss), visningshöjd 62,28 km Lantmäteriet/ Metria, 2018 Google. Tillgänglig: [ ]. Beräkningar på fragmentering För att beräkna fragmentering i respektive lokal använde jag Google Earth där jag drog en cirkel på 3 km i diameter runt varje inventerad lokal. Jag ritade sedan polygoner i Google Earth inom cirkeln som färgsattes utifrån vilket slags biotop de var, dessa polygoner representerar habitatfläckar (se Appendix för mer ingående förklaring på biotop och habitatfläckar). De 5 olika slags biotoperna jag räknade på var vatten (blå färg), öppen mark (gul färg; inkluderar ängsmark, åkermark, betesmark, gårdsplaner, trädgårdar) kalhygge (orange färg), skog av olika ålder (grön färg) och myrmark (rosa färg; inkluderar mosse, kärr, sumpskog). Se kartbilder som visar lokal 9 innan (Figur 2) och efter jag ritat polygoner (Figur 3). Se även cirklarnas och polygonernas placering i landskapet (Figur 1). När det var gjort räknades den totala procentandelen ihop utifrån vilket slags biotop det var kring varje lokal (t.ex. total procentandel öppen mark). Hur många habitatfläckar varje biotop bestod av 4

6 räknades också ut och lades ihop till totala antalet habitatfläckar av alla biotoper kring varje lokal. (Google Earth Pro, 2018). Statistiska beräkningar Till att räkna ut olika möjliga samband mellan fragmentering och antal arter och individantal användes programmet SPSS Statistics (IBM SPSS Statistics, version: 24), jag använde mig av Spearman Rank Correlation och Pearson Rank Correlation. Jag sökte möjliga korrelationer mellan procentandel av de olika biotoperna i cirkeln och förekomst av individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Som ett exempel sökte jag efter korrelationer mellan biotopen myr och: individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Detta gjordes på samma sätt för alla 5 biotoper (myr, skog, kalhygge, öppen mark och vatten). Jag sökte också korrelationer mellan totala antalet habitatfläckar (alla habitatfläckar av alla biotoper inom cirkeln) och: individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Samt att jag sökte efter korrelationer mellan antal habitatfläckar skog, kalhygge, vatten, myr, öppen mark och: individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Jag valde att ta med 4 taxa i de statistiska beräkningarna: citronfjäril, hedblåvinge & ljungblåvinge, rapsfjäril och skogsgräsfjäril. Då arterna hedblåvinge och ljungblåvinge inte kunde separeras från varandra valde jag att betrakta dem som ett enskilt taxa. Övriga funna arter (mindre tåtelsmygare, silverstreckad pärlemorfjäril, skogsnätfjäril och ängspärlemorfjäril) och individer bedömdes ha för liten datamängd för att få tillförlitliga resultat. 5

7 Figur 2. Cirkel på 3 km i diameter runt lokal 9 innan indelning i polygoner. Google earth V ( ). Västmanlands län, Sverige N, Ö, visningshöjd 4,98 km. Landsat / Copernicus, 2018 Google. Tillgänglig: [ ]. Figur 3. Cirkel på 3 km i diameter på lokal 9 efter indelning i polygoner. Cirkeln innehåller polygoner (färgade områden) som representerar habitatfläckar, de färgsattes utifrån vilket slags biotop de tillhörde: vatten (blå färg), öppen mark (gul färg; inkluderar ängsmark, åkermark, betesmark, gårdsplaner, trädgårdar) kalhygge (orange färg), skog av olika ålder (grön färg) och myrmark (rosa färg; inkluderar mosse, kärr, sumpskog) Google earth V ( ). Västmanlands län, Sverige N, Ö, visningshöjd 5,81 km. Landsat / Copernicus, 2018 Google. Tillgänglig: [ ]. 6

8 Resultat Resultat av inventering På de 12 inventerade lokalerna fann jag totalt 8 taxa (varav 4 användes i statistiska beräkningar). Jag fann: citronfjäril Gonepteryx rhamni, hedblåvinge Plebejus idas, ljungblåvinge Plebejus argus, mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola, rapsfjäril Pieris napi, silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia, skogsgräsfjäril Erebia ligae, skogsnätfjäril Melitaea athalia och ängspärlemorfjäril Argynnis aglaja. Antal arter och individer av varje art var fördelade på lokalerna som figuren nedan visar (Figur 4). Figur 4. Arter och individer funna vid inventering på var lokal Korrelationer med procentandel av biotoper Jag fann ingen signifikant korrelation mellan biotopen skog och: skogsgräsfjäril, hedblåvinge & ljungblåvinge, rapsfjäril, citronfjäril, totalt antal arter och totalt antal individer (p>0,05). Vidare fann jag heller ingen signifikant korrelation mellan biotoperna kalhygge och öppen mark med samma variabler som ovan (p>0,05). Jag fann en signifikant positiv korrelation mellan biotopen myr och citronfjäril (r=0,622, p=0,031) men inte mellan myr och de övriga variablerna (p>0,05). Jag fann också en signifikant negativ korrelation mellan biotopen vatten och rapsfjäril (r=-0,605, p=0,037) men inte mellan vatten och övriga variabler (p>0,05). Korrelationer med habitatfläckar av biotoper 7

9 Jag fann en signifikant negativ korrelation mellan totalt antal habitatfläckar och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,688, p=0,013) men inte mellan totalt antal habitatfläckar och de övriga variablerna (p>0,05). Jag fann en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar skog och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,599, p=0,040) men inte mellan antal habitatfläckar skog och de övriga arterna samt totalt antal individer (p>0,05), däremot en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar skog och totalt antal arter (r=-0,634, p=0,027). Vidare fann jag en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar kalhygge och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,673, p=0,016) men inte en korrelation med övriga variabler (p>0,05). Jag fann en signifikant positiv korrelation mellan antal habitatfläckar myr och citronfjäril (r=0,761, p=0,04) men inte med övriga variabler (p>0,05). Antal habitatfläckar vatten korrelerade också positivt med citronfjäril (r=0,605, p=0,037), och med totalt antal individer (r=0,797, p=0,002), men inte med resten av variablerna (p>0,05). Till sist fick jag en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar öppen mark och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,614, p=0,034), men ingen korrelation med övriga variabler (p>0,05). Diskussion Mina resultat visar på flertalet olika samband mellan dagfjärilar och fragmentering i bergslagens landskap präglat av produktionsskog. Andra som studerat olika landskapseffekter på dagfjärilar och fjärilar har också sett att de påverkas av det omgivande landskapet. En svensk studie kunde påvisa en svagt positiv effekt på antal individer fjärilar i landskapet med ökande andel betesmark men inte ett samband med antal arter (Berg et al., 2011). I en annan studie undersökte man också hur antal arter och individantal förhöll sig till det omgivande landskapet. De fann att andelen täckningsgrad av träd spelade mest roll på artdiversitet än andra biotopvariabler. Ju mindre täckningsgrad desto fler arter (Jonason et al., 2010). En studie kunde påvisa att många fjärilsarter påverkas av hur det omgivande landskapet är utformat. De studerade hur stor andel lövskog och gräsmark som fanns inom en cirkel på 5000 m i radie kring den inventerade lokalen. De fann att artantalet ökade med större mängd lövskog och gräsmark (Bergman et al., 2004). Med andra ord finns det många olika faktorer som samverkar och reglerar fjärilars förekomst. Mina resultat visar på att antal individer citronfjärilar ökar med fler habitatfläckar myr, större procentandel myr och fler habitatfläckar vatten i det omgivande landskapet, samt att totalt antal individer av de andra arterna också ökar med fler habitatfläckar vatten. I en svensk studie fann de en negativ effekt på artdiversiteten av mängden vatten i det omgivande landskapet (Bergman et al., 2018). Jag fann i motsats till dem ingen effekt alls på artdiversiteten av mängden vatten men en negativ effekt på arten rapsfjäril med ökande areal vatten. Bergman et al. (2018) fann också i samma studie att landskapseffekter är väldigt artspecifika, att olika arter kan förväntas reagera olika på olika landskapseffekter, och just pga den anledningen kan mina resultat förklaras. Att just citronfjäril korrelerade positivt med både antal habitatfläckar myr, procentandel myr och antal habitatfläckar vatten tror jag kan ha 8

10 att göra med artens ekologi. Den har växten brakved som värdväxt och den förekommer i kärr, vid vattendrag och vid sjöstränder (ArtDatabanken, 2018). Att totalt antal individer ökar med fler antal habitatfläckar vatten tänker jag kan ha att göra med de senaste somrarnas torra klimat med mindre nederbörd än normalt, att det är troligt att det förekommer mer nektarbärande blommande växter i fuktigare marker där de inte vissnar lika lätt. Juli månad 2017 hade 50 % mindre nederbörd än normalt i den inventerade regionen (SMHI, 2018). Jag hade förväntat mig fler korrelationer mellan total procentandel skog, kalhygge, öppen mark och dagfjärilar, i synnerhet kalhyggen som visat sig vara ett bra habitat för fjärilar (Berg et al., 2011; Jonason et al., 2010; Viljur & Teder, 2016). Jag fann ingen korrelation mellan individuella arter, totalt antal individer och totalt antal arter med hur stor mängd skog, kalhygge och öppen mark det var inom cirklarna. I andra studier har de funnit samband med mängden skog och dagfjärilar, att artdiversiteten ökade för fjärilar kopplade till skog med områden med större mängd skog (Soga et al., 2015; Bergman et al., 2018; Soga & Koike, 2012). I flera studier fann de att landskapseffekter bara sågs eller sågs mer när man tittade på större skala. I en studie sågs bara landskapseffekter på fjärilar inom cirklar med 5000 m i radie, en annan studie likaså bara på skalan 5000 m. I en tredje (som dock handlade om humlor) sågs effekter på en radie av 3000 m (Bergman et al., 2004; Bergman et al., 2008; Steffan-Dewenter et al., 2002). Med detta i åtanke är det troligt att jag skulle funnit fler samband på landskapseffekter om mina cirklar haft en större radie än 1500 m. Det kan också vara väldigt artspecifikt vad olika arter har för respons på landskapseffekter, vissa arter reagerar på liten skala och andra på mycket större skala (Bergman et al. 2018). Jag fann endast 8 eller 9 arter under inventeringen, och vidare kunde jag bara göra statistiska beräkningar på 4 av dem, jag tror att chansen att se landskapseffekter hade ökat om jag funnit fler arter och individer. Då olika arter också har olika flygtid hade jag sannolikt fått en högre artdiversitet med flera inventeringar fördelade över säsongen. Jag fann fler korrelationer mellan arters förekomst och antalet habitatfläckar än på procentandel av biotop. Hedblåvinge & ljungblåvinge svarar alltså negativt på totalt antal habitatfläckar, antal habitatfläckar skog, antal habitatfläckar kalhygge samt antal habitatfläckar öppen mark. De ökar i förekomst med färre habitatfläckar. En studie kunde påvisa att artdiversiteten ökade för fjärilar kopplade till skog med större habitatfläckar (Yamaura et al., 2008). I linje med en annan studie där de också fann att artdiversiteten ökade för fjärilar kopplade till skog med områden med större mängd skog, och där habitatfläckarna var stora dvs hade liten areal kantzoner, artdiversiteten sjönk med skogsområden bestående av många mindre habitatfläckar med högre andel areal kantzoner (Soga et al., 2015). Jag fann även en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar skog och antal arter och det kan vara av samma orsaker. Mina resultat visar att olika arters respons på fragmentering är väldigt artspecifika. En studie kunde påvisa att artdiversiteten av fjärilar ökade med större habitatfläckar, men att effekterna på olika arter av storlek på habitatfläckar påverkade mindre mobila arter mer än mobila arter 9

11 (Öckinger et al., 2009). Att effekter av olika arters respons på fragmentering och isolering beror på hur mobila de är (Öckinger et al., 2009; Berg et al., 2011). I en annan studie fann de att specialistarter ökade signifikant i antal med större habitatfläckar och var mer beroende av storlek på habitat än generalistarter (Krauus et al., 2003). Detta ligger också i linje med resultat av en annan studie som visade att fjärilssamhällen domineras av generalistarter ju mindre habitatfläckarna är, att specialistarter är mer beroende av större habitatfläckar än generalistarter pga av att de inte kan söka föda i matrisen (Öckinger et al., 2010). Fjärilars morfologiska egenskaper har också en roll i hur väl de kan spridas i landskapet, t.ex. vingstorlek (Stevens et al., 2013). Jag räknade på procentandel av olika biotoper och antal habitatfläckar, men det finns också andra aspekter på fragmentering som kan påverka olika arter, som isolering, korridorer och konnektivitet. En studie påvisade att arter av fjärilar och malar har större populationer i väl sammankopplade nätverk av gräsmark där de inte blir lika isolerade (Pöyry et al., 2009). I en annan att vägar kan fungera som spridningskorridorer och öka konnektiviteten, och dessutom att skogsvägar i sig kan utgöra ett bra habitat för fjärilar (Söderström et al., 2007). Med detta i åtanke finns det som sagt fler aspekter man kan ta hänsyn till hur arter svarar på fragmentering, och jag tror att jag hade funnit fler samband om jag också räknat på isolering och konnektivitet. Lokala faktorer såsom habitatkvalitet kan också tänkas överskugga ev. effekter av fragmentering. I en studie såg de att lokal habitatkvalitet påverkade artdiversiteten och kompositionen av populationer mer än area och isolering (van Halder et al., 2015). Och i linje med den en annan studie som påvisade att olika kvalitéer på det lokala habitatet hade stor betydelse för artdiversiteten, t.ex. mängden blommande växter (Bergman et al., 2008). Kraftledningsgator, kalhyggen, skogsvägar kan var för sig utgöra bra habitat (Berg et al., 2016; Jonason et al. 2009; Viljur & Teder, 2016; Berg et al., 2011; Söderström et al., 2007) och kan dessutom hysa lika stor artdiversitet och vara lika individrika som naturbetesmarker (Berg et al., 2011). Dessa habitat utgör stora arealer i Sverige: vägkanter hektar (Gerell, 1997), kalhyggen hektar (Sveriges officiella statistik, 2010) och kraftledningsgator hektar (Grusell & Miliander, 2004). Detta och att dessa utgör bra habitat gör dem viktiga för fjärilar ur bevarandesynpunkt. En helhetssyn behövs, både på landskapsnivå och lokal nivå. Skapa mer gynnande habitat på lokal nivå genom att t.ex. inte röja dikeskanter innan växterna gått i blom och fröat av sig, och på landskapsnivå genom att kartlägga hur olika arter svarar på olika aspekter av fragmentering, kanske då främst rödlistade arter, samt att skapa korridorer för att öka konnektiviteten. Slutsatser Mina resultat visar att 4 taxa av dagfjärilar i skogsdominerande landskap i norra Bergslagen påverkas av fragmentering, men att det är väldigt artspecifikt på hur dessa arter och individantal svarar på procentandel av biotoper och antal habitatfläckar. Vissa arter och individantal påverkas av procentandel på biotoper, andra på antal habitatfläckar och vissa av 10

12 bådadera. Därför är svårt att dra generella riktlinjer gällande naturvårdsåtgärder på dagfjärilar som grupp ur ett fragmenteringsperspektiv enbart. Framtida studier i samma region bör syfta till att inventera vid flertalet tillfällen över säsongen för att täcka in fler arter och individer och täcka in rödlistade arter. Att också ta hänsyn till fler aspekter på fragmentering; isolering och konnektivitet kan vara av vikt. Referenser ArtDatabanken (2015). Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. ArtdataBanken (2018). Artfakta citronfjäril. Tillgänglig: [ ]. Berg, Å., Ahrné, K., Öckinger, E., Svensson, R., Söderström, B. (2011). Butterfly distribution and abundance is affected by variation in the Swedish forest-farmland landscape. Biological Conservation 144, Berg, Å., Bergman, K.O., Wissman, J., Żmihorski, M., Öckinger, E. (2016). Power-line corridors as source habitat for butterflies in forest landscapes Biological Conservation 201, Bergman, K-O., Askling, J., Ekberg, O., Ignell, H., Wahlman, H., Milberg, P. (2004) Landscape effects on butterfly assemblages in an agricultural region ECOGRAPHY 27: 619/628, Bergman, K-O., Ask, L., Askling, J., Ignell, H., Wahlman, H., Milberg, P. (2008). Importance of boreal grasslands in Sweden for butterfly diversity and effects of local and landscape habitat factors Biodivers Conserv 17: Bergman, K-O., Ferreira, J., Milberg, P., Öckinger, E., Lars Westerberg. (2018) Butterflies in Swedish grasslands benefit from forest and respond to landscape composition at different spatial scales. Landscape Ecol 33: Chapin, F.S.,III, Matson, P.A., Vitousek, P.M. (2011). Principles of terrestrial ecosystem ecology. Second edition. Springer, New York. Dahlström, A., Lennartsson, T., Wissman, J., Frycklund, I. (2008). Biodiversity and traditional land-use in south central Sweden: the significance of management timing. Environment and History 14,

13 Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Gärdenfors, U., Holmer, M. (2005). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna : Hesperiidae - Nymphalidae. Fjärilar: dagfjärilar. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Ewers, R., Didham, R. (2006) Confounding factors in the detection of species responses to habitat fragmentation. Biol Rev 81: Fischer, J., Lindenmayer, D. (2007). Landscape modification and habitat fragmentation: a synthesis. Glob Ecol. Biogeogr. 16: Gerell, R., (1997). Skötseln av vägkanter och dess inverkan på tätheten och artdiversiteten hos dagfjärilsfaunan i sydöstra Skåne. Entomologisk Tidskrift 118, Google Earth Pro. (2018). Google Earth Pro (64-bit). Grusell, E., Miliander, S., (2004). GIS-baserad identifiering av artrika kraftledningsgator inom stamnätet. Rapport Svenska kraftnät nr , Vällingby. Hanski, I. (1999) Metapopulation ecology. Oxford University Press, Oxford Jonason, D., Milberg, P., Bergman, K. (2010) Monitoring of butterflies within a landscape context in south-eastern Sweden. JOURNAL FOR NATURE CONSERVATION, (18), 1, Krauss, J., Steffan-Dewenter, I., Tscharntke, T. (2003). How does landscape context contribute to effects of habitat fragmentation on diversity and population density of butterflies? Journal of Biogeography, 30, Lantmäteriet (2018). Kartsök och ortnamn. Tillgänglig: [ ]. Pöyry, J., Paukkunen, J., Heliölä, J., Kuussaari, M. (2009). Relative contributions of local and regional factors to species richness and total density of butterflies and moths in semi-natural grasslands Oecologia 160:

14 Sadava, D., Hillis, D.M., Heller, H.C., Berenbaum, M.R. (2011). Life: the science of biology. Ninth edition. Sinauer Associates Inc., Sunderland, U.S.A. SLU. (2016). Fältinstruktion för fjärilar och humlor i ängs- och betesmarker. Sveriges lantbruksuniversitet, NILS. SLU. (2006) Fältnyckeln dagfjärilar. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. SMHI (2018). Månadens väder och vatten i Sverige. Tillgänglig: [ ]. Soga, M., Koike, S. (2012) Relative importance of quantity, quality and isolation of patches for butterfly diversity in fragmented urban forests Ecol Res 27: Soga, M., Kawahara, T., Fukuyama, K., Sayama, K., Kato, T., Shimomura, M., Itoh, T., Yoshida, T., Ozaki, K. (2015) Landscape versus local factors shaping butterfly communities in fragmented landscapes: Does host plant diversity matter J Insect Conserv 19: Steffan-Dewenter, I., Munzenberg, U., Burger, C., Thies, C., Tscharntke, T. (2002). Scaledependent effects of landscape context on three pollinator guilds Ecology, 83(5) pp Stevens, V.M., Trochet, A., Blanchet, S., Moulherat, S., Clobert, J., Baguette, M. (2013). Dispersal syndromes and the use of life-histories to predict dispersal. Evol. Appl. 6, Sveriges Lantbruksuniversitet. (2017). Skogsdata 2017 (Riksskogstaxeringens årliga rapport). Umeå: SLU. Tillgänglig: [ ] Sveriges officiella statistik (2010). Skogsdata Institutionen för skoglig resurshusshållning, SLU, Umeå. Söderström, B., Hedblom, M. (2007). Comparing movement of four butterfly species in experimental grassland strips. Journal of Insect Conservation 11,

15 van Halder, I., Barnagaud, J-Y., Jactel, H., Barbaro, L. (2015) Woodland habitat quality prevails over fragmentation for shaping butterfly diversity in deciduous forest remnants Forest Ecology and Management 357, Viljur, M-L., Teder, T. (2016). Butterflies take advantage of contemporary forestry: Clear-cuts as temporary grasslands Forest Ecology and Management 376, Yamauray, Y., Kawahara, T., Iida, S., Ozaki, K. (2008). Relative Importance of the Area and Shape of Patchesto the Diversity of Multiple Taxa Conservation Biology, Volume 22, No. 6, Öckinger, E., Franze n, M., Rundlöf, M. & Smith, H. (2009). Mobility-dependent effects on species richness in fragmented landscapes Basic and Applied Ecology 10, Öckinger, E., Schweiger, O., Crist, T.O., Debinski, D.M., Krauss, J., Kuussaari, M., Petersen, J.D., Pöyry, J., Settele, J., Summerville, K.S., Bommarco, R. (2010). Life-history traits predict species responses to habitat area and isolation: a crosscontinental synthesis. Ecol. Lett. 13,

16 Appendix Förklaring och skillnad på biotop och habitatfläckar i rapporten Biotop Förklaring: Jag delade in mina cirklar i 5 naturtyper (biotoper); öppen mark, vatten, kalhygge, myrmark och skog. När jag sökte korrelationer på individuella arter, totalt antal arter, totalt antal individer med procentandel av biotop menas det att jag undersökte hur de ovan nämnda variablerna svarar på hur stor procentandel av varje biotop cirkeln bestod av. Som ett exempel skulle en cirkel kunna bestå av: 50 % skog, 10 % öppen mark, 10 % vatten, 20 % myrmark och 10 % kalhygge. Habitatfläck Förklaring: Jag ritade polygoner inom cirkeln som representerar habitatfläckar, dessa habitatfläckar färgsattes utifrån vilket slags biotop de tillhörde. Varje biotop består av ett antal habitatfläckar inom varje cirkel. När jag sökte korrelationer på individuella arter, totalt antal arter, totalt antal individer med antal habitatfläckar menas det att jag undersökte hur ovan nämna variabler svarar på hur många habitatfläckar varje biotop bestod av. Jag sökte också korrelationer på individuella arter, totalt antal arter, totalt antal individer med totalt antal habitatfläckar av alla biotoper inom cirkeln. Som ett exempel består biotopen myrmark (rosa färg) i lokal 9 av 11 habitatfläckar (se Figur 3). 1

17 Adam Mård Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, Halmstad Telefon: registrator@hh.se

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori

Läs mer

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och

Läs mer

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco

Läs mer

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar betydelse för miljöövervakning Karin Ahrné, Åke Berg, Roger Svensson & Bo Söderström CBM Centrum för biologisk mångfald CBM:s

Läs mer

Där ingen kunde tro att någon kunde bo

Där ingen kunde tro att någon kunde bo Där ingen kunde tro att någon kunde bo Rubriken på det norska TV-programmet om personer som bor på mer eller mindre omöjliga platser speglar väl känslan inför de inventeringar av dagfjärilar som startades

Läs mer

Analys av fjärilsdata från ängsoch betesmarker i syd- och

Analys av fjärilsdata från ängsoch betesmarker i syd- och Skåne Blekinge Kronoberg Jönköping Östergötland Örebro Rapporten finns tillgänglig att ladda ner som pdf via internet: www.lansstyrelsen.se/ostergotland ISBN 978-9-7488-377- Analys av fjärilsdata från

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång

Läs mer

Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun

Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Foto: Karl-Olof Bergman Kristina Bergman Bakgrund Rapportförfattaren fick av Linköpings kommun uppdraget att inventera dagfjärilar i åtta

Läs mer

Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök

Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Åke Berg, Karl- Olof Bergman, Jörgen Wissman, Michal Zhmihorski, Erik Öckinger CBM:s skriftserie nr 97

Åke Berg, Karl- Olof Bergman, Jörgen Wissman, Michal Zhmihorski, Erik Öckinger CBM:s skriftserie nr 97 Betydelsen av kraftledningsgator, skogsbilvägar och naturbetesmarker för fjärilar i olika landskapstyper Åke Berg, Karl- Olof Bergman, Jörgen Wissman, Michal Zhmihorski, Erik Öckinger CBM:s skriftserie

Läs mer

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),

Läs mer

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i

Läs mer

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Läs mer

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

Läs mer

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av

Läs mer

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström,

Läs mer

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING N A T U R I LINKÖPING 2010:4 Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman Dårgräsfjärilen är det östgötska eklandskapets egen dagfjäril. Den flyger i lummiga ekhagar rikligt beströdda

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Författare Rundlöf M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... 1st Nordic Organic Conference. Towards increased

Läs mer

Miljöbeskrivning av sling- och punktlokaler

Miljöbeskrivning av sling- och punktlokaler Miljöbeskrivning av sling- och punktlokaler Hur fyller man i blanketterna för slingor och/eller punkter i Svensk Dagfjärilsövervakning? Vilka uppgifter är nödvändiga och vilka är frivilliga? Vilken typ

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Klassindelning av vägkanter... 3 Resultat... 4 Redovisning av vägkanter... 5 Sträcka 01... 9 Sträcka

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Biodiversitet

Biodiversitet Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:

Läs mer

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Ekologisk landskapsplan Hedlandet Ekologisk landskapsplan Hedlandet Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger ungefär 14 procent av Sveriges skogar. Skogen med dess tillgångar utgör grunden i Sveaskogs verksamhet, och hållbar utveckling

Läs mer

edna i en droppe vatten

edna i en droppe vatten edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt

Läs mer

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

NATURVÅRDSENHETEN. Dagfjärilsövervakning i Västmanlands län Författare: Markus Rehnberg 2010:03

NATURVÅRDSENHETEN. Dagfjärilsövervakning i Västmanlands län Författare: Markus Rehnberg 2010:03 NATURVÅRDSENHETEN Dagfjärilsövervakning i Västmanlands län 2010 Författare: Markus Rehnberg 2010:03 1 Inledning Inom ramen för den regionala miljöövervakningen genomförs årligen ett flertal övervakningsprojekt

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

Läs mer

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt

Läs mer

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Arternas spridningsförmåga

Arternas spridningsförmåga Arternas spridningsförmåga Hittar arterna de nya miljöerna? Kristoffer Hylander Stockholms Universitet Upplägg Spridningens olika steg Spridningsbegränsning Exempel på studier fokus på kärlväxter, mossor,

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

Inventering av dagfjärilar och bastardsvärmare

Inventering av dagfjärilar och bastardsvärmare Inventering av dagfjärilar och bastardsvärmare En del av Ängsvallsprojektet 2015 Innehåll Inledning och bakgrund Inventeringsmetod Inventerade lokaler Resultat Diskussion Sammanfattning Referenser Bilagor

Läs mer

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 JO1402 SM 1801 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2017 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 I korta drag Mindre skogsareal i nya biotopskydd

Läs mer

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 JO1402 SM 1901 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 I korta drag Stor ökning av skyddad skog i biotopskydd

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen

Läs mer

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm

Läs mer

Praktisk naturvård 15hp

Praktisk naturvård 15hp Karl-Olof Bergman, maj 2016 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 160829-151028 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Bilaga 2 PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Uppdrag åt Vattenfall Vindkraft Spelplatser av tjäder och orre Richard Ottvall 2014-12-10 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Uppdrag: Naturvärdesinventering på förstudienivå inför ledningsdragning, Norråker, Strömsunds kommun, Jämtlands län Beställare: NEKTAB NVI och rapport:, Jakobi Sustainability AB Kvalitetsgranskning:, Jakobi

Läs mer

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi 2010-08-26 Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi Bakgrund och definitioner Det finns olika mekanismer bakom utarmning av biologisk mångfald. För att bedöma påverkan av

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg 2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft

Läs mer

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F) PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp

Läs mer

En trilogi i två delar

En trilogi i två delar En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst

Läs mer

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Inventering av dagaktiva fjärilar i artrika vägkanter utefter allmänna vägar i Västra Götalands län och Hallands län.

Inventering av dagaktiva fjärilar i artrika vägkanter utefter allmänna vägar i Västra Götalands län och Hallands län. Inventering av dagaktiva fjärilar i artrika vägkanter utefter allmänna vägar i Västra Götalands län och Hallands län Rapport 2010:104 Trafikverket Samhälle, Region Väst Kontaktperson: Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog,

Läs mer

Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet

Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet Bakgrund till projektet LAWN Gräsmattor i städer över hela

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat

Läs mer

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Jordbruk för mångfald eller enfald? a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer