John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?
|
|
- Emil Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat Lärdomar?
2 Infrastruktur påverkar globalt. Infrastruktur 2003 Infrastruktur 2032 Källa:
3 Planering för biologisk mångfald, hur svårt kan det vara? Hur gör vi hus?
4 Väg- och järnvägsplanering hittills Kunskap för sent! Svårt att påverka utformning Bygger på befintlig kunskap om objekt (RI, Natura 2000)
5 Processen Grundtanke 1: Utgå från landskapet Grundtanke 2. Jobba tillsammans, tvärvetenskapligt Beslutsunderlaget är en kunskapsprocess! Arbetet ska för Götalandsbanan generera: Avgränsat område som går vidare till järnvägsutredning Områden/strukturer/funktioner som kräver särskild hänsyn. (som kan vara kostnadsdrivande och/eller medföra risker i processerna). - Vart ska banan inte gå! - Vart finns områden som kräver djupare studier? Underlag för att klassa landskapets känslighet.
6 Värdering utgår från landskapets känslighet för exploateringen NATUR Funktionellt landskap Känsligt landskap Fragmenterat landskap KULTUR Upplevelselandskap Inlevelselandskap Dokumentlandskap
7 Landskapskarakterisering inleder Övergripande, flera kompetenser. Bryta ned landskapet till hanterbara, gemensamma objekt. Topografi Markanvändning Bebyggelse Geologi Vatten och vegetation Skala och struktur
8 Landskapskarakterisering, hur går det till? Fördjupade tematiska analyser (natur, kultur, landskap) kompletterar och återverkar på den gemensamma bilden. Biologisk infrastruktur är en sådan tematisk analys
9 Biologisk infrastruktur Analyserar ekologiska samband på landskapsnivå Bra för tidiga planeringsskeden Pedagogik
10 ? Maglev, Shanghai
11 Biologisk infrastruktur ger möjlighet att: Biologiskt rika landskap och storskaliga ekologiska samband kan identifieras Arealkrävande arter kan täckas in Täcka in behovet av landskapsperspektiv på ekologi som behövs i senare skeden Skalbart!
12 Vad består metoden av? GIS-baserade analyser Analys av ekosystemens funktionalitet Känd kunskap och befintliga nationella datakällor, kostnadseffektivt Analyser i flera skalor Fokuserar på naturvärden som kan påverkas av exploateringen Värdekärna Värdesystem Värdetrakt
13 Järnvägens påverkan: Störning Fragmentering Barriäreffekter Habitatförlust Mortalitet Hydrologiska förändringar, vattenkvalitet
14 Värdetrakter Första screening Järna Ett första steg att finna förhöjd biologisk mångfald Säger dock ingenting om var vi har funktionella samband Norrköping Linköping
15 Skogsmiljöer Värdetrakter skog Hålaveden Mellanbygden Östra Vätterbranten Ädellövskog i Västra Götaland Jönköpings förkastningsbranter Indata: NBI, naturreservat mm.
16 Odlingslandskap Värdetrakter odlingslandskap Mellanbygden Hålaveden Södra Sommenbygden Gullered Indata: Äng o Betesinv.
17 Värdesystem Analys av funktionella samband Relevanta arter väljs ut (rätt skala, kunskap) Bygger på tröskelvärden för arter: - Minsta areal - Spridningsavstånd - Minsta antal värdekärnor - Minsta totalareal av värdekärnor Olika naturtyper är elementen som analyseras
18 Det funktionella odlingslandskapet (Sverigeperspektiv)
19 Ädellövskogen i Västra Götaland
20 De oceaniskt präglade myrlandskapen
21
22 Slutsatser Vi måste lyfta blicken förbi objekten och se landskapet Det är mycket bättre och roligare att jobba tillsammans tvärvetenskapligt! Riktade analyser som fokuserar på det som ska ske i landskapet Vänd på processen, natur- och kulturmiljö är en tillgång att utgå ifrån Arbeta med rätt skala Använd alternativa värderingsmetoder som svarar upp mot en påverkan There is no fundamental distinction to be made between the extinction of a local population and the extinction of a species other than this that the species becomes extinct with the extinction of the last local population (Andrewartha and Birch 1954)
23
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten
1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;
En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län
Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten
Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Landskapskaraktärsanalys METODIK
Landskapskaraktärsanalys METODIK Tobias Noborn Radar arkitektur & planering AB BESKRIVNING & BEDÖMNING Vad är detta karaktärsområde känsligt för? AVGRÄNSNING BEFARING Revidering INLÄSNING/ KARTSTUDIER
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV
MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En utförlig beskrivning av begrepper Landskap
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Arbetsversion
MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Biologisk mångfald Biologisk mångfald
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Vad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur
1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?
Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Landskapsperspektivet hur gör det skillnad? Seminarium 10 maj 2011 Men det var nog så att ingenting var Men det var nog
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor
Bilaga - enkätfrågor Utfärdat 2018-05-28 BN 2018-06-21 Diarienummer 0402/18 Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Tabell Bilaga 1 Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Hedvig Hogfors,
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Naturvärdesinventering Fridhem, Höviksnäs, Tjörns kommun
Naturvärdesinventering Fridhem, Höviksnäs, Tjörns kommun Beställare: Beställarens representant: Konsult: Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 Skärhamn Kristina Stenström Norconsult AB Box
Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic
Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Påverkan på däggdjur och fåglar! Areal
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken Workshop om handlingsplanernas funktion som underlag för prioriteringar i naturvårdsarbetet 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08
Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund
KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund VAD ÄR EN EKODUKT? Hur kan man minska barriäreffekten för djuren på en befintlig väginfrastruktur:
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Grön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Till: Lars-Erik Jevås. Mölndals stad
Till: Lars-Erik Jevås Mölndals stad Yttrande över naturvårdsplan för Mölndals stad Övergripande synpunkter Göteborgs Ornitologiska förening välkomnar en reviderad naturvårdsplan för Mölndals stad. Naturvårdsplaneringen
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB
Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)
LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET
LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET henrik olsson pilot landscape architecture Syfte: - Att dryfta planering på ett grundläggande plan. - Att ge inspiration till nya planeringsmetoder för nya landskap. Landskapet
NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet
NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i
Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar
Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar
Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings
Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö
Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Grön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget
Norrköpings kommun Bygg och miljökontoret Jenny Andersson 601 81 Norrköping jenny.a.andersson@norrkoping.se 13 april 2015 Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla
Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!
Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar
LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,
Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper
Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper - ett kunskapsunderlag Maria Forslund 18 oktober 2017 Uppsala län - variationsrik natur med goda förutsättningar för en mångfald av arter. Satsa på de vi har mest av jämfört
PM: Regional landskapskaraktärsanalys utifrån befintliga underlag. Erfarenheter från pilotprojekt i Västernorrland och Skåne
PM: Regional landskapskaraktärsanalys utifrån befintliga underlag Erfarenheter från pilotprojekt i Västernorrland och Skåne En delrapport inom FOI-projektet Landskap i långsiktig planering. Mer information
GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT
GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT Gustaf Byström och Ulla Mörtberg Forskargruppen för miljöbedömning och förvaltning, KTH Kontakt: gbystrom@kth.se Inledning Nationella mål om 50%
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur
Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur Denna sammanställning av frågor och svar (FAQ) är tänkt att ge stöd för länens arbete genom att ge svar på frågor från landskapets aktörer och en intresserad
Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur
April 2017 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST O C K H O
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog
Välkommen till Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november Jonas Nordanstig, Naturvårdsverket Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Innehåll Om regeringsuppdraget En reviderad